Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
mässa, Då han föröfrigt var en pålitlig karl och v. D., i
Stockholm tjenstlös, nödgades inskränka sin hofhållning, skaffade han
L. en sergeantsbeställning. — L. hade i Hernösand låtit af en
enka, traktörska, betala sig 10 K-.dr, för besväret att föredraga
några handlingar till generalens påskrift. Detta lärer ej lyckats,
emedan enkan anmälde förhållandet för v. D., som däröfver vardt
högeligen uppbragt. När han i Stockholm upphunnit L. som rest
förut, tvang han denne att, oaktadt alla hans bedyranden att
penningarne varit honom skänkta af enkefrun under annan titel,
återgifva dëm samt skrifva ett ursakelsebref, hvilket i valda ordalag
förestafvades honom af generalen, som äfven befallde
commendan-ten i H. att framställa alltsamman och därå mottaga qvitto i fall
traktörskan ej medgaf att skänken varit frivillig, då åter bevis
däröfver borde insändas. — L. dog som lieutenant.]
På dessa utkomstbekymmer och jemförelser synes
v. D., enligt utkastet till en böneskrift af den 1 i Maj 1810,
åkallat konungens uppmärksamhet, jemte det han med
samma skref till ryska ministern van Suchtelen en
’anhållan om att förmånerna i Finland — boställen och
löneindelningar skänkta åt återvändande officerare på lifstid
och arfvingarne medgifna 12 år efter deras död — måtte
hållas honom öppna och med trohetsedens afläggande få
anstå till årets slut; ty man fordrade anmälan och
edgång innan 1 Juli. Som skäl till uppskof, hvarpå han
skulle förlora mäst då under tiden intet finge uppbäras,
androg han de vidlöftiga redovisningar han hade att
aflägga för kronan efter kriget och förmyndare-räkenskap
med anstalter för 6 brorsbarn. Häraf märkes nog hvad
ringa allvar han hyste med framställda tanken om att
öfvergifva fosterjorden. Den var, efter hvad väl kan
fattas, endast använd för en bevekande maning till
styrelsen att snart bestämma något fast underhåll åt honom
och utbetala hans fordringar. Detta yppar sig ännu mera
uti hans inlaga till K. M., hvari han låter påskina det
han sjelf möjligen kunde göra det hårda offret, att draga
bort från Sverige, blott han vore säker att sonens
förmåner och rättigheter därmed bevarades, men denne ville
han ingalunda skulle varda rysk.
Sedan han uppställt eo tydlig tafla öfver sina
förluster samt jemförelse mellan det han i Sverige hade
och i Finland kunde förvänta, yttrar han i böneskriften:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
