Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan hon icke blifva betungande för staten, men ingår då
icke heller i fästningsförsvaret vid påkommande krig; så
vida icke Marstrands stad och hamn förunnas annan
bestämmelse och annat värde, än de nu hafva, att endast
vara utskeppningsorten för en förfelad sillfångst inom egen
skärgård. Åter igen, skall Marstrand med Karlsstens
fästning hafva annan vigt, bör den befästas; dertill fordras att
återvinna genom nytt köp de holmar, som kommendanters
orätta principer anmält till försäljning och nu disponeras
af enskilda personer.» Han menar: »Öm Karlssten från
strandtorn skall få namn af sjöfastning, måste Koön och
Klöf-verön ingå till landförsvar, och detta derjemte understödjas
af en eller annan division kanonslupar.»
När v. Döbeln erhållit tillåtelse att för helsans skötande
afresa till behaglig ort och skulle öfverlemna befälet till
Nycander, uttryckte han på orderna och anmälde äfven för
kronprinsen sin tillfredsställelse öfver den goda ordning och
noggrannhet i tjensten, som varit ådagalagda, samt tackade
för den välvillja, det förtroende, hvarmed han af alla
blif-vit omfattad. Till staden yttrades: »Måtte en
fördelaktigare konjunktur tilldela Marstrands invånare den glada
utsigt och handelsrörelse, de och belägenheten af deras
klippor förtjena! Detta är ett föremål för mina lifliga
önskningar.» Att han menat detta samhälle väl och velat skaffa
det något understöd i det förfallna tillstånd, hvari det råkat,
skönj es af nedanstående memorial, hvilket han ingaf till
statssekreteraren för finansärendena:
»Marstrands stad (dansk priviligerad 1646) af 3:e
klassen till kronoutskylder och bevillningar, af 5:e klassen i
städernas ordning, nu med 900 mantalsskrifhe i stället för
1800 personer, som existerade 1782, är genom aflägsenheten
från fasta landet betagen all landtmannahandel, har för
samma orsak ingen fabriksrörelse. Slöjdenäringar kunna
derstädes icke heller trifvas; ty staden eger inpm sitt
område af naturens förmåner blott nakna bergsklvffcor på en
1676 donerad ö (Koön), och omkringflytande hafsvatten.»
»Med skärgården är numera ingen handel att påräkna.
Genom missbruk af den vid förra tiders salterier tillåtna
byteshandel, har skärbonden blifvit vand att idka
borgerlig näring utan direkt borgerlig tunga. Han söker i alla
fall hellre sina behof från andra städer, helst der han med
större fördel kan afyttra sina fiskerivaror.»
»Staden har effcer porto-franco-förlusten år 1794 endast
subsisterat af sillfångsten; vid mistningen af detta
näringsfång är den mycket försvagad och inser med djup
bestörtning faran af sin undergång, så mycket närmare, som det
nyligen är vordet den samma ålagdt att årligen införtulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
