- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 4 /
31

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«mit det kräfde, voro tydliga och for känbara samt medtogo
Sverges sista tillgångar; men belöningen, som derför
framhölls, om också den käraste för vår längtan, låg aflägsen och
var vansklig att ernå. Finland skulle eröfras j)å ett
krigståg öfver Torneå; blott om Sverge med egna krafter och
krigs-medel — och dessa visade sig skola blifva alldeles
otillräckliga — intoge det, ville Napoleon tillförsäkra oss dess
besittning. Ocn voro Napoleons försäkringar och löften så
tillförlitliga? Skulle väl, i fall Alexander, seende sitt rike
utsatt för angrepp från alla kanter, tagit ett lämpligt steg
till försoning med Frankrike — skulle Napoleon då tvekat att
uppoffra Sverges intressen? Man vet, att Napoleon länge
skyggde för att anfalla Ryssland, och att han strax inom
dess gräns eller åtminstone efter första vunna slag väntade
fredsanbud.

Men än flera högre synpunkter hade för statsmannen,
som på nära håll skådat Napoleons system och dess följder,
kunnat förete sig. Hvilken lott hade blifvit alla de folk be
skärd, hvilka indragits i eller anslutit sig till den franske
eröfrarens omstörtningspolitik? Hånade i sina innersta
känslor af hans sjelfviska och nyckfulla magtspråk, lidande
under de tyngsta uppoffringar och bördor för de ständiga
krigen, sackade de efter friheten, hvilken allena skänker åt
jordiska håfvor något värde och behag för ädla sinnen. Om nu
de tunga banden lossnade eller brötes, och hans endast af
våldsmagt sammanhållna rike upplöstes, vid hans ofärd eller
bortgång, — och ett dylikt slut på det hotande verldsväldet
kunde skarpsynte män, hvilka märkte dess ihålighet oaktadt.
den skimranae vapenglansen, förutse redan 1810 — hvilket
öde skulle då, af ett nödvändigt skeende bakslag, träffat de
stater, som gått hans ärenden? Sverge i dess dåvarande
vanmägtiga skick, hvilket ingalunda får utelemnas ur
beräkningen, skulle i den händelsen stått ensamt och skulle hafva
blottstält sig för nationernas hat, liknande det, som Danmark
sedermera för sin trohet mot Frankrike fick röna. Och
der-med hade Sverges bästa förhoppning, det nyvalda
konungahuset, hvarpå dess sjelfständighet och den mre nyss
till-aanade frihetsförfattningen väsendtligen äfven hvilade, blifvit.
illa utsatt för utländska stämplingar och dem åtföljande inre
tvedrägt, hvartill 1809 års ännu lefvande partier lätteli-

fen kunnat uppväckas, derest Karl Johan iakttagit ett
minre försigtigt och klokt förfarande.

Lyckligtvis hade redan ett förslag påfunnits, hvarigenom
de stora svårigheterna och farorna, att icke säga omöjligheten,
af ett förbund med Napoleon kunde undvikas. Det var
uppslagsändan till helt andra politiska förknippningar, än
dem, man med fog kunnat vänta, att en med Napoleon befryn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:31:12 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dgcant/4/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free