- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 4 /
175

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

krigets planlösa utförande, eller kanske mest för tillställ
ningama här hemma, må hända för beggedera.

Huru han bedömde konungens beteende på riksdagen
1789, synes af den korta dagboS, han då fört. Så
sammanfattar han sina tankar angående Förenings- och
Säkerhetsakten, då den på riddarhuset afelogs den 16 Mars:

»1 §. Magten för konungen att börja krig och sluta
fred efter godtycke medför samma olyckor, som händt
under Karl 12:s regering: landet blottas på folk och
penningar, jorden vanskötes, riksgälden ökas, inkomsterna minskas.

Att förordna efter goatfinnande öm alla rikets embeten
gör hvarje embetsman antingen olycklig eller brottslig;
denna osäkerhet i Sverige, der folket är fattigt, medförer de
betydligaste följder. Och hvad rättvisa kan man förvänta
sig under sådan konungens myndighet och magt, då man
nyligen sett, ja innan denna Säkerhetsakt kommit till
verkställighet, att flere våra mest gagnande och upplyste
medbrö-der utan anklagare, utan brott, utan ransakmng, utan dom
blifvit arresterade. Nej, man befarar, att denna så kallade
Säkerhetsakt blir den största osäkerhet.

2 §. Att i konungens högsta domstol både frälse
och ofrälse få säte, kan ej vara skadeligt; men, som
konungens och rikets hofrätter äro högsta domstolen och i de
samma svenska folkets lagbunda säkerhet förvaras, bör ingen
annan domstol ega rum.

Att antalet af rikets råd hädanefter ankommer på K.
M:ts godtfinnande (då deras antal bör vara 17) anses
äf-ventyrligt, helst dessa herrar och män äro medlare mellan
konungen och folket.

Att ingen skall ske orätt till lif, ära och gods, har den
nvss åberopade händelsen visat annorlunda, och att denna
akt innehåller vackra ord, men ikullkastar alla lagar,
förordningar, regeringsform m. m. samt svenska folkets
lagbundna säkerhet och frihet.

3 §. Om privilegiernas minskande för adeln, anfördes
de stadgar och bud, som till dessa privilegiers meddelande
blifvit utfärdade; denna ändring skulle orsaka de mest
betydliga händelser och oredor. Dessutom ansågs farligt att
ändra hvad under den störste och visaste konungs, Grustaf
Adolfs, regeringstid blifvit infördt.

4 §. Att alla embeten skola besättas af män, som
ha erfarenhet och medborgerlig dygd; tror man ske
hädanefter, som hittills.

5 §. Att svenska folket skall fritt kunna gifva till
rikets underhåll hvad nödigt finnes, detta är en Kten
för-mon eller snarare ingen, ty då konungen eger rättighet att
efter godtycke göra krig och sluta fred, kunna sådana tide-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:31:12 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dgcant/4/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free