Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verkställighet befrämja Arméns ära och min fnrstes lof; jag har miss*
tagit mig om sättet, af nit och välmenande. — Nu enligt ordres
af-lemnat Befälet till Gen. Major Lagerbring, och skall på erhållen till’
sägelse att resa till Stralsund, så fort möjeligt är, der inträffa, att
dömmas förmodeligen för all åtgärd till Hamburgs frälsning.
G. C. v. Döbeln.
[Ur C. Se Företalet.] f. d. General-Lieut.
Långa, bittra sorgedagar begynte nu för generalen.
Befälet öfverlemnades, och i ett vemodigt tal till trupperna i
Wismar, manande dem att gå med ära, hvart pligten
kallade, sade han sitt sista farväl till svenska krigare, med
hvil-ka han velat lefva och dö. Allas ögon, ifrån Lagerbrings
ned till den lägste soldats, voro vid tillfället tårfylda. Den
smärtsammaste stund, generalen skall haft i sin på
grämelse visst icke fattiga lefnad, blef, när vaktema bortgingo
och skyllerkurame buros från hans bostad. Han syntes
för-tviflad, och tårar strömmade utför de bleka kinderna. All
förhoppning på framtid, på ett lysande fälttåg, hvari han
skolat deltaga till ära för sitt folk, sina furstar och sig
sjelf, var nu uppgången i rök. Månne icke det anseende,
han med så många års redligt nit, oaflåten verksamhet,
plågor och uppoffringar tillvunnit sig, härvid också gått
för-loradt?
Hans oro och smärta i detta hänseende tolkas bäst jaf
det varma bref, han före afresan från Wismar skref till
kronprinsen, tör hända i afsigt att väcka ett mildare
bedömande af saken. Ty han medgifver deri väl, att ett fel
kunde vara begånget, men icke ett brott. Troligen hade
han sport, hvad Jkronprinsen till hans slägting yttrat om
till-ernadt straff, emedan han sjelf anropar lagens mellankomst.
I medvetande af sin ädla afsigt, ja af sin oskuld, om saken
betraktades i stort, trodde han, att en krigsrätt omöiligt
skulle kunna falla honom till svårare bot, än på sin hö.]d
till en lindrig näpst för ett felsteg, hvartill han ansåg sig
förvunnen. Det i nans tanke rysligaste straff härför hade
han redan undergått, det, att i en sådan tidpunkt och
under slika omständigheter blifva afsatt från befälet.
Bref från v. Döbeln till Kronprinsen.* Wismar den 24 Maj 1813.
Jag har den olyckan att vara den förste af E, K. H:s undersåter —
den förste embetsman — som tillfälligtvis förd af goda afsigter har
fått E. K. H:8 onåd, vid första inträdet som Chef för Arméens
Avantgardes fördelning, uti ett främmande land; således ber jag E. K. H.
tillåta att en undersåte som uppriktigt varit E. K. H. person tillgifven
och haft bästa uppsåt till Fäderneslandets väl, vågar betyga den
häftiga oro, som nu söndersliter hjertat. Visserligen har jag kunnat begå
* öfversättning i krigsrättens tryckta protokoll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
