- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 4 /
28

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fosterländskt sinnade män från skilda håll (t. o. m. sådane
herrar, som verksamt deltagit i revolutionens utförande, t. ex.
Skjöldebrand) uppmanade kronprinsen, för hvars visa måtta
och ädla väsen de fattat förtroende, att upphäfva
författningen och taga magtens alla tyglar i egna händer. Denna
åtgärd syntes tidernas skick, samhällsfridens bevarande och
det stora och vådliga krigsföretagets ordentliga utförande
nödvändigt påkalla. Men Karl Johan, hvilken alltid ville
stå på laglighetens grund, afböjde detta förslag, som skulle
innebära att sätta en god herskare i stället for en, ehuru
välmenande, dock ofta besvärlig och oredig grundlag, som
lemnade tillfälle för farliga missbruk. Han trodde, att
dennas bristfalligheter och ofullkomligheter nog kunde afhjelpas
med en god vilja och stigande upplysning. Af egen
erfarenhet viste han uppskatta friheten och insåg dess
nödvändighet på såväl det ena som det andra området; och
grunden samt vilkoren härför funnos dock väsendtligen uttryckta
och bestämda i vår statsförfattning. Han åtnöj de sig således
med indragningsmagtens tilläggande, hvilket ständerna
med-gåfvo för att stäfja tidningspressens okynne. Sålunda kunna
af goda skäl de, som älska vår frihetsförfattning med det
starka, men lagbundna konungadömet, tacksamt häfda minnet
af den furste, hvilken afböjde att låta ett »ryskt regemente»,
såsom våra fäder benämde det, eller en envåldsstyrelse, vare
sig ock i dess mildaste form, uppkomma, och detta i en tid-

Sunkt, då föga svårighet legat i vägen för dess införande,
å statsförfattningen ännu var så litet rotad, samt då
militärväldet ansågs höra till den vanliga ordningen och ansågs
nödvändigt i den krigiska tidpunkten. När efter 1815
reaktions-sträfvandet tog fart i staterna på fastlandet, följde han icke
heller dess kortsynta anvisningar. Derigenom undgingos alla
de oroligheter, strider och hvälfiiingar, för hvilka så många
andra folk i senare tider blifvit utsatta och som plågat dem.
Under Karl Johans jemna och lyckliga regering kunde
folkfriheten åter hinna slå rot och få utveckla sig, utan att detta
ändock fick ske på bekostnad af samhällsordningen eller af
kronans magt; dennas anseende, tvärt om, återvans och
tillväxte genom honom både inom och utom landet. Under hans
milda och kloka styrelse erhöll landet tillfälle att läka sina
svåra sår, så att det, i åtnjutande af den inre och den yttre
fridens välsignelser, liksom lefde upp igen samt ernådde ett
förut okändt inre välstånd, hvilket i våra dagar slog ut sin
blomstrin^, synnerligen efter den folkvänlige sonens första
regeringstid.

Efter dessa knapphändiga antydningar öfver ett så
rik-halti g ämne, återvända vi till vårt föremål.

I hvad förhållande stod nu general t. Dobelu till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:31:12 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dgcant/4/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free