- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
288

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - HÖG ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Höfftä, adv. särdeles, väl träffadt, lagom.
Vb.

HÖGER-STYVT, n. märke i högra örat på
kreatur, som släppas i bete på utmarken.
Högerglugg, m. id. Ö1. Jfr styva, glugg.

HÖGMAT, högstol, högsäng, högtid, högtida,
högtidsblåsa, högtidsgrann, högvär, höja, höjna,

s. hangar.

HÖIDA, s. hud.

HÖLJ, hölka, höllika, hölka sek, s. hala 1.

HÖLÄS, s. huld.

HÖMJA, s. hymja, hymma.

HÖNSA, v. a. 1 1) göra gästabud för mottagen
tjenst. HI. (Slöinge); 2) gifva undfägnad, traktera;
säges om en nykommen persons undfägnad åt
sina vänner. Ög., m. fl. Hööns (ipf. ), v. n. ställa
till gille och dans. Det bar varit sedvänja, att
den som första gången besökte marknad i
Lappmarken skulle hönsa. Voro de flera, så delades
kostnaden dem emellan och desse kallades då

höns-ungar, m. pl. Vb. 2) betala, hafva
omkostnader, plikta. ”Han får nog hönsa för dä”.
Götaland.

Hönsing, f. undfägnad, traktering af en
nykommen person åt sina vänner. Ög. N. hans,
m. dryckesgille, som en resande består för sina
reskamrater, när han första gången har kommit
till ett främmande ställe; hansa. v. n.
undfägna sina reskamrater af en sådan anledning
(Aasen, 159); d. hønse; holl. hanzen, v. n. dricka
af en stor bägare (hansbeker el. hanzébéker);
bay. hansen, hansnen. hänseln, v. a. undfägna
vid intagandet i ett sällskap eller lag
(Schmeller 2, 216); nassau hansein, hänseln, hohnseln,
id. (Kehrein, 1, 186); ns. hänsen, v. n. under
vissa plägseder intagas i ett sällskap eller lag,
hvarvid den intagne personen skulle bestå
undfägnad och tömma en stor bägare (hönse-beker);
äfven om sjömän, som första gången komma
under dagjämningslinjen (B. W. B. 2, 593): fht.
hansa, f. skara, mängd; fe. hôs, hôsu, f. id. Beow.;
mht. hanse, f. a) brödraskap, gille: sodalitium;
b) tull för inkommande varor; deraf det
bekanta hanseatiska förbundet af handelsstäder; mlt.
hansia, f. tull för inkommande varor; moes.
hansa, f. mängd, skara.

HÖNSA-BANA, hönsebär, hönsestera, s. hane.

HÖNTING, s. hynting.

HÖPPÄL, n. stackare, lymmel. Vb. Jfr ham,
håm.


HÖR, m. lin. Vl.,bhl.,vg.,sm.,kl.,bl.,sk.,hl. Fsv.
hör, m. lin. SML.; fn. hör, hörr; n. horr; d.
hør; fht. haru, haro (Graff 4, 987); mht. har;
österr. har (Höfer 2, 3); bay. har, m, (Schm.
2, 224); kärnt. hår, m. id. (Lexer, 134). Monne ej
befryndadt med fn. hár, n. hår?

Höra-bru, hör-bru, f. linhässla, en docka
lin. Vg. S. brud.

Hör-berra, f. qvinna som bryter lin. Sk.
(Ljunits). S. tórre-berra, sid. 33.

Hör-blår, f. pl. blånor af lin. Sk.

Hör-brydning, f. gerningen att bryta hör.
Sk. D. hørbrydning.

Hör-bryta, hörbryde, f. redskap hvarmed
lin brytes. Sk. D. hørbryde.

Hör-dókka, hördukka. i. liten sammansnodd
bundt af häkladt lin. Sk. D. hørdukke.

Hör-frö, n. linfrö. Sk. D. hørfrø.

Hör-garn, n. linnegarn. Sk.,bl. Hörgan, n.
id. G. D. hørgarn.

Hör-häkla (pl. -er), f. linhäkla. Sk. D.
hørhegle.

Hör-kärring, f. Myagrum sativum.
Wahlenb., Fl. Suec.

Hör-jord, f. jord som är tjenlig till
linodling. Sk. D. hørjord.

Hör-krans, m. sammanvriden krans af flera
dockor lin. S. Sk. D. hørkrans.

Hör-land, n. lin-land, åker der lin är sådt.
Sm. Höra-land, n. id. Sk. D. hørland.

Hör-lókk (pl. -er), m. i. q. hördókka, Sk.
D. hørlok.

Hör-silke, n. Cuscuta europæa. Wahlenb.
Fl. S.

Hör-stjelke, f. linplantans stjelk. Sk. D.
hørstilk.

Hör-stua, f. liten bundt af lin, uppstäldt på
marken till torkning. Sk.

Hör-tave, m. en af de fina trådar, hvari
linstjelken delar sig, när linet brytes och
skäcktas. Sk. D. hørtave.

Hör-tått (pl. -ar), m. en del af en linlock,
som vrides om ”rókkehoed” för att spinnas. Sk.
D. hørtot, id.

HÖRK, hörker, s. harker.

HÖRPA, s. hyrpa.

HÖS, -en (pl. hösar), m. 1) hufvudskalle, öfre
delen af hufvudet. Åm.,ög.,vg.,sm.,kl.,öl.,bl. Hös,
ös,
m. ”Han slo mej på ösen”. Sk.; 2) piphufvud.
Åm. Haus, höus, m. id. Vb. Fsv. høs, m.
hufvud, hufvudskål. SML. Iw. 253: ”örsa hös”. Alex.
M. v. 651. S.F.S. 4, 133, 255; fn. hauss, m. id.;
d. d. høs; n. haus, hufvudskål.

Häst-hös, m. hästskalle. Vg.,sm.,öl.

Jula-hös, julhös, m. svinhufvud, som under
jultiden är framsatt på bordet. Monne ett
minne af Frös galt? Sm.,bl.

Svin-hös, m. svinhufvud. Ög.,vg.,sm.,kl.,bl.
Svinahös, m. ett halft svinhufvud. Sm. (Östbo).
D. d. svinehøs, id.

HOSA, v. a. 2 ösa, tömma. Sdm. (Ö. Rek.,
Björkvik). Höös (ipf. höst), id. Vb. Holl.
hoosen, osen, id.

Hös-gös, m. lättsinnig slösare. Sm.
Ösen gös, m. id. Ög. (Fornås s:n). Öse-gös å härrpe
snärrp,
comm. slösaktig i betydande fall, snål
i smått. Ög. (Ydre). Jfr fn. gjósa (gaus,
gosit
), spruta ut (Egils.); gusa, id. ”Est itaque
hös-gös, ille qui id agit, ut hauriat, et hausta
mox effundit”. Ihre, gl. 1, 917.

Hös-óm-flös el. hösómfös, adv. slösaktigt.
”Når du tar te nået, ä dä allti så hösomfös”.
Kl. Hösomflös, ösomplös, ösomflös, höjs å plöjs,
id. ”Leva höjs å flöjs”. Bl. Hösomflös,
ösomflös, ösomplös, hösomplös,
id. Sm.

Hös-óm-flösa, v. a. 1 misshushålla genom
oordentlighet. Kl. Ösa å slösa, v. a. id. Sdm.
(Björkvik), Ög.

Höst, m. stället i en båt, der man öser ut
vattnet. Hs. S. öst 1.

HÖT, höta, s. hot 1.

HÖTER, höter-ör, hötter, s. hauter.

HÖVA, f. väl afpassad tid och handling. ”Dä
va hans goa höva”, det var hans lycka; det kom
i grefvens tid. Hl. N. høve, n. id.; fn. hæfa. v. s.
träffa, nå, uppnå.

HÖVELI(G), adj. tillbörlig, passande. ”Hovella
kläer”, anständiga kläder; kläder som höfves, Sm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free