- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 4 /
176

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvarf komma, som för 60 år sedan varit, nemligen: att
denna rättighet blir omöjelig och således försvinner. Dessutom,
att svenska folket beskattar sig, eller riksens ständer, å
deras medbröders vägnar, är tvenne olika saker: sista
sättet är ej underkastadt så stora äfventyr, som det
först-nämda.

6 §. Vid riksdagen förehafvas inga andra ämnen, än
de, somKongl. Maj:t proponerar; härigenom blir ju ständerna
betaget att föredraga deras nöd, deras förfång, deras
betryck, och sålunda kan deras olycka, och de författningar
samt de orsaker, som dem vållat, aldrig afhjelpas eller
rör-battras.

7 §. Adelns och prestemas privilegier af år 1723
stadfastas i allt, som ej strider mot denna Säkerhetsakt;
man har redan visat fblj derna af den ändring, som denna
akt omtalar i händelse den skulle nånsin gå i
verkställighet.

8 §. Att ge K. M:t och dess efterkommande sådan
myndighet, som Säkerhetsakten innehåller, vore att bereda
oss och våra efterkommande de allra hårdaste öden, och
förbannad vare den, som så nedrigt tänker.

9. §. Att regeringsformen 1772 blir oförryckt i allt,
hvad ej strider mot denna akt, är ej mycket lofvadt, ty den
kullkastar dess hufvudsakligaste artiklar, dessutom, hvad
säkerhet och hvad bestånd kan man vänta sig, då den af
konung och ständer besvurna grundlagen ej skall ha bestånd
mer än 17 år.

Nej, man samtycker aldrig till denna akt.» —

Gustaf 3 kallade v. Döbeln une tête dure, kanske
emedan han med spe tillbakavisat en erbjuden
kammarjunka-rebeställning, hvilket anbud dock betygar, att kungen hade
uppmärksammat honom och velat fästa honom vid sin
person. Gustaf 4 Adolf skall ändtligen efter alla
motgångarna hafva fått (genom Stedingk?) ögonen fästa på och hyst
stora afsigter med v. Döbeln för Finlands återtagande,
hvar-till det stora befälet på Åland skulle bli begynnelsen.
Generalens rättframma väsen måtte t. o. m. på honom gjort
ett ovanligt intryck, likväl icke ett ofördelaktigt, änskönt
han bemärkt, att deras åsigter i religionssaker ingalunda
stämde öfverens. I någon af sma småskrifter från
landsflykten påminner han sig v. Döbeln och säger: »Han kunde
omöjligen hejda sig.» Det något högljudda företräde, som
generalen hade före sin afresa till Åland, måtte hafva stannat qvar
i minnet. Säkerligen hade konungen då ännu ej träffat en
embetsman eller undersåte, som vågat träda honom under
ögonen med så bestämdt fattade framställningar. Stedingk,
hade läst fordringarne i den P. M., som v. Döbeln i korta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:31:12 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dgcant/4/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free