Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söm ho gnäll12 te, för inte såg ho kåk13 å mösug14 ut
någä. Nä anna slag! Ho va trinn å rö å frimodig i
syna söm e pionaros, å fast ho va lita å knubbug, så
va ho bre’ öfver åxlaskillrera15 å rotadryg,10 så ingen
va go för å varscha någä fel på’na, Men si ho va
latsmidig17 å egennyttig,18 dä va ho, å dä va hela sjuka.
Så va ho ög utå dä fölkåslagä, att ho kunne bära bort
i förrkläé allt dä lirn hennas körde hem mä oxar å
vagn, å då vet en fäll hur dä går mä drygsla.19 Synn
um bonnakraken va dä i alla fulla fall, fast ingen kunne
gi sej te å ynka20 honom, för ha han bara banka på
käringa allt i hvarum,21 så ha ho nock vurta hörk22
å han stått sej bätter. Men nu va han oförsumliger2 3
i di taga, å så nådde24 han hat töckä han liadd’et, å
dä va inga rå mä.
Så bar dä så te en söndasqväll, når käringa va ute
på filikrickaréskjuss,20 söm ho bruka bå sent å bittiga,
å han sått hemsamten i stugå, att dä köm en främmater
dräng in te’n.
»Gruss aftä å tack för sist» sa drängen.
»Gru sinne å tack själf» sa boen.
»A ni nödiger å stä dräng, far?»
»Håh Gu nå mej för dräng» sa boen, »Hur
12 gnällde — 13 sjuklig, utmerglad — 14 matt, modlös — 1B skuldrorna
— 16 bred öfver höfterna — 17 lat (om den som söker hålla sig undan ar-
bete) — 18 gör så litet som möjligt — 19 egenskapen att vara dryg — 20 beklaga
— 21 litet emellan — 22 rask — 23 särdeles försumlig — 24 måtte — 26
onyttigt spring, flackande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
