- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
79

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - BÖL ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BÖLTA, v. a. 1 sönderskära (rofvor). Sdm.
(Ö. Rek.).

BÖLÅSAN, s. bära.

BÖNA 1, v. a. 1 1) bönfalla, bönligen anhålla.
”Böna en”. Sdm. (Selö. Böna för, bedja för
någon. 2) fria för en annan. Ul.; Fn. bæna, v. a.
a) bönfalla; b) at bæna e-n til, öfvertala någon
att göra något. F. 10, 387.

Bynkla, v. a. 1 freqv. klaga utan anledning
eller nöd. bedja och tigga om. ”Han bynklade
mej över för dä”. Sk.,hl.

Bönka, v. a. 1 freqv. enträget och
bönfallande bedja. ”Ja bönkar honom inte mer om’et”.
Hl. (Haslöf, Skummeslöf), sk. (N. Åsbo, Vemm.).
Bynka, v. a. Vg. (Kind). Bynkä. S. G.
Bynkja. ”Han bynkjer å klynker, så dä ä
oterribelit”. S. Sk.

Bönmann, m. den som friar för en annan,
friare ombud. Ul.,vb. Bönamann, bönemann. Sdm.,
nk.,sm.,kl.,bhl.,bl. Bönekär, bönakär,
bönmålskär
(hårdt k). V. Nk. Bönemålskarl, m. Ög.
En ovärderlig och högst vigtig person vid alla
frierier. Då en ungersven gjort sitt val af
ledsagarinna genom lifvet, begifver sig
bönmålskärn till den utkorade, der han efter en
passande inledning börjar tala om sin hufvudmans
förmögenhet, hans ”gåladel”, hvad han sår och
skördar, huru många ”kritur” han kan ”vinterfö”,
o. s. v., hvarvid hans utsigt på arf icke må
glömmas. När han tror sig hafva satt sin
hufvudman i bästa dager, slutas talet med en
vänlig förfrågan, om friaren ”får lóv att helsa på”.
Svaras då att han är ”välkummen”, så är det
att anse som ja på frieriet; i motsatt fall
svaras ett bestämdt nej, eller ock lönas
bönemålskärns vältalighet med tystnad. Nk.

Bönmanns-kväll, m. den afton, då
bönmannen varit fästmannen följaktig till presten
för lysnings uttagande. Dl. (Floda).

Bönmål, n. förlofning. Vl.

Bönord, n. friareord. Kl. Fn. bónord, n.
frieri; gl. sv. bönord, n. id. Sv. Landsl. af år
1608.

BÖNA 2, f. egentl, böna: faba. Riksspr. ”Ho
ä trinn som e böna”. Sm. Fn. baun, f. böna;
fht. pônâ. (Graff 3, 127); mht. bône; nht. bohn,
bohne;
fe. beán; e. bean; holl. boon.

Böna-kniv, m. bönbalja. Hl. (Värö). S. kniv.

Fåraböna, f. fårträck; skämtsamt Sk. (Iug.).

BÖNA 3, s. bo 3.

BÖNKE, s. bunke.

BÖNNA el. bönne, n. under, något ovanligt,
underbart, utomordentligt, väckande beundran
eller förvåning. Ordet brukas mest adverbielt eller
som interjektjon. ”Hä var bönna!” det var
underbart, vidunderligt, undransvärdt,
utomordentligt. Vb. Jfr fht. bauhan el. pauhan. n.
portentum, monstrum; bauhnjan, pauhnen, renuere,
abnuere. (Graff 3, 44).

Bynnsam, adj. underbar, förunderlig, som
väcker förundran. Kl. (Tjust).

Bönna, v. n. 1 se uppå något med förundran,
stå och gapa på något med förundran. Kl.
Bönna på, bynna på, förundra sig. Öl. Böönn’
(ipf. o. sup. bönnä), se på något med förvåning,
bestörtning. Bönnäs, v. d. id.; säges
egentligen om boskap, dock äfven om menniskor, som
dumt och med förundran eller rädsla gapa på
ett för dem ovanligt föremål. ”Hvo bönn du
ti?” hvad gapar du på? Vb. Bynnes, v. d. id.:
om boskap. Jtl.

Förbynna sej, v. r. 1 förundra sig, förgapa
sig. ”Han står å förbynnar sej”. Kl. (Stranda),
sm. Jfr fht. forapauhan. n. prodigium,
monstrum. (Graff 3, 44).

BÖNHÅS, bönås, m. klåpare, fuskare, bönhas.
Vg. D. bønhas, id.: ns. bäönhaos. (Danneil);
bönhase. (Schütze 1, 124); nht. bönhase, id.; holl.
beunhaas, id. ”Eigentlich bodenhase, namentlich ein
schneider, der kein meister ist, heimlich unter dem
dache, auf der bühne, auf dem boden arbeitet,
wie ein gejagter hase auf den boden flüchten
muss”. Grimm, wb. v. bönhase.

BÖR 1. m. säd, mäld; säd som skall malas. Kl.
(Enl. G. V. Sylvander). Fn. barr, n. korn.
(Alvísmal, 32); fe. bere, m.; nfris. berre, bär, bar;
skot. bear, bere, id.; e. barley; cy. barllys; corn.
barliz; moes. baris, m. id.: barizeins, adj. ϰρίϑινος.

Bör-vind, m. vind att mala vid. Kl. Eller
skulle ordet vara att härleda från byr, m., men
då blifver en pleonasm?

BÖR 2, s. bära.

BÖR 3, s. bjor 1.

BÖR 4, s. byr.

BÖRD, adj. högfärdig, stormodig. stor öfver en
sak. Vl. (C. Nygren. Jfr borg.

BÖR(D)IG, adj. som kan bördas, underkastad
börd. Sm.

BÖRDING, m. en båt med köl, bygd sålunda
att brädernas kanter fogas utanpå hvarandra, )(
ökstokk. En sådan båt kallas tre-, fyra-börding
efter sidobrädernas antal, hvaraf han är
sammansatt. Fl. (Nl.). Fn. byrdíngr, m. fraktfartyg,
lastdragare, bygd på klink, af byrdr, f. börda, last.
Jfr bord.

BÖRDJENN, bördä. s. bära.

BÖRELL, m. liten oxe; smeknamn till en
tjurkalf om ett halft eller helt år. Vb. (Skellefte).
Fn. börudr, m. oxe; berir, m. id.: skr. b‘aranda.
m. id.; hindost. برد, barad, id. (Holmboe, 107).

BÖRFAST, s. byr.

BÖRG s. borger.

BÖRK 1, n. propr. Brita. Nb.,vb. Börta,
Burta.
Vg.

BÖRK 2, s. berk.

BÖRKA I SEJ, s. burka.

BÖRKA PÅ SEJ, taga många kläder på sig. Ög.

BÖRKANNA, f. stor kanna, stånka med pip
och handtag på locket; stor träkanna att hemta
öl uti. Ög. (Gullbergs, Ydre h.). Sannolikt af
bör, m. öl, dricka; s. bjor 1.

BÖRKJA, börrkä, s. berk.

BÖRLING, m. ung, liten lax om 2 till 5
marker. Hl. (Falkenberg).

BÖRRE, n. propr. Birger. S. Sk.

BÖRRÅ, adj. oborstad, oredig i håret. Fl. (Gl.
Kb. i Öb.). Jfr bärr.

BÖRRÄS, v. d. 1) vara tvär och sticken Åm.;
2) blifva ond, jäsa upp. Vb. Jfr ir. borr,
högmod, oförskämdhet: borran, vrede, eller troligare
af sv. dial. bölkäs; s. sid. 73.

BÖRSTE, s. bast.

BÖRSTING. m. gröfre medelfint lärft. Fl. Nl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 11:54:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free