Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478
hufvudstad och i närheten af ditt prunkande palats, kanske pà
hög befallning — tillställde skandaler och begingo mord på en
medborgare, som var för stolt att blanda sig bland slingerväxterna
vid foten af din thron.» — (III d. sid. 101.) Man behöfver blott
hafva läst en dylik, efter ofvannämnde fransyska revolutionsmakare
bildad tirad, för att finna, utom annat, oförmågan hos Tids
taflornas målare att föra historiska penseln.
Men, ser man för jemförelses skull efter och genomgår det
ståtliga loftal A:e, fadern, i sina Handlingar lemnat öfver
konungen, närmast foten af hvars thron han under det vigtiga
tidskiftet stod såsom »bäste vän», af hvilken han äfven frånvarande
hedrades med allt förtroende samt hördes i de angelägnaste ärender,
enligt hvad brefven utvisa, — läser man äfven det öfverdrifna
smicker som i Stockholm lades uti Carl Augusts mun vid hans
upptagande till son, m. m. — så väckes förvåning och tvekan,
hvilkendera af de bägge domrarne man skall biträda, hvilkendera sett och
kännt manuen och omständigheterna bäst, fadren, , som framhåller
honom som hade han varit nästan en annan Carolus Magnus, eller
sonen, hvilken så förer sitt spetsiga vapen öfver monarken, som
denna slägt likväl, menskligt taladt, haft välfärd, ära, lycka, att
tacka för. (Embeten och värdigheter sådane som af statsråd, öfverste,
gen.-adjutant, C. S. O. (redan d. 3 Juli 1809), friherre, landshöfding,
C. S. O. st. k., general-major, grefve, En af rikets herrar, exc. och
Seraphimer-riddare, med hvilket allt, icke kända fördelar och
gunstbevis oberäknade, A:e benådades af Carl XIII, tyckas dock, hos oss
åtminstone, innebära något tillfredsställande, äfven för en
vidtfamnande ärelystnad. Han var likväl alltid missnöjd; — ett fel i
lynnet.) Men den ädla historia som kommer efter oss och skyr
sådan snillets suveränitet skall säkert, såsom oväldigast eller bäst
vägande förhållanderna, jäfva bådas domslut och ställa Carl XIII på
sin rätta plats, ryckande honom mera mot midten, ur
ytterligheterna. Hon skall ock, utan att förvillas af våra dagars partinit
och smädelse, främst på sin rena tafla bevara minnena af dem,
som under berörda svåra tider arbetade och menade väl för
fäderneslandet samt på tillbörligt ställe tillbakasätta deras som af
sjelf-visk fåfängä äflades efter magten utan att förmå handhafva dea
värdigt. Medan hon åt dessa nog gifver deras afskiljda del,
lemnar hon sådanes verk som för ett eller annat syfte sökt tillkonstla
häfdernas språk — åt glömskan.
I sina Minnen synes v. Schinkel nog mycket begagnat de
uppgifter om Fersen, som finnas i v. Engeströms samlingar. Dessa
böra dock med stor varsamhet anlitas, då man känner den bittra
fiendskap som rådde emellan de begge husen.]
Medan undersölcningarne om upploppet, såsom nämndt,
länge inpå 4811 utdrogos *), och upprättelsen för v. Fer-
’) Armfelt skrifver till J. de la Gardie från Stockholm den 11
Jan. 18J1: »Tersmedens dräng har fått nåd, oaktadt fasan och na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
