- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
21

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


BALDASKA, f. pannkaka. Dls. (nära
Venersborg; DD.). — Jfr e. dial. bal, en flamma; fn.
bál, n. bål, fyr; bálast, blossa upp; skr. b’âla, m.
ljus, sken, hindost. bal-nâ, att bränna.

BALDERS-BRÅ, ballerbrå, ballersbrå, Smdr.
barbrå, f. eg. Balders ögonbryn: Anthemis Cotula.
Sk. (Ingelstads, Oxie, Onsjö). Ballerbrå, f.
Pyrethrum inodorum. Bl. — Fn. Baldursbrá,
Pyrethrum inodorum. (O. J. Hjaltelin, Islenzk
Grasafræði. Kaupm. 1830, s. 263), (af fn. brá, f.
ögonbryn; moes. brahv, n. [1 Cor. 15: 52]; fht.
brawa, f.; e. brow, eye-brow; skot. bre, bree;
skr. b’rû, id.; jfr bra 4); n. Baldurbrå, Ballebrå.

BALDUR, s. bål, bol.

BALE, m. rede, fogelbo. Fogelbale., m. Bl.
(Östra h.), ög. Hönse-bale, hönsrede. Ög. le,
m. rede, fogelbo. Nk. Bäl, id. Gås-bäl, m. rede,
ställe, der gås utkläcker ägg. Sdm. — Jfr fn.
bæli, n. villdjurskula; ból, n. a) säng; b)
villdjurskula. Se bol 2.

la, v. a. 1 tillreda en rede; om hönan. Nk.

BALEJA, s. barn.

BALGA, f. den del af not eller nät, som sitter
mellau begge telnarne. Fl. (Ingo). Jfr bälg.

BALIG, adj. regnig, stormig och kall. ”Dä ä
en balig framtid”. Hl.

Bal-vär, n. oväder, starkt regn- och
blåsväder. Hl. Jfr n. bala, v. n. larma, stoja, fara
fram med buller; balen, adj. besvärlig,
mödosam; ffris. baal, adj. elak, svag; mht. bal, adj.
i smsättn. ond, våldsam; jfr moes. balva-vesei, f.
ϰαϰία, balvjan, βασανίζειν. Se balkut.

BALIND, s. barlind.

BALK 1, m. 1) bjelke. ”Bäi balk”, vid
sängbalken. S. G. Balkä (pl. -kar), m. a) bjelke; b)
skiljevägg. G.; 2) afbalkning, mellanvägg, skrank.
Vb.,nk.; afdelt rum, tvärträ i en stall eller ett
fähus. Sm.; skiljovägg, som hufvudsakligen
utgöres af bjelke eller starkt trä. Båsbalk. Hl.;
brädvägg på logen, som skiljer det rum, der den
otröskade säden förvaras, från det, hvari den
aftröskas. Lo(g)balk, balk, bolk. Bl. (Östra. h.);
plank. Hs.; afdelning i en not. Notbalk. Hs.
(Ihre); 3) rummet bak på ugnen. ”Balkjin
(baltjin) åp ognin”. Fl. (Öb.); 4) remsa på åkern
mellan tvenne fåror, som af plogen eller årdret
icke blifvit vidrörd; upplöjd del af åkern mellan
fårorna. Ul.,nk.,hl. Balk, bölk, bylk, m.; deraf
pantoffelbylk, m. Sk. — Fsv. balker, bolker, m.
bjelke; fn. bálkr, m. skiljerum mellan båsen i en
kostall; bjálki, m. bjelke; n. balk, m. afdelning,
stycke; bolk, in. skiljevägg; stycke, del,
afdelning; d. dial. balk, balke, bulke, m. skiljerum; e.
dial. balk, bawk [=balk 4)]; wal. bale, ”ridge, a
break in a furrow”.

Balk (ipf. balkä), v. a. afbalka, afstänga. Vb.
Balka åv. Nk.

Balka, bölka, v. a. 1 plöja eller ärja så att
vissa remsor eller ryggar icke af plogen
vidröras. Sk. Balka, bulka. ”Balka opp te
pärer”, upprygga till potatissättning. Hl. ”Fara
opp te pärer”, id. Hl. (Värö, Frillesås). — Ns.
balke.

Böka, v. a. 1 göra eller laga bås i fähus. Dl.

BALK 2, s. ball.

BALKA, v. a. 1 lägga i hop, i hög. ”Balka
hopar”, lägga i hop, i hög. ”Balka bunge”, lägga i
hop. G. — Jfr fn. bálkr, m. hop, skara, mängd, t.
ex. frændbálkr, m. en mängd fränder, (Egils.,
36); n. balla, v. a. lägga samman i ett bylte
eller en packa.

BALKJÄS, s. bälga (bälg).

BALKUT, adj. n. besvärligt, förenadt med
möda. Hs. (Db., Bj.). — N. balkât, adj. förenad
med möda och fruktlöst arbete; balen, adj.
mödosam, besvärlig; ball, n. möda, arbete.

BALKÄ, s. balk.

BALL, m. 1) boll. G., sm. ”Ball-sta!” boll
(har jag), stå! utrop vid bollspel. G.,kl.
Snöball, m. snöboll. Sm. — Nht., holl. ball; fht.
pallo, m., palla, f.; frans, balle; holl. bal (pl.
ballen); it. balla, id.; gr. παλλα, id.
(Hesychius); 2) knöl, köttklimp. Fotball, planta
pedis. Vg. Foteball. Sm. (Östbo). Handball,
handlofve, delen omkring tummen. Vg., sm. Bäll, m.
fotblad. Ul. — D. balde, balle, balde hånden,
balde under foden;
nht. fussballen; e. ball of the
foot,
id.; 3) testiklar, pung: scrotum. Bl. — N.
boll (pl. ballar), id.

Balk, m. hård hud, knöl, i handen eller på
foten. Sm. — D. balde.

Ballting (pl. -gar), m. knölarne under
tassarne på hundslägtet. Kl.

Ballausen, m. def. gäll-gumse. G.
(Lärbro). Eg. ball-laus, testiculis destitutus, carens.

Båld-gräis, m. fargalt. Dl. (Elfd.).

Båll-bókk, m. osnöpt bock. Åm.

Båll-ux, m. tjur. Nb. (Calix), dl. (Elfd.).
Bäll-ox, id. Nb. (Råneå).

Ejn-bjälling, ejnbällingji (pl. -lingar), m.
1) eg. som har en testikel; kreatur som blifvit
illa snöpt, så att det ännu har könsdriften qvar;
2) en till aflelse oförmögen karl. Fl. (Ingo).
Ejnbjälling, ajnbjälling, m. (djur) som har en
testikel. G. (F.). Jfr bjälle.

BALLA-SKOLAN, f. def. apologist-skolan. Vg.
(Skara; föråldr.). Jfr kritbitar, kritmesar.

BALLE, askeballe, m. en gosse som läser och
studerar, men ej går i någon offentlig skola. Vg.
(Enl. Hof, s. 86.)

BALLBEN, s. bel.

BALLRA, v. n. 1 1) bullra, larma, hålla
oväsen. Vg.,sk.; 2) prata fort och mycket, pladdra.
Nk. Ballra på, ballra å sej. Vg., ög. —sk.; 3)
sladdra, prata om, berätta hvad man bort förtiga;
skräfla. ”Ballra om nået. Hva står du här å
ballrar för?” Nk.,sk,,hl.,bl. — Bornh. ballra, id.;
n. baldra, v. n. larma; fn. baldr, n. buller; jfr
fn. bella.

Baller, n. 1) pladder, skryt. Sk.; 2)
sladder. Ög.

Ballra, f. pladdrerska. Hl. (Värö), bl.
Ballrerska. Vm.

Ballrare, m. 1)pladdrare. Nk.,vg.,hl.
Ballrer, m. Bl.; 2) skräflare, storskrytare. Sk.

Ballsa, f. storpraterska, sladdrerska, som
går ur stuga i stuga för att förtälja nyheter.
Sm. (Östbo).

Ballsa; v. n. 1 prata, tala om nyheter i tid
och otid. ”Ballsa te Påsk”. Sm. (Östbo; enl.
L—n).

Ballt, n. sqvaller, dåligt prat. Ög.

Ballta, v. n. 1 sqvallra, prata hams. Ög.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:52:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free