- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 3 /
150

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

450

gifva den upplysning i hans förmåga står, för att sätta
regenten i stånd att med sakkännedom taga sitt beslut;
men alla starkare föreställningars yttrande till protocollet
borde vara de händelser förbehållna dem han trodde
äfven så oförmodade, som regeringsformen dem anser,
nemligen då konungens beslut vore uppenbarligen stridande
mot regeringsform och lag. Annars skulle brytas mot
visheten i den bestämmelse ansvarighetslagen föreskrifver
statsrådets ledamöter: »att rådgifva och icke jemte
konungen regera.» Komme ett sådant verkligen oväntadt fall
före, skulle han ock fullgöra denna sin skyldighet,
liksom han under 40 års tjenstgöring ådagalaggt att eget
intresse aldrig förmått honom afvika från hvad han
ansett sannt och rigtigt, och ville i sitt närvarande embete
visa att han i den delen, icke af åldern försvagad, aldrig
skulle styras af hopp, eller fruktan för hvem det vara
må. Han ansåge ifrågavarande sak i sig sjelf af så ringa
värde, att därest den icke af omständigheterna blifvit af
en betydenhet som icke låge i hennes natur, hade han
ej till protocollet afgifvit detta sitt yttrande. Egentliga
frågan vore, om general v. D:s oäkta sons legitimation;
allt det öfriga som inblandats blefve följder däraf. Hvad
som borde afgöras var således: om konungen äger magt
att legitimera eller icke.

v. Engestöm omtalar därpå: att bland
majestäts-rättigheterna antaga de rättslärde i alla länder den att
återskänka äran och förklara utom äktenskap födde för äkta,
samt huru dessa rättigheter ock, utan att i någon
regeringsform omförmälas, blifvit i alla tider, äfven i den
närmaste, af Sveriges konungar, till och med den minst
magt-ägande utöfvad, hvarå många exempel anföras. Denna
häfdvunna rättighet, så länge utan motsägelse tillämpad,
borde icke kunna rubbas utan uttryckligaste stadgande i
regeringsformen. Men ingen hade kunnat uppgifva ett
bevisande sådant. Uti 25 § Regeringsformen, som
innehåller: »Konungen äger att i brottmål göra nåd», och
blifvit anförd såsom skulle den utesluta all annan nåd
utom den för brottmål, finnes ej det uttryckliga, som
fordras för att kullkasta en häfdvunnen lag, i synnerhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:01:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dgcant/3/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free