Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annra möran titta kungen ut gynum fansträ». Nu
måtte ja fälle slippa te si dä dära slöttä» — tyckte han.
Men va’cke dä hunnår74 — dä stog där alldelest
pri-sist75 söm förra dan, å sola sken så rart på takä, å
flöjlar di blänkte i ögera på’n.
Nu vart han sinnter7 6 å skrek på alla sina herrar.
Di in fortare än vanlitt. Höfherårr di bocka’ å di skrapa’
å krissherrår di skyllra’ å di stampa’.»
»Sir ni slottä dännasse?» 77 skrek kungen.
Di sträckte på halsår å koxa’ å stura’7 8.
Jo nock såg di dä allti.
»Ha jag inte befallt er te rifva ner slöttä å hänga
öpp byggämäståm?» sa han.
Jo dä kunne di inte neka för, men nu steg själfva
öfversten fram å gjole beske’ um hur dä ha gått te,
å hur illa myckä79 krissfölk härtingen hadde, å hur
obegiiplitt rart dä va på slöttä. . Så talte han um hva
härtingen ha sajd, å hva han ha helsa kungen å
tdckä där.
Kungen ble rent könsti er i hufvé8 0 å. måtte ställa
krona på bolä å klå sej i skall’n. Dä här hva han inte
go för å begripa — så kung han va, för han kunne
mest gi sej sjelfvaste den på att alltihopa ha vurta’
te81 på e endaste natt; å vante dendäre härtingen den
fule själf, nock måtte han kunna trolla licka.
Mä han så sått der å grunna82 köm prinsesså in.
74 Men var det icke hundarne — 75 alldeles — 76 ond — 77 der borta
— 78 spände upp Ögonen och stirrade — 79 ofantligt mycket — 80 förvir-
rad — 81 uppkommet — 88 begrunda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
