- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 4 /
154

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bestämmelse, eller till hvem han ville bortgifva sin
egendom.

Godhetsfullt yttrade konungen till unge v. Döbeln, när
denne förestäldes honom: »I har gjort en mycket stor
’förlust, men det är enligt naturens ordning; försök att trösta
Er. Jag vill vara för Er i faders ställe: det skall bli mig
svårt att kunna ersätta honom, men jag vill i alla fall
göra mitt bästa».

9.

Öm general t. Döbeln.

Vi hafva nu sökt skildra denne märkvärdige mans
lef-nadslopp, så godt vi förmått det, efter tillgängliga
handlingar och trovärdige mäns uppgifter. Det har icke sparats
möda för att samla sådana, och sträfvandet att få dem rent
framstälda och ordnade till ett rigtigt sammanhang har icke
heller varit ringa. Endast i den mån detta lyckats, skola
vi anse oss ha uppnått syftemålet med dessa anteckningars
författande; blott under de vilkoren erhålla dylika
skildringar något värde och sin betydenhet. Ty vår afsigt var
ingalunda ^ att skrifva ett lätt uppmåladt och snart
utplå-nadt äreminne öfver vår man; han sjelf önskade aldrig
anses för mer än en redlig medborgare och en menniska bland
menniskor och höll sin hågkomst för omöjlig, samt ville alls
inte lefva genom lefvemesbeskrifning. Vi ha i sistnämda
af-seende gått emot hans vilja och kanske illa brutit mot den
Önskan, han må hända äfven i fridens hem hyser, helst
denna beskrifhing blifvit lång och mycket omständligare,
än som från början tillernades. Om vi härutinnan begått
ett fel, få vi bära det, och våra läsare och han sjelf, nuen
»ärans vålnad», tillgifva hvad som blifvit begånget i bästa
välmening, till hyllning för ett namn, som är oss kärt och
dyrbart. Men äfven läsaren skall ursäkta skildringens
vid-lyftighet, när han insett vår hufvudsakliga afsigt med den
samma. Vi afsågo nemligen att, jemte belysandet af ett
ädelt minne, påpeka och framhålla en eller annan dervid
närliggande, ofta till utseendet ringa, men derför icke
betydelselös, handling eller personlighet, som vanligen
lem-nas åt förgätenheten. Dessa små omständigheter äro ej
alldeles o vigtiga för häfdaforskaren, som af dem utspanar
tillståndet och stämningen för tillfället, af hvilka åter
sakernas stora utgång låter sig ana. Ja, sådana
biomständigheter tyckas stundom utvisa liksom springådroma till fide-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:31:12 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dgcant/4/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free