Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landamären? Eller var det af ömhet för
konungamag-ten, den rikets ständer dock sökt att bevara vid väsendtlig
styrka, emedan de, vise af erfarenheten, genom
envåldsmag-tens borttagande ville undanrödja en anledning till
framtida olyckor och omhvälfningar? Tyckte han, att den
samma blifvit för begränsad till att kunna utgöra en god
regering — som är den största välsignelse för ett folk — och
att blott en stark konungamakt är en god ? Var det af
ovilja och bekymmer för det partispel, somhan märkt inverka
på styrelsen och som vid riksdagen drefs, då man för
uppnående af vissa ändamål, för att få regeringstömmarae i sina
händer, och särdeles för att få afgöra tronföljden, använde
mindre välbetänkta me^el, öfverbjudande hvar andra i
löften och efterlåtande likt och olikt? * Eller var det af den
hos all militär rådande ande, hvilken ogema vill veta af ett
bråkigt representativt styrelsesätt, med dess långa tal och
senfärdiga arbete, men alltid ser sin och folkets
trygghet och ära ligga i en enkel och ostridig och derför stark
herskaremagt ? ** — Troligen ingick något af allt detta i
hans ogenhet mot den nya statsförfattningen, när han ännu
1811 kallade henne för »dålig». Hon har dock under
loppet af sin tillvaro betygat sig kunna främja äfven det
andra syftet, med det förenämda sammanlöpande: en stor och
ädel medborgerlig frihet — en sak, den v. Döbeln viste ej
mindre att uppskatta; — fastän det alltid blir svårt att på
dessa politiska fält iakttaga den visa måtta och bevara den
j em vigt, som för det helas fromma är nödig. Om man
också via den höga uppgiften att förena en stark konungamagt
med stor folkfrihet blifvit under det hastiga uppgörandet
af 1809 års grundlagar något missledd af partispelet om
magten, så får ändock ej förnekas, det ju syftemålet upp-
* Som bekant är, voro alle öfverens om enväldets afskaffande, enär
det samma vållat Finlands förlust och landets olyckliga ställning,
men ingalunda om vissa punkter i grundlagarne och i synnerhet
om tronföljden samt om dermed sammanhängande fredsslut.
Adler-creutz med de officerare, som uppträdde på slottet den 13 Mars, hade
ej den aflägsnaste tanke på prins Christian August ; ej heller Adlerspar*
re på hertigen af Södermanland. Vestra arméns anförare hade haft
för afsigt att sjelf, och det strax, låta utropa konung, och blef
oangenämt öfverraskad, då han, hunnen i Stockholms grannskap, fick nyheten
om riksföreståndarskapet. Han segrade dock denna gång, efter långa
beredelser, beträffande sin utsedde prins, som kallades till tron*
följare, och beträffande det ogynsamma fredsslutet, hvilket af månge
ansågs för brådstörtadt.
** Tocqueville yttrar om franska hären 1798: »L’armée donc, comme
presque toutes les armées du monde, n’entendait absolument rien aux rouages
compliqués et lents dfun gouvernement représentatif; elle détestait et méprisait
les assemblées, ne comprenait qu’un pouvoir simple et fort et ne voulait que
l’indépendance nationale et des victoires.»
y
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
