- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 4 /
184

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

följande besked skrifvet i bredden: »Man kan bevaka
processer genom juridiska ombud; sin tjenst i krig sköter man
sjelf. v. Döbeln.» — När en civil af Nylands regemente vid
krigets utbrott 1808 skrifvit till v. Döbeln för att få»
stad-na hemma, hvartill rätt giltiga skäl gåfvos, och denemte
sändt honom en ovanligt stor kalfstek till skänks,
sålätöf-versten betala eller återskicka steken och gaf honom vid
handen, att hans andra skäl voro goda, men det sämsta
den goda kalfsteken. »Hvad jag kan göra för en vän och
braf karl, det gör jag ändå, utan attoehöfva någon
uppmuntran.» — I hvad tjensten fordrade var han oeftergiflig och
kräfde den största noggrannhet t. o. m. i små saker, på
hvilka, såsom han lät förstå, de stora bero inom en armé.
Erfarenheten hade lärt honom, hvad stöd menniskans
naturliga svaghet och fallenheter väl behöfva för att kunna
genomgå krigets alla faror och vanskligheter, och hvilka
följder för medmenniskors lif och väl fård, för samhället den
ringaste försummelse i en här kan ådraga, samt huru
enlyck-5g utgång för våra fåtaliga krigarskaror endast var att
förvänta genom hvars och ens trägna uppfyllande af sin
pligt. Och hvarje verkningskrets, äfven den simple
soldatens, sade han vari J 1 1 ch större, än att alla

kunde således försummas i delame, utan att det stora hela
finge känning deraf. En krigshär vore ett allt för
sammansatt väsen, för att befalhafvaren skulle kunna jemt
öfver-vaka och bestämma allt för kommande händelser; för den
skuld borde hvar och en på sin post veta göra sin
skyldighet, sedan de hufvudsakliga anordningarna till rörelsen
eller striden blifvit träffade. »Uppskofsdj efvulen» hade i v.
Döbeln sin afsvurne fiende och förföljare. Af sådana
åsig-ter föddes, hvad man stundom* ansåg för blott nyck eller
besynnerlighet hos honom, hans kraf på sina officerares
noggranhet i småsaker utom stridsfältet. På Åland hade
han märkt, att en ung officer, en slägting, J. J. v. Döbeln,
icke helsade rätt. På befallning måste denne till sin stora
förargelse gå fram till stolarna i generalens rum och göra
för dem riktig reverens; de skulle då föreställa, den ena en
högre officer, en annan en president eller kollegiiråd o. s. v.
af olika klasser och åldrar, hvarvid namnet sades. Och
detta helsande måste fortsättas, tills det gick för sig ledigt
och »på punkten», icke för mycket och icke för litet
ödmjukt. Emedan dorska och fega menniskor, kunde han säga,
sky ansträngning och inbilla sig faror och besvär, slarrva
de med och falla undan för småsaker, men vilja gema
befatta sig med de stora, dem de tro vara lättare; så blir
slarf och oreda af allt i hop. Han näpste den ringaste för-

ens krafter räckte

samma. Ingenting

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:31:12 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dgcant/4/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free