- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 4 /
35

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

begär mot inkräktaren i öster, mot hvilken de kämpat,
delas af hela folket, som tjusas af hoppet att med tiUnjelp af
den store herskaren i vester snart erhålla sina önskningars
uppfyllelse, eller Finland åter. Yalet genomdrifves mot
konungens vilja och regeringens redan färdiga förslag, mot
det mägtigaste partiets åstundan och föresats, ja mot
Na-poleons tysta önskan, hvilken man trott sig skola behaga;
och det blir enhälligt. Sjelfva detta val var en af de
besynnerligaste skickelser, som hade låtit sig tänkas. Det
vardt det i än högre mån och betydelse genom det
afgö-rande inflytande, Karl Johan snart skulle utöfvapå hela
vår verldsaels stora intressen och framtida skick. Här
hemma blefvo partierna lyckligt bedragna i sina första
förväntningar på hans politik. Bet parti, som befarat att i honom
fa en lydig utförare af Napoleons befallningar, hörde med
glädje, liuru han genast förae ett fritt, om också svårt
hemsökt, af olyckor nedslaget folks värdiga språk, till försvar
för dess vigtigaste rättigheter och behof, eller
handelsge-menskäpen med England, mot hvars flottor den franska magten
omöjligt kunde bereda oss något skydd. Det parti åter,
som, i syfte att få med Napoleons tilihjelp hämnas på
Ryssland och återtaga Finland, genomdrirvit hans utkörande,
fann med förvåning honom yttra sin fkgnad åt att ha
und-sluppit qvalmet i aen våldsherskares krets, hvilkens
ärelystnaa blott i ett verldsvälde såg ett tillräckligt utrymme
eller begränsning för sina planer, och hörde med häpnad
honom tala om aess afguds sjelfviska och förtryckande
statskonst samt om nödvändigheten af att till dennas hejdande
och till folkens befrielse och trygghet sluta förbund med
hans motståndare, Ryssland och England, just de magter,
på hvilkas förhållande nordens ställning i framtiden skulle
väsendtligt bero, liksom den länge gjort det. Dessa
borde, både till belöning för Sverges vigtiga uppträdande och
till en skälig ersättning för dess under sista kriget lidna
förluster medverka till Norges förening. Dessa stormagter
blefvo äfvenledes så öfverraskade af denna Sverges
oförväntade dragning från Napoleons system, att de i början med
misstroende och tvekan mottogo framställningarna^ härom
från Karl Johan, hvars nya upphöjelse de mea ovilja hade
åsett, såsom tillkommen i helt andra afsigter.

Att således denna besynnerliga vändning i den svenska
politiken icke af någon svensk statsman före Karl Johans
hitkomst kunnat utstakas eller vågas, är ganska naturligt.
Hans personlighet var det, som först skänkte svenska
magten det anseende och den betydenhet, hvilka blefvo vilkoret
för, att, hon skulle kunna taga någon väsendtliff del i den
förestående verldskampen. Det är hans vidtseende och man-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:31:12 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dgcant/4/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free