- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 3 /
46

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

något särskildt företag af öfver-amiralen anbefaldt blifvit;
— hvarefter Wrede lät blidka sig.

Underrättelsen om det lyckliga slutet i Jämtland
fägnade Wrede mycket; ett stort bekymmer var borta, och
det lägligt, så att man kunde begagna v. D:s trupper vid
det nya företaget mot Ryssarne. Plan försäkrade att allt
hvad v. D. gjort var klokt och väl uträttadt och skulle
i Stockholm i hög grad blifva med nöje ansedt. Detta
inträffade ock: konungen skref sjelf och tackade v. D.,
förklarande sitt välbehag öfver hans skicklighet både som
krigare och underhandlare under detta fälttåg. Den förra
förorättningen sökte man utplåna genom hans upphöjande
till friherrlig värdighet. Men härvid gick man åter
något galet tillväga, — i stället för att hjelpa, stjelpte man
saken, — förläggande utnämningen en månad tillbaka eller
till de andra, talrika vid kröningen, hvarigenom v. D.,
som däri först med fägnad sett ett erkännande af sina i
sednaste fälttåget gjorda tjenster, åter stöttes, hållande
den för ett bihang till kröningen, och styrelsen sjelf
därmed äfven tillstod sin orättvisa glömska. På det sista
ärebeviset satte v. D. annars och för sin egen del föga
värde: han, fattig karl, tog det nästan för ett skämt; hans
äregirighet låg åt annat håll. För sitt barns skull,
hvilket han mycket älskade och ville framdeles få erkändt,
antog han sin nya värdighet tacknämligast.

Förr än detta skett och kanske till och med några
dagar efteråt, hade han envisats med att nödvändigt
erhålla sitt afsked, få gå till hvila; skref från Jämtland och
bad Wrede anhålla därom. Denne måste åter påtaga sig
»en förmyndares skepelse» och afstyra detta nya utbrott af
hans lidelsefulla grämelse, ej lätt att stilla sen han en
gång kännt sig sårad i hjerteroten. Han manade om
igen i ett mästerligt, på v. D:s lynne förträffligt lämpadt
bref, att han ej skulle af en nyck spela bort sina
rättigheter och välgrundade anspråk — han som hittills så
hållit ut, och med allmänt bifall och verkliga tjenster gjort
sig berättigad till åtanka och underhåll på ålderns dagar.
Det skedde, om generalen ginge att plantera potatis i
Westergyllen, då riket bäst behöfver honom. Hvad rum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:01:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dgcant/3/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free