Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som den eiter Napoleons fall inträffade i ilera stater, utan
ock från en dermed förbunden återgång till de
medborgerliga rättigheternas inskränkning, hvilken efter 1815 begynte
föra sig gällande hos regeringarna på fastlandet. Redan, då
en nya frihetsförfattningen uppgjordes, voro månge bland
de gamle herrame deremot och förutsågo som följder
alla-handa svårigheter och trassel, hvarunder konungens magt,
som var så oundgänglig för krigets utförande, och kronans
anseende, hvilket genom tronhvälfningen blifvit nog
försva-gadt, skulle komma att ytterligare lida. Sjelfva Adlersparre
skall ha varit misslynt öfver åtskilliga saker i författnin-.
gen och erbjudit sig att kasta den öfver bord och hemjaga
ständerna. Men Carl 13 fann sig vara för gammal till att
börja ett så vidlyftigt krångel; yttre saker påträngde ock,
såsom det första tronföljarevalet, fredens beredande, m. m.,
hvilka fordrade undfallenhet och enighet. Få ansågo
konstitutionen skola bli långlifvad; hon hölls för en nödMlshjel]i,
hastigt utkastad och beredd af några varmt fosterländska
män, hvilken partierna, öfverbjudande hvar andra i
frihetsför-säkringar, af åtskilliga bevekelsegrunder skyndat sig att
antaga. Man insåg naturligtvis ingalunda hela hennes vidd
och beskaffenhet; hon skulle i första rummet tjena till ett
bålverk mot styrelsens godtycke och förtryck. Om
deskrym-slor deri, ur hvilka den motsatta ytterligheten kunde framgå
och visa sina egenskaper, hyste man under denna konstitu
tionens första oskuldstia knappast någon föreställning.
Tryckpressen, för att nämna denna det nya väsendets första och
mest framstående yttring, denna hittils i Sverige temligen
obemärkta politiska magt, som i andra länder varit medlet
till så mången statsförfattnings skakande och fall —
tryckpressen begagnade sin lösbundenhet ifrigt och tydde den
nyvunna friheten på sitt vis. Visserligen anföll den ej ännu,
såsom i våra dagar, konungens af grundlagen fridlysta
person och gemingar eller konungahuset och enskilda personer
i deras privatlif, ej heller författningen och kronans höghet
rätt fram. Men embetsmän och politiska motståndare
häcklades och smutskastades oförsynt. Tillställningen af
deFer-siska oroligheterna med deras rysliga följder öppnade de
förståndiges ögon i afseende på denna frihets art och för de
faror, som ett dylikt medel i samvetslösa partimäns händer
kunde bereda ett försvagadt samhälle. Många förbittrades
öfver det hittills okända sjelfsvåldet. Armfelt, hos hvilken
kärleken till det gamla fattiga fäderneslandet ändock tyckes
ha varat till lemadens slut, kallade Sverge strax derefter
»skurkars och mördares land.» Bondeoroligheterna 1811
uppskrämde ytterligare sinnena med farhågor för
kommandeoredor. Underligt var således icke, om år 1812 kloka och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
