- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
241

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - HAM ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


hamm. N. hamsa, v. n. famla efter ord, vara
förlägen för att uttrycka sig; fin. homsaam, göra
något vårdslöst, homsu, vårdslöst, äro troligen lånta
från svenskan.

Förhamsed, adj. förvirrad, medtagen,
utmattad. ”Ja va nästan förhammsed”. ”Når ja
får hoste, blir ja så förhammsed”. S. Sk.

Hams, 1) n. slarf och oordentlighet; dumt,
osammanhängande prat. Allm. Trams, n. id.
Sk.; 2) m. a) odåga, tafatt stackare. Vb.
Hamser, m. narr. Nk.; b) en som känner för sig
med händerna. Åm.

Hamsa, f. slarfvigt fruntimmer, med hvilken
det ej är något besked; toka, fruntimmer, som
pratar dumheter. Nk.—sk.

Hamsk-böjse, tramse-böjse, f. en som pratar
dumheter, Hamse-hosa, f. id. Sk. (Lugg., Ox.).
[Böjse, f. byxa; hosa, f. strumpa].

Hamse-kódd, m. en som pratar dumheter.
Sk. (Lugg.).

Hamselig, adj. som kan handteras )(
ohamselig. Hs.

Hamseri, n. besvär, krångel. Sk.

Hamse-ty(g), n. allt hvad som är
oordentligt. Hm.

Hamsig, hamset, adj. slurfvig; pratande hams.
Hl. Hamsig, hamsed, tramsed, id. Sk.

HAMSA SE, v. r. 1 kläda sig, snygga upp sig;
”Hu hamsar se illa. Hamsa de väl!” Sm.
Hamsa ópp se, snygga upp sig. Hs. (Db.). Af fsv.
hama, v. a.; s. hamm.

Uhamselin, adj. osnygg. Hs. (Db.).

HAN, pron. pers. m. han. Gen. hans, hanses,
hases, hasas, hasa;
dat. honom, honem. Sm. Han
(f. ho el. hu, n. dy). Vb. Fsv. han; fn. hann.

Han der, hon der, hä der, den här, det här.
Fl. -Öb.).

Han däna, f. hon däna, n. häddäna el.
dydäna (pl. demdäna, gen. handänas el. hansdäna,
f. hennarsdäna, pl. deräsdäna; dat. och abl.
honomdäna, hennardäna, häddäna, pl. demdäna),
den der, det här. Brukas äfven förkortadt:
handän, hondän, häddän el. dydän, pl. demdän,
den der, men mindre vanligt. Vb.

Han grå, m. vargen. Åland.

Han i vattnet, m. näcken. Vg.

Han själver, m. mannen i huset,
husbonden. Ho själver, f. hustrun i huset, matmodren.
Vg. Er, pron. pers., ”im munde der frau
vorzugsweise, der mann im hause, so wie
umgekehrt sie oder is, die frau im hause”. Bayern,
Schmeller 1, 91.

Hanna, v. a. 1 kalla någon han. ”Ja
kallade honom ej du (eller duade honom), utan ja
hannade’n”. Sm.

Han vand, hin onde. Han värre, värrman,
m. id. Fl. (Öb.). Fsv. vander, adj. ond, elak.
SML.; fn. vândr.

HANA, hanabjelke, hanevagel, s. hane.

HAND, f. 1) eg. hand: manus. Riksspr. Hann
(def. hanna, pl. hänne, def. hännan), f. id. Hs.
(Db.). Hånn, f. id. Sm.,kl.,sk. Handi, f. def.
handen. Braudhandi, f. def. eg. brödhanden;
venstra handen, hvarmed man tager bränvinsbrödet.
Säuphandi, f. def. eg. suphanden: högra handen,
hvarmed man fattar supen. G. Hjartli(g) hånn,
f. ringfingret. Sm.; 2) ett gifvet qvantum lin,
såsom enhet för denna varas styckeräkning. 24
händer = 1 limme = ½ lisp. lin; 2 händer =
en lókk. Sm., kl. Fsv. hand, f. hand; fn. hand,
hönd;
n. hand, hånd, hønd; fht. hant; nht, fe. e.
hand; d. hånd; moes. handus, id.

Fråhänd, adj. 1) vänsterhänd: 2) vis sådan
sinnesbeskaffenhet att man ej kan göra något.
Sm. Fråhåndt, adj. aflägse belägen. Sk.

Handarg, handharg, adj. fingerklådig. Hs.
(Jerfsö).

Handball, m. inre nedre delen af handen,
Vg.

Handelig, adj. 1) beqväm, lätt att
handtera. Hl. Hännelig. Sk.; 2) händig, skicklig att
göra något. Sk.,bl. Hännug, Vb., jtl. handig,
Sdm.; hånnier, Vg.,sdm. Fn. hentugr; swz.
handlig, hantli, ”gewandt, geschickt” (Stalder
2, 18); e. handily, handy.

Handell, hannell, hannil, m. en handfull
(lin); så mycket (af uppdraget lin), som man
kan hålla i handen. Hs.

Handfallen, adj. händig. G.

Handfara (ipf. -for), v. a. handtera, röra
något med handen. Kl.,bl.

Handgangäs (ipf. o. sup. ), v. d. vara i
handgemäng, slås. N. Vb. (Löfånger m. fl. s:r).

Handhall, n. trähandtag på dörrar och
byttlock. Hs. Hannhåll, n. id. Vb. Jtl. D.
handhold; fn. handarhalld, n.

Handhel, m. s. häl.

Handhövlig, adj. 1) beqväm, passande för
handen; 2) händig. Hs. N. handhøvelig.

Handkläde, n. hvit näsduk. Ul. Fsv.
handklæþi, handhklædhi, n. handkläde. UL. Spec.
Virg. s. 57; fn. handklædi; n. handklæ, id.

HandmåL, n. upphörande med arbetet för
dagen. Sdm.

HandpaLa, v. a. 1 handplagga. Vg.

Handrepas, v. d. 1 gifva ett handslag. Sm.

Handrepes, adv. med handtag. ”Ta
handrepes mä nåen”. Öl.

Hand-sama, v. a. 1 handtera. G. Fsv.
handsama, v. a. gripa med händerna, fasttaga.
UL., VML.; fn. o. n. handsama.

Handska, v. a. 1 taga fatt. ”H. ätter”. Åm.
(Själevad). Han(d)skäs (ipf. ), v. d. 1) pröfva
hvarandras styrka, brottas; 2) täfla om egandet
af något. Vb.

Handsko, m. handske. G. Fe. handsco; fht.
hantscuoh (Graff 4, 970); nht. handschuh; fn.
handskor, m.; fsv. handski, m. SML.

Hand-slöger, adj. händig, snäll att göra
något arbete. Vm.,sdm.,vg. Hannslög. Dls.
D. dial. handslöu.

Hand-spik, m. liten stör, hvarmed
timmerstockarne bäras af timmerkarlarne parvis. Hs.
(Db.). N. handspik, f. käpp, hvarmed tunga
saker lyftas och flyttas; d. håndspig, id.; ns.
handspeke, vectis (Riehey, 87); nht. speiche, f.
spak: vectis; holl. spaak, f. id.; e. hand-spike,
båtshake.

Handsöl, n. 1) eg. haudpenningar, afbetalning
på förhand vid köp. Nära allm.; 2) köpskål. Vb.;
3) drickspenningar. Nk. Fsv. handsöl, n. S.F.S.
1, 3 h.; e. handsel; d. handsel. Af fsv. sælia,
vendere.

Handthama, v. a. 2 1) handtera: manu
tractare. Säges i allmänhet om allt hvad man
med handen nyttjar för att verkställa något.
Handthama penna, kniv, sax, yxa, plog, oxe,
häst m. m. väl eller illa. Vb.,nb.; 2) tämja.
Vb. (enl. Unander).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free