Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Di båga skrina.
Ij^ä va en gång e käring, som hadde två döttrar, e
rekti doter å e sty’doter. Käringa va le’ å stygg söm
själfvaste skam, å söm morå va töcka va hennas doter
ög, men sty’dotrå, ho va så innelitt go å snäll, så allri
gjole ho så myckä söm en mask för när. En kunne
allt si på döm ög hurdana di va, för den rätta dotrå va
e töcka lortlarpa1 söm morå å såg ut söm en skråpuk i
syna, men sty dotrå, ho va så fin å rar söm e lita
söcker-dufva på e sockerkaka.
Når käringa varschå’ töcken skelne2 dä va på båga
tösera, så köm åfvunna mä, dä förstår sej, för blogen,3
um dä ög ä svinablog, så ä han allti tjockare än vattnä.
Allt dä licksta käringa hadde i husä å kunne raka sej
te, dä skulle hennas doter ha, å henna ga ho rara klär
å ställde te så grann, ho kunne, men sty’dotrå, ho feck
stryk å kält,4 å bara getragg å blaggarn te slita på.
Den rätta dotra vart fäll inte licker för dä någä, å hur
1 sluskig, orenlig menniska — 2 skilnad — 8 blodet 4 ständiga
förebråelser.
Djurklou, Sagor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
