- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 4 /
203

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med ofullkomligaste egenskap, så att regeringen i samråd med
rikets ständer nödsakades utfästa 3 tusen rdrs belöning till
den, som författar en klar, användbar och antaglig
Bevillmngs-förordning. Gustaf IV var afsatt — Augustenburg inkallad;
den ene var af försynen icke bestämd att vara — den andre
icke att blifva.* Omsider slutades denna på orimligheter
utmärkte riksdag med en Constitution lika dålig, som
Be-vLUningsförordningen — med en skjutsförordning lia så
långsam som riksdagsgöromålen — och ett Statsråd etc. etc. etc.
•Kil detta senare kallades dels män, hvilka [öfverstruket :
från ett intet] blott framlyst som revolutionsverktyg, dels
annat hederligt folk med. tystlåtenhets fördrag öfver alla
villor, Sant är, att revolutionens orsak haft en högst
nödvändig sida, som var krigets slut eller bättre ledning tiU
fortsättning deraf; men allt hvad som öfvergick denna
nödvändighet var en tankevilla -— ett brott mot existerande lagar

— ett våld mot personlig rätt. Försynen, som bestämmer
folkslagens öden, har vid dessa händelser haft enskildt hand
’öfver oss och, utan afseende på våra tillställningars ofog,
befrämjat allas önskan till lycklig utgång ock fast rikets
hopp till tronföljd af en man, hvars hitkomst riket aldrig
förfcjenat.»

»Till alla dessa händelser var jag på intet sätt delaktig;
jag var utan syssla, utan bostad, blottad på allt och belönt
med en värdighet, som gaf mig namn af Friherre. Det är
visst, att ingenting i verlden passar bättre åt en utarmad,
tjenstlös general, än denna benämning ; ty den innefattar
regeringens, statens och dess egen ofömiögenhet tiU allt
upphjel-pandellh

»Denna värdighet, som nödvändigheten ofta sanctionerar,
som fåfangan fordrar och hvaraf den njuter, var i
anseende till mig helt och hållet utan denna egenskap; tilldelt
som Bihang af den talrika mängd nådebelöningar, hvarmed
en utkorad Konungs kröningsdag utmärkes, och, som jag trott,
för ett hastigt men lyckligt utfördt fälttåg i Jemtland, till
öfverhetens och allmänhetens tillfredsställelse, dock med
den blödande tillfällighet, att årsmotsdagen af en året förut
lyckligt utförd strid vid Lappo mot öfverlägsen fiendtlig
magt, hvarvid jag med Bjömeborgska brigaden deltagit, se
mig utesluten bland dem, som ansetts värdiga konungens
första hugkomst. Men politiquen har sina ränker, och min
allvarliga upprigtighet en motsvarande vidrig lott. Som friherre

* öfverkorsadt finnes här följande: »Carl XIII hade haft svagheten
att, oaktadt han var enligt en besvuren Successionsordning den ende
ättlägg af Wasa stam till svenska tronen, låta folkets deputerade
dertill utkora sig — och, hvad än sämre var, att, sedan tronföljden var
bestämd, icke låta den inkallade regera.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:31:12 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dgcant/4/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free