Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•dantrycker en mindre; men två lika stora söka hvar andra
till hvila orubbade.»
””De kunna göra sig oberoende. —” Aro icke vi i denna
författning i afseende till dem? Hvad förlora vi dervid?...
’ Vår vinst deraf kunde blifva att få en stilla, pålitlig
granne, som skyddar hälften af rikets vidsträkta £räns.»
””¡De kunna icke upprätthålla sig sjelfve utan genom oss
Väl, lemnom dem då obrydde; nödvändigheten sätter dem
snart till oss.»
””Sverge kan icke existera vian Norge” — Det vore en
stor olycka; men att anfalla dem för vår frälsning vore en
besynnerlig sak.»
””Det blir deras förmån; vi skola göra dem lyckliga.» —
Hvem har gjort oss till domare öfver saker, ..som röra dem
sjelfve och hvilka de granska bättre, än vi. Aro vår lycka
och vårt välstånd så synbara? Bli de det, då öfvertalas
Norrmännen lätt.»
””Vi äro den skandinaviskd halföns stamfäder
—moder-landet” — Denna titel nekas oss. Om ock så vore, ha
Norrmännen nu uppnått den tid, då de anse sig sjelfmyndiga;
de kunna vårda sig sjelfva. Sverges förmynderskap anse de
som ett odrägligt tvång; och lyckan, som häraf skulle följa
Är otroligt aflägsen. Båda rikena hafva svaga moyens, och
deras förening är ej sanctionerad af ömsesidiga behof. Vänd
frågan! Kan icke Sverge ge sig under Norrmännen, så är
äfven föreningen gjord?... Allmän lycksalighet kan ej
hafva annan grundval, än gällande, fria, sjelfgjorda förbindelser.
En tid kan komma, då nationer granska magtens våld och
då den stat, som utöfvar orättvisan, skall dömas af den
förtrycktas blodsoffer.»
Några andra punkter, hvilka han äfven upptecknat,
såsom: ”Geografiska läget” — ”Ryggen fri” — ”De skola bli
lyckligare” — ”Ekonomiska fördelar reciproqua” — äro ej särskildt
berörda; de ligga ock i de föregående till en del
besva-rade.
Slutligen skönjas hans åsigter om vår politik, om
nödvändigheten af Finlands återtagande, i några tillsatser till
en afhandling rörande ”Konskription”, skrifven år 1811. De
befinnas öfverkorsade, kanske emedan de ej omedelbart
hörde till det afhandlade ämnet. De förtjena likväl någon
uppmärksamhet, såsom försättande oss in i de tänkesätt, som
fosterländske män hyste den tiden. —
»Här öppnas ett vidlyftigt fält att öfvertyga om våra
närvarande brister, hvarvia dock endast det, som är allmänt
kändt, bör sägas.»
»Vår närvarande konstitution är allt för mångsidig,
allt för oredig till sina grunder för att kunna verka tidig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
