- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
27

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - BAU ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


BAUG, bäug, m. ring, fingerring. ”Gullbäug”.
G. Bau. Dagö. Fsv. o. fn. baugr, m. ring (af
fn. buga, böja, äldsta fn. biúga [baug]); fe. beag,
beah,
ring, smycke; fr. bague, fingerring; fht.
boug, m. armring; holl. bag, f. ring. Ordet ej i
norska landskapsmål.

BAULÄ, s. belja.

BAUR, s. bur 1.

BAUS, m. klot, någonting som är rundt G.

BAUTÄ, v. a. 1 fånga (fisk) i isvak. ”Bautä al”.
N. G. Jfr fn. bauta, v. a. nedgöra, slå, fälla;
moes. bautan, slå; fht. pôzan; mht. bôzen, id.;
skr. bad’, att dräpa.

BAUTER, pl. snaror för sjöfoglar. G.
Bautsnarå, f. snara för sjöfoglar; lägges på
stranden. N. G.

BAVA, v. n. 1 1) skälfva, darra. Vg.; 2) gäsa;
om vägar. ”Dä ligger å bavar (el. bauvar)”,
smutsen, gyttjan på vägen liksom gäser eller
kokar. Sm.

BEA, s. bida.

BEBREVAD, adj. försedd med behöriga
rättshandlingar. Sm. Fsv. bebrefvader. SFS. III, 1 h.

BEDA (bette, bett), v. n. & a. 1) beta. Sk.,hl.,
bl. Beita, id. Fl.(Nyl.); 2) gifva (dragare)
foder under resor eller hvilostunder vid körslor.
Sk.,hl.,bl. Fn. beita, pascere, pastum agere
pecus (af bita, mordere; moes. beitan, id.); d. bede.

Bedane, n. tiden emellan det man betar
dragare. Sk.(Harjager).

Bede, bete, n. 1) foder åt kreatur. Bajde.
Sk. (N. Åsbo); 2) tiden under hvilken dragarne
fordras. ”Middasbetet”. Sk.,hl.; 3) tiden
mellan fodertimmarne. Ög.,sk.,hl. Målsbete, id.
Kl. (Ryssby s:n); 4) liten stund, liten tid.
”Sóva ett bete”. Ög.,vg.,kl.,sm.,hl. ”Du måste
va der dä långa betet”. ”Han sprang bort på
ett bete”. Vg.,ög.,kl.,sm.,hl. ”Dä va ait
baite”, det var en stund. Sm. ”På ett bede”, på
en stund. Sk. Bete, böjte. Bl.; 5) det som
göres på en gång, utan uppehåll. ”Han gjorde
dä i ett bete”. Ög.

Bedeställe, n. ställe, hvarest man betar
under en resa. Sk.,bl. D. dial. bedested.

Betatals, adv. här och der, då och då,
tidtals återkommande; Ög. (Ydre). Betals, id. Kl.
Bytomtals, id. Kl. (Tjust). Betomtals, id. Kl.
Jfr betomdiss.

Bete-ske(d), n. tiden emellan tvenne
kreaturs foder; således om tiden från ottan till
frukost, från frukost till middag o. s. v. ”Inte
plöjer du opp’ä på ett beteske någä”. Nk.,sdm.
S. skede.

Betestun(d), f. stund, tid för betande. Sm.

Betning, f. väg.,eller tid emellan hvarje
utfordring på resor. Ög.

Bets-for, n. foder till dragare under körslor.Ög.

BEDANTA, s. danta.

BEDARRA, v. n. 1 blifva lugnt, stilla; om
vinden. Sjöterm. ”Vädret bedarrar”. Bl.,hl.,m.
fl. Ns.,holl. bedaren; n. bedara seg; d. dial.
bedare sig, bedarres, id.

BEDRÖVELE, bedrevele, adv. mycket. ”B.
hyggele”, ganska roligt. Hs.

BEDUKKSA, s. dukksa.

BEFRÖA, v. a. 1 så frön. Sm.

BEGATKE-FATT, n. indecl. gäck, narri. ”Han
spelar b. me oss”. Vl.

BEGE (ipf. begad), v. a. öfvergifva, upphöra
med. ”Ja har begett å sypa”. Hl.,bl. ”Dä
beger ja”, det bryr jag mig icke vidare om. Nk.
Fsv. begifva, d. begive.

BEGERNING, f. begäran. Kl.

BEGEVE, adv. mycket. Hs.

BEGGESBÖR, adj. liknöjd, Åm.

BEGLA, s. böglas.

BEGÅVA, v. a. 1 gifva bok, ring o. d. åt fästmö.
Sm. (Vestbo); nht. begaben; holl. begaven, v. a.
donare.

Begåvning, f. fästmansgåfva till sin
trolofvade. Dls.,nk. Fordomdags bestod
”begåvningen" i Nerike af psalmbok (”brubok”),
silkesdukar (”bru-shalar”), ett par grannt utsydda
handskar (”bruhannskar”), ”stykke” och
bindmössa. Nu för tiden utgöres begåvningen
derstädes af hvarjehanda skänker, lämpade efter
vederbörandes tycke och smak.

BEGÄNGELSE, m. 1) buller, oväsen. ”Der ä
en sådan b.” Hl.,sk. (Onsjö); 2) träta, kif. ”Dä
va en faselig b.” Sk.(Ing.); 3) mycket bestyr.
Sk.(Oxie).

BEGÄR, adj. begärlig, åstundandc efter. ”Vara
begär”, begära, ästunda. Vg.

BEGÄRNING, f. bård eller bräm omkring
kläder (t. ex. dukar, kjortlar), väggar o. d. Mp.,vg.,
bl. Begärning, bigärning. Vb. Bigärning. G.,
nk. Begering. Hl. Gl. sv. gerning. Jfr fn.
girđi, n. gördel, girding, id.

BEGHELPLIGT, adv. 1) nätt och jemnt, i det
närmaste hvad man behöfver. Nk.; 2) lagom. Sdm.

BEHÄFT, behäkkt, n. villkor, förbehåll, afsigt.
”Han gjorde dä på dä behäftet”. Sk.,hl. Behäft.
Bl. Behäjt Sk. (N. Åsbo). Skot. beheft, behebt.
(Jamieson).

BEHÄNDIG, adj. underlig, besynnerlig, skygg.
Sdm. (Björkvik). Eg. dexter, agilis; af hand,
manus.

BEHÄNDLI(G), adj. 1) behändig, snäll; 2)
lustig. Fl. (Nyl.). Behändot, adj. skicklig, nätt,
förståndig. ”E behendot folk”, ett praktisk folk.
Fl.(Öb.).

BEJ, præp. hos, vid. ”Bej ilingum”,
skiftevis. G. Moes. bi; nht. bey. Jfr bi.

BEJLA, v. n. 1 fria. Sk. (Göinge). D. bejle; n.
bela; fn. bidla, id. (af bidja, v. a. bedja).

Bejla-gille, bela-gille, n. ja-öl. Sk.
(Ljunits). N. belaveitla, f. id.

Bel, bäl, m. 1) friare. Hs. (Db., Bjur.,
Norrbo), vg. (Elfsb.). Bedlare, id. Den som under
året vill hafva många bedlare, skall bittida, på
skärtorsdags morgon, innan kråkan rört sig, gå
till en rinnande bäck och taga 3 gånger ned i
vattnet med ett såll, kasta det öfver hufvudet
och säga:

”Så många bedlare bålle

Som droppar äro i sålle". Ög. (Rääf, Ydre h. s.
103); 2) fästman. Hs. (Bj.). Fsv. biþill, m.
friare. (Sm. Kkb.), bidhil, id. (Rietz, S.S. II,
242); fn. bidill; n. bel; d. beiler; nht. beiler;
fht. bitel (Graff. 3, 56); mht. bitel (Ben. 1.
171), id.

Belare,. m. böneman, som friar för en
annan. Sm.(Östbo; sälls.). Belsmann, bejlsmann,
m. id. Nuckö, Wormsö. N. belamann.

Bel-ben, n. fästegåfva, gåfva åt fästmö. Jtl.
(Enl. Ihre; nu obrukl.). Jfr ben 3.

Bele-grann, adj. som väljer friare. Bhl.
(Göth. Mag. 77). Jfr granner.

Bel-öl, n., bel, n. ja-öl. Fl.(Öb.).

Vall-bäl, m. friare, bi-friare, som besöker


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:30:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free