- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
123

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E ... - F ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


EVEI(G), evi(g), adj. hvarenda, hvarje.
”Hvareveli en; hvar evilia gång”. Vl.,mp.,ul.—sk.
”Hvarivigste käft”, hvarenda menniska. Hs. <”i>Evelig,
edelig,</i> id. ”Hvaredeliga en”. ”Hä va bara
edeligä kälingen ti stugon”. Vb. D. dial. jyvelig;
ns. jevelich; e. every, hvarje; mht. ëtelick, ëteslich,
ëtslich,
mången (Ben. 1, 449).

EVEN, adj. hastig, häftig. Jtl.

EVI(G)A FLÄKKEN, på evi(g)a fläkken, strax,
utan minsta dröjsmål. Sm.,bl.m.fl. På eviga live,
id. ”Hjelp mej nu å dä på eviga live”. Sdm.

EVINNERLI(G)A, adv. mycket, utmärkt. ”Dä
va evinnerlia rart”. Hl.

EVJA, f. 1) sankare sträckning i en äng,
vanligen utgående från en å, bäck eller sjövik. Nk.;
2) evå, f. dy, gyttja. S. G. Ävjo, f. id. N. G., fl.
Evja, sjo-evja, f. id. Runö. Ävj, -a, f. slem,
gyttja, som afsätter sig i vatten (källor, pussar
eller stillastående vatten); ävja, f. af vågorna eller
vinden sammanförd hop eller hög (af t. ex. tång)
på stranden. Deraf tång-ävja. Sk. (Bjäre), hl.
(Värö). N. evja, f. dy.

EVÄLIG, adj. utvald, god, tjenlig. Vg.

EXING, m. 1) Dactylus glomerata. Sm.; 2)
qvickrot: Triticum repens. Vb.; 3) sädesax som
är utrensadt. Sm. Af sv. ax, n. spica.

EXLIT, adj. n. utmärkt prydligt, ståtligt. ”He
va no exlit, häje”. Fl. (Öarne i Qvarken).

F.



FA, s. få.

FABEL, m. 1) eg. diktad berättelse. Skriftspr.;
trollformel. Fl. (Nl.).

Fabbelera, fabblera, v. n. 1 tala fabler. Sm.
Fabla, v. n. tala sagor, trolla efter vissa formler.
Fl. (Nl.). Lat. fabula, f., fabulare, v. a.

FABBLA, s. febba, fibba.

FABUS el. fabuse, m. det som är oformligt,
tjockt och klumpigt. ”Fabus dill kar”. Vb.

FAGE, adj. snabb, snar. Sk. (Enl. Ihre, D.L.
40). Ordet nu föråldr.

Fage, adv. snart. Sk. Fägerst, superl. strax.
”Fägerst han kom hem”. Rosl. (Enl. Ihre, D.L.
38). D. dial. fage, v. imp. hasta; fage, adv.
a) snart; b) hastigt; ir. fagisg, adv. nära; gael.
fagus, adv. nära, nära till hands.

FAGER (comp. fäger, sup. fägerst el. fägst),
adj. vacker. Hs.,mp. Fager (fägre, fägerst). Ul.,
ög. Fager (fäger el. fegär, fägst el. fegst), id.
Vb. Fager (fäger). Fl. (Kb. i Öb.). Fn. fagr
(fegri, fegrstr), lysande, glänsande, vacker; (jfr
fn. fá, f. glans; fága, v. a. rensa, skura, sätta
glans på; fegurd,, f. glans; hvítfága, v. a. göra
hvit, polera blank; hvítfagadr, hvitblank; , v.
a. måla; fe. fah, m. färg; fâg, brokig; moes.
faihu, id.; bay. fêh, ”färbig; mehrfärbig” (Schmeller
1, 518); med anledning hvaraf man har skäl att
antaga att ursprungliga betydelsen af ordet fager
varit: lysande, genom sin vackra färg intagande);
fsv. fagher, vacker; fagherprydder, adj.
pulchritudine ornatus. Cod. A. 27, f. 58: ”mz — da
ænlite”; fagherlikhet, f. fägring. S.S. 1, 263; fægra,
v. a. pryda, försköna. St. Rimkr. 21:

”Hans milda hierta ok blida ansvar
Thet fægrade alle hans gærningar sva,
Som gull ok sölff ther innan sta”;

fn. fegra, v. a.; fe. fägerjan, v. a.; gl. d. feire,
id. Peder Syvs Ordspr. 2, 173: ”at feire den
afskyeligste last”; fsv. fægrindh, f. fägring. S.S. 1,
39. Iw. o. Gaw 1444. Cod. A. 29, f. 36 v., 148;
fn. fægrindi, id.; fd. fæghrænd, fæyrendhe, id.
(Mlb., Gl.); fht fagar, vacker; fe. fäger; e. fair,
id. Ordet är beslägtadt med moes. fagrs,
tjenlig, god.

Fagerhet, f. fägring, skönhet. Fl. (Nl.).
Fe. fägerness, f. id.

Fagerhuva, f. a) eg. en grann mössa; b)
andra magen hos idisslande djur. Hs. N.
fagrehuva.

Fagermätt, adj. a) som låtsar vara mätt.
Hs.—ög.; b) noggrann på maten, utan matlust.
Kl. S. förmål 1.

Fagertal, n. onyttigt, tomt prat. Hs.

FAGG, i faggo, adv. i faggorna. ”Ja har frossen
i faggo”, jag har känning af frossan. Sdm.
”Ji hav febbern i faggom”, jag känner hos mig
en början till feber. Vb. Faggor, f. pl. klor?
”Sen han fått’et i sina faggor, så tar ingen den
dä”. Vg.,nk. (D.D.). Fagg el. faggär, pl. tant.
värjo, gömmor. ”Hä jär int i min faggär”, det
finnes ej hos mig. Vb. Jfr skot. fangs, fogelklor;
e. fang, a) klo, ram; b) framtand; moes. fahan,
taga, gifva.

FAGN, fang, m. famn; börda som bäres i famnen,
en famn full. Sm. Fagn, m. Vg. Fang, m.
Hl.,bl. Fång, m. id. ”En fång ved”. Kl. Fång,
n. så mycket (hö) man kan bära med räfsan eller
i famnen. Ög. Fsv. fagn, fampn, m. famn: sinus;
fang, n. börda som bäres i famnen (af fsv. fa,
fanga,
v. a. få; fånga, fasttaga); fn. fáng, n. a)
omfamning; b) sköte; c) börda som bäres i famnen;
d. fange, n.: ”ett fange ved”, så mycket ved,
som på en gång kan bäras mellan armarne.
Roten är moes. fahan, v. a. taga; fht. fâhan; mht.
râhen, id.

Fagna, v. a. 1 a) famna, omfamna. Vg.,sm.,
hl. Fajne. S. Sk. Fämna, id. G. Fämmän
(ipf. -mnä), kratta i hop (hö) för att bära i famnen.
Vb.; b) helsa välkommen. Hj.

Fämi (ipf. fämjä, sup. fämt), v. a. 1) mäta
något med utsträckta armar, hvilket mått
anses lika med 3 alnar; 2) taga och bära i
famnen. Vb.

Fämning, m. en famn ved, 3 alnar hög och
bred. Nk.

FAGNA (fangna), v. a. 1) fägna, gläda; 2)
undfägna. Hs. Fängän (ipf. fägnä). ”Ji vahdt
väl fägnä näst prostom”, jag blef rikligen undfägnad
hos prosten. Vb. Fn. fagna (-ađa, -at), v.
a. a) glädja, med glädje mottaga något; b) med
glädje mottaga någon kommande; fagnađr, m.
glädje; fsv. fagna, v. a. fägna, undfägna (Didr.
af B. 18, 210, 245); fagnadher, m. glädje. S.F.S.
6, 91; fægna, v. a. mottaga någon väl, undfägna.
S.S. 1, 97, 213; moes. faginon, glädja; fe.
fægnian, id. S. fegin.

FAGOTT, m. sälle, ture. ”Lustig fagott”. Sk.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:52:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free