- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 2 /
244

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Upptog v. £>. med smärta allt hvad öfverskred
of-vannämnda mål för revolutionen, den han såtillvida ansett
nödvändig, så måste han ännu mera, som trogen och ärlig
krigsman, med förargelse och de bistraste ögon åskåda
Adlersparres tilltag med vestra arméen. Att en edsvuren
soldat bryter sin lydnadspligt, afsätter sitt befäl, vänder
fienden ryggen, för att föra fanorna mot sin egen kung,

— möjligen mot kamrater och andra goda medborgare, —
var för hans sinne något så vederstyggligt, att han ej
en gång ville låta de trängande omständigheter som
kunnat drifva därtill något ursäkta ett dylikt steg. Enligt
hans åsigter borde väl ett värdigt krigsmannasamfund
framställa mönsterbilden för staten, för medborgare, i
trohet och heder, i ordning, lydnad och samdrägt, i
sjelf-uppoffring för bröderna och samhället. Uteslutande
rig-tad på att väl uppfylla sitt vigtiga kall, skulle soldaten
till själ och hjerta — särdeles i krigstid — blott häraf
vara upptagen: hans krafter sålunda samlade åt ett håll
verka med full, enig styrka mot ett mål: mot statens
yttre fiender och fara. Således, då bevarandet af
fosterlandets yttre sjelfständighet är det första och
nödvändigaste vilkoret för stat och samhälle, borde krigaren, för
att rätt fylla sin stora bestämmelse, såsom sådan icke
inblanda sig — minst då han stod i ledet — uti några
andra politiska tillställningar, att ej militära
samfunds-andan, så oeftergifligt nödig för att motverka krigets alla
svårigheter och omkastningar, till ringaste mån splittrades
och försvagades. Därför och för vinnande af denna enhet
i vilja har krigaren med inträdet i sitt samhälle måst
af-säga sig många friheter och beqvämligheter samt
underkasta sig en tukt som ej så strängt fordras af öfriga
medborgare. Först med krigstuktens och krigsmagtens
upplösning, förstörelse, kunde ett folk och en stat anses färdige
till fall. — »Skulle revolution i Guds namn ske», hördes
v. D. säga, »så var A:z’s sätt det bättre; att äfventyra
såsom enskild man sitt lif och sina få medvetandes, men
icke oskyldige medborgares väl och samhällets ordning och
bestånd, såsom A:e gjorde.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dgcant/2/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free