Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
menniskan äger på jorden. Detta var härmed också
blif-vet ryskt; ty med finska härens öfvergång kunde kejsaren
anse sig fullkomligt hafva Finland i sitt våld.
[På Åland hade v. D. emellertid emottagit underrättelser från
sina kära Björneborgare. Följande bref må tjena till bevis på
deras sinnesstämning mot honom: de belysa ock åtskilliga
förhållanden vid hären i norden.
–-»Den lågande kallelse jag i Uleåborg hade att få
återkomma till tjenstgöring har köstat mig redan 3:ne månaders
svåra plågor, och ämiu finnes intet hopp om min fordna hälsa
innan soinmarn. Jag reste 2:ne dygn efter Herr G:len, men
knappt 8 dagar var jag frisk och tjenstgörande, innan jag blef
nästan oförmögen att gå — hvilket ända hittills fortfarit. Jag
kan således icke nämna något om cararaternas tillstånd, vidare än,
att alla ännu lefva utom Holmberg och Ingman, hvilka blefvo
qvar i Uleåborg; Brakel med flera andra hafva väl varit nära
döden, men äro Gudi lof nu bättre. — Den svåra sjukdom soin
uppehöll Hr G:len så länge i Gefle var smärtande för oss alla,
emedan vi ej andas annat än Välgång och Lycka för den som
våra hjertan så upprigtigt älska och vörda. — Af Brigaden äro
ej många öfriga; en svår och smittosam sjukdom har beröfvat
oss vårt bästa folk. Ingen har rymt på en längre tid.–Alla
härvarande camrater bedja mig framföra deras ödmjuka
vördnads-anmähin — och jag har äran med oförändrad Högaktning och
vördnad evigt framhärda — — —
Umeå d. 13 Febr. 1809. Franz v. Knorring.»
Denne v. K. var en af v. D:s unge, hurtige och utmärkte
adjutanter.
–-»Längesedan har så väl skyldigheten, som ock
böjelsen, ålagt mig att uppvagta Herr Generalen, men osäkerheten om
H. G:s station har hittills fjättrat mina händer och beröfvat mig
denna lycka, tills bref från Stockholm underrättat oss om H. G:s
ankomst dit och dess återvundna hälsa. Intagen af den lifliga
glädje, detta väckt så väl hos mina Cammerater som hos mig,
vågar jag i ödmjukhet derom försäkra, och att så agreable
åtan-kan är af den tid vi hade den äran att under H. G:s Befäl skörda
lagrar, så smärtande är minnet af den dag, som beröfvade oss en
Chef, hvars skarpa blick aldrig förfelade ändamålet, och hvars
bortgång regementet evigt begråter. Åtskilliga öden ha sedan
varit vår lott, — men af oss alla mäst smältande den härjning
döden gjort ibland vårt goda folk. Hela regementet kan ej mera
uppställa 300 man under gevär, och dessa äro tryckta af behofver
och nedslagna af sina Cammeraters död; — med ett ord:
jeran-förelsen imellan reg:tet i somras och nu framtrugar tårar. Flera
af Befälet hafva äfven varit sjuka, men alla återvunnit sin hälsa;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
