- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 4 /
98

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Parterne å ömse sidor önskade, att målet så skyndsamt
som möjligt måtte med slut afhjelpas. Intet vidare fans
att anmärka.*

Yid afgifvandet af sina slutpåståenden i målet gjorde
åklagaren mot v. Döbelns förklaring endast den erinran,
att, då nu icke vore fråga om de mer eller mindre giltiga
skäl, som påkallat svenska truppernas marsche till Hamburg
ocb hvilkas öfvervägande ensamt tillhört högste befälha?
varen, så torde allt, hvad generalen till förment stvrkande
af nödvändigheten af en sådan marsche och den befallning,
han derom gifvit, ej knnna verka vid målets lagliga
pröf-ning. Orderna af d. 17 Maj, hvilka bort utgöra enda
granden för generalens handling, voro ej, som han påstått, i
någon del tvetydiga, utan innehölle ganska bestämdt, att
de-tachementet borde afgå till Boitzenburg och till intet annat
ställe. Endast på detta sätt och genom nödiga i
Boitzenburg, eller vid förefallande återtåg derifrån, vidtagna åtr
gärder egde generalen bidraga till Hamburgs försvar. När
han nu mot dessa orders föreskrift d. 19 befalt trupperna
att, i stället för till Boitzenburg, marschera till Hamburg,
och han efter inhändigande af kronprinsens order af samma
dag, att den förut anbefalda expeditionen till Boitzenburg
borde inställas, endast tillsändt general Boije en afskrirt
deraf, utan att meddela någon i anseende till truppernas
förändrade ställning nödig forhållningsorder, så föranläts
han, åklagaren, ehuru fullt öfvertygad om generalens nit
för konung och fadernesland, att, med afseenae å
krigslydnadens helgd, i stöd af 2 kap. 5 § i 1798 års Kongl.
Krigs-Artiklar, å embetets vägnar påstå, att generalen måtte varda
dömd att arkebuseras.

Generalen, häröfver hörd, förmälde, att han i målet
anfört allt, hvad han önskade, och att han således blott
väntade, att snart höra sin dom afkunnas.

Den 1 Juni föll denna. Krigsrättens ledamöter
förenade sig efter föregången öfverläggning enhälligt om detta
Beslut: att då v. Döbeln ej allenast begått brott mot de
honom d. 17 Maj meddelade order och anbefalt trupperna
en deremot stridande marsche, utan ock underlåtit att i
anledning af senare order af d. 19 vidtaga sådana åtgärder,
som till rättande af detta fel honom ålegat, så pröfvade
general-krigsrätten, i förmågo af 2 kap 5 § af Krigs-Artik’

* Besynnerligt nog vidrördes icke Declara tionen till Danskame, ej
heller påpekades Adlercreutz’ förutsättning i ordern d. 17: »det vill säga,
att de ännu fortfara att göra gemensam sak med de Allierade Trupperna i
Hamburg», som utgjorde vilkoret för demonstrationens företagande åt
Boitzenburg. Förmodligen ville man ej leda talet in på det slippriga
politiska området.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:31:12 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dgcant/4/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free