- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 3 /
235

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

235

del fanns — hvilket Amiralen haft rådrum nog att
eftertänka — nemligen att antingen sjelf — eller, som bäst
varit, genom andra låta bryta Convention — icke utrymma
fästningen — förkunna fienden att aftåga från skansarna
— vara genast beredd att hastigt tvinga honom dertill —
ty alla de sjuke voro blottställde att massacreras, — och
vid händelse af motstånd eller anfall från dessa verk, och
då nödens stund inträffat, låta flottan med hennes
förråder offras åt lågan; — hvarefter man hållit sig så länge
man kunnat, och sedan, utan egen, — utan andras:
förebråelser, undergått Ödets oförutsedda beslut!!! Franska
Generalen Klebers historia med Cairos återtagande hade
vid Sveaborg, till Europas beundran, framställt (fått) ett
likstämmigt förhållande.

»Hvad större anledning att bryta Conventionen än
den, att fienden under stilleståndstiden, under Amiralen»
egna ögon, anlade batterier på fAngörn mot fästningen,
tvärt emot Conventionens bestämda uttryck? Då man
tillika jemför Amiralens egen Happort af d. 7 April 1808
till f. d. Konungen med sjelfva Conventionen, (som
rätteligen bör heta Capitulation) inses tydligen att Amiralen
aldrig ärnade bryta densamma, aldrig tänkte att bevara
flottan för Riket; ty den och fästningen med bestyckning och
omätliga förråder borde den 3 Maj kl. 12 på dagen
öfverlemnas till fienden, så vida icke 5 Svenska linieskepp voro
anlända uti inre hamnen (NB. icke yttre redden) —- om
hvilkas ingång, obehindradt fritt, icke heller var
öfverenskommo^ — hvilkas afsegling likså litet var möjlig,
emedan fienden, alltid mästare af Långörn, af reddens inre
holmar, Bockholmen m. fl. (denna sednare inom
musköt-håll), visserligen både emot hjelpsändningens in- och
afsegling gjort kraftfullt hinder.

»Efter sådana facta, blir allt rättfärdigande, ty värr,
fruktlöst, ty många händelser motsäga en ren, en
öfver-lagd god afsigt, ch var man ock söker utleta den; — allt
till denna sak kan omöjligen hänföras såsom surpris af
fattning (öfverraskning) — allt är icke heller ögonblickets
alster, som så mycket bidrager till en svår belägenhet»
förbättrade eller försämrade utgång.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:01:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dgcant/3/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free