Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning.
Den lilla samling af Svenska folksagor och äfventyr, som nu
lemnas i allmänhetens händer, gör icke anspråk på hvarken
fullständighet eller systematisk uppställning. Dess ändamål är endast att
göra den form, hvarunder våra sagor lefvat och vandrat från slägte
till slägte, närmare bekant äfven i de kretsar, der de förut endast
fått visa sig i söndagsskrud och välskurna kläder. Af detta skäl
hafva de mera högtidliga berättelser, som i vanligt tal företrädesvis
kallas folksagor, och der lifvet rör sig i ett ständigt vimmel af troll,
drakar och vidunder, här fått stå tillbaka for äfventyr af mera
mensklig art, der fantasien från det hvardagliga lifvet såsom en fast
grund svärmar ut i kretsar, mera åtkomliga för bondens uppfattning.
Man må gerna kalla dem bondesagor, bon dhistorier eller hvad man
vill — folksagor äro de i allt fall, och dertill sådane, som bäst
återgifva det egentliga folkets föreställningssätt och lifsåskådning. —
Medan troll- och riddaresagorna, hvilka i allmänhet räkna höga anor,
under sin fortgående utveckling rönt en ständig inverkan från det
hem, der de — om icke fbdts — dock fostrats, eller herremännens
borgar och gårdar, der de sedan ofta gästat och från sina besök
hemfört aflagda herrekläder; hafva de senare först skådat dagen i bondens
hem eller så tidigt skilt sig från riddaresalen, att detta, deras
förnämligare ursprung, endast af den grannsynte forskaren kan
uppspåras. Häraf följer, att om högspråket väl lämpar sig för de förra,
måste landsmålen vara de senares tungomål. Endast uti denna, deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
