- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 4 /
205

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liöll jag konungens nådiga bifall; men dermed var ej nog.
Högsta domstolen borde höras — och statsrådet decidera.
Den förre förklarade barnet förlustigt arfsrätt efter fadern
och slägten, i bestämda uttryck, men besvarade ingalunda
adoptionsfrågan. Statsråder, statssecreterare voro alla
dere-mot; constitutionen, detta tillkomna led-band, äfvenledes.
Hvad andra slägter begärt hade ogranskadt bifallits; hvad
jag åstundande borde bokstafligen undersökas. Det skedde
också, ty afslag och motsägelse blef authenticjue. Denna
omständighet var märkbar, den gaf en utländmg af stort
anseende tillfälle att roga sig öfver en constitution, som gaf
konungen rättighet göra nåd, återgifva bortdömd ära, bortdörudt
lif, men som i och med delsamma frånsade honom rättighet
att låta en general vara ansedd som far för sjelfg jorda barn etc.»

»En hedersman, hvars namn mig ej är tillåtet att nämna,
beifrade denna sak, gaf göd anvisning till ännu bättre
råd-gifvare, och denne med ärlig juridisk kunskap bad mig
ändra procédén, vända ansökningen till legitimation, göra
tillämphing af äldre existerande lagars mening och bestämda
uttryck samt derefter fullfölja saken, — som ock skedde,
med säker öfvertygelse att statsrådet, statssecreterare, med
ett ord, en orimlig constitutions sammansatta, ovise
verktyg skulle tvingas gifva vika till en oskyldig, rättvis
begäran. Barnet var detsamma — jag densamme —
fördelame i det senare fallet större —; icke desto mindre
segrade jag (med Norra förstads östra kämnersrätts biträde
i giftermålet och Maxime Venerandi Consistorii heliga
upplösning inom 4 dagar derefter) öfver våld, magt, partialité
och dumhet»*.

* I Inrikes Tidningar N:o 82 år 1810 fick allmänheten läsa föl*
jande märkliga kungörelse, den svårligen någon annan på den tiden
a kalle hafva tillåtit sig införa i ett liknande fall.

»Det äktenskapslöfte, undertecknad gjort till Jungfru Christina
Ullström, har af vederbörlig domstol blifvit fast förklaradt, sonen
Napoleon 8 år gammal, enligt 5 Cap. 1 § Gifterm.-Balken, äkta barn, och
modren Laggift Hustrus rätt tillerkänd; med den ordning, Kyrkolagen
och Kongl. Maj:t8 Nådiga Förordning af den 3 April innevarande år
bjuder, har Stockholms Stads högvördige Consistorium äfvenledes den
29 Junii detta år skiljobref oss emellan, efter frivilligt ömsesidigt
be-gifvande, utfärdat; min nu legitimerade son, Napoleon von Döbeln, är i
denna egenskap dels redan* dels blir han framdeles enligt
Constitution innehafvare af alla mig sjelf förunta rättigheter; h vilket jag b
ort-så väl mine få skuldenärer, som talrika fordringsägare, jemväl samte«
lige anhörige och bekante uti Sverige och storfurstendömet Finland
vänligen tiUgännagifva; äfvenledes att min son Napoleon har
Brukspatronen Välborne Herr C. Fr. Uggla till lagligt förordnad Förmyndare,
redan innan utbrottet af sist öfverståndne krig; för andra gången
kungöres. Stockholm den 30 Junii 1810.

Georg v. Döbeln.

Friherre, Generalmajor, riddare af
Kongl. Svärdsordens stora kors.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:31:12 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dgcant/4/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free