- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
289

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - HÖV ... - I - I ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


HÖVELSE, s. häva.

HÖVVEL (pl. hövlar), m. hyfvel. Fn. hefill;
mht. hobel, hovel; nht. hobel; ns. hövel, hovel;
nfris. hawel, häwel.

Sims-hövvel, m. gesimshyfvel. Sk.,bl.
Deraf plattsims-hövvel, snesims-hövvel. Bl.,sk.

Stråk-hövvel, m. strykhyfvel. Ög.,bl.
Stråke, m. id. Bl.,sk.

Tjur-hövvel, tjur, m. föres af två
arbetare. Bl.

Hövla, v. a. 1 1) eg. hyfla. Höbla, id. Sk.
(Vemm.); 2) banna upp. ”Hövla på nåen.
Sm.,bl.

Hövvel-krökka, hövvelnäsa, f. det krokiga
handtaget vid ändan af en hyfvel. S.Sk.

HÖVÄL, höväling, s. håi.

I.



I 1, fem. af obestämda artikeln. ”I flikkä”, en
flicka. Sdm. ”I stinta”, id. Hs. (Db.). Jfr en.

I 2, præp. till. ”Han ä gången i La”. Sk. (Ox.).
Fsv. i, till.

I 3, s. e, ä.

I 4, s. ig.

IA 1, interj. ve! ”O ia mej!” Hl. N. eia, ack,
ve; nht. ey.

Ia sej, v. r. 1 jämra sig, skrika af smärta.
Hl. N. eia sig; fn. æa, id. (Hald.).

IA 2, s. iđa.

IBB, n. pr. Jeppe. Sk. Deraf Sankt Ibb, Sankt
Ibbs
socken på ön Hven.

I-BÄR, i kalf. ”Koa ä i bär. Sm. Jfr bära.

I-BÄRE, n. inslag i väf )( ränning. Ul. (Rosl.),
sdm.,gstr.

I-bär-garn, n. 1) inslag i väf; 2) fig.
födoämnen. Sdm.

I-BÄRLIG, adj. som har god matlust. Vg.
(Vättle h. i Elfsb.).

I-BÄRSLA, f. förtäring; allt hvad man förtär,
men särdeles det man super eller dricker. Vg.

IÐ el. ir, pron. pers. I (två eller flera). Dl.
(Elfd., Mora). Fn. iđ, iþ, I båda, I begge; fsv.
ir, pron. I (två eller flera); it, I (två). ÖGL.;
fht. ir; fsax., ffris. gî; fe. ge; ns. ji; e. you;

moes. jus, I: ὑμεῖς lett., lit. jûs; fpreuss. jous;
skr. yuva.

IÐar (f. iđu, n. iđut), pron. poss. eder, edert.
Dl. (Elfd.). Idr (n. idart; gen. idar, dat.
idron, acc. idran), id. Fl. (Nl., enl. Hipping, s.
1137). Fsv. iþar, pron. eder. ÖGL.; idhur,
idhar,
id. S.S. 1, 127, 149; fn. yđarr; fht.
iwar; moes. izvar.

IÐA el. iđå, f. tillbakaströmmande vatten i en
elf, vattnets tillbakaströmmande i en elf när dess
lopp af något hindras. Ö. Dl. Idå, f. id. Nb.
(Calix), fl. (GK.). Idu, -n, f. id. Vb. (Ume,
Vännäs). Deraf it-iđa, f. id. Dl. (Mora),
upp-iđå, f. bakvatten i en elf, som går ett stycke upp
vid sidan af elfven. Dl. (Elfd.); upp-iđ-vatten, n.
id. Dl. (Våmh.). Ia, f. Vl.; ea, ópp-ea, f. Hs.;
e(d), n. id.; deraf flera by-namn, såsom Långe(d)
i Nordmaling. Ia, f. vattenhvirfvel. Vg. Fn. iđa,
f. a) vattenhvirfvel: gurges aquæ in se contortæ,
vortex; b) haf. S. E. 1, 575; n. ia, ea, f.
strömning eller hvirfvel i vatten; den tillbakagående
strömningen eller bakvattnet i bugterna af en
elf; d. d. iid, ide, ie, ebbström; moes. id,
tillbaka, åter; fsax. idur, åter; jfr lt. iterum, id.; fn.
iđ, eđ, id.; (deraf iđgjöld, n. remuneratio).

ID-BAIN, n. fiskredskap, nät, not o. d. Vb.
Iben, n. id. Åm. S. ben 3.

IDEN, adj. flitig, arbetsam. Sm. Iđun, id. Dl.
(Elfd.). Ien (comp. inare, sup. inast), Hl,; idug,
idu
(comp. idugare, sup. idugast), Vb.; idig,
Kl.,sm.; iken, ikjen, Hs.; iken, Gstr.,sdm.; eiklin,
eikli, id. Fl. (Pargas); iligän (iliggän), adj. högst
flitig, ihärdig, vid sina göromål. Vb. Fsv. iþ,
idh, id,
f. a) arbete. Rimkr. företalet: ”at hwar
komme åter til sin id”; b) flit. GL.; iþia, idha, v.
a. a) arbeta. Alex. M.; b) beflita sig, vinnlägga
sig om (att göra något): ”iþia barn kristna”. Sm.
Kb.: idan, f. arbete, göromål. S.F.S. 5.104;
idhelika, idelik, adv. ideligen. Alex. M.; idhin, idhen,
idin,
adj. flitig. S.S. 2,14. Sv. Pr. K. f. 9, 60 v.
Kg. St. 53. Tref. tidh. f. 165; idhkeliker, adj.
idkelig. S.S. 1, 42, 104. Sv. Järt. Post. s. 77.
Horol. f. 57 v. S. Bern. f. 65 v.; idhkelika,
itkeliga,
adv. idkeligen. S.S. 1, 17; 2,14; idka, v. a.
idka: exercere, studiose urgere. Kg. St. 31;
idken, adj. flitig. Horol. f. 57 v.; idhkna, v. a.
idka. K. Kristoff. St. L. K.B. kap. 21; idhn, idn,
f. a) arbete. S.S. 1, 26; b) öfning. S.S. 1, 33;
idhna, idna, v. a. arbeta, idka, utöfva. S.S.
1, 31, 52, 93, 125. Cod. A. 27, f. 230 v.; idhnan,
f. arbete, flit. Sv. Bib. K. f. 28 v. S.S. 1, 125;
idhnilse, f. öfning. S.S. 1, kap. 46; idhogher, adj.
idog, flitig. S.S. 1, 116; fn. iđ, f. a) arbete; b)
flit; iđinn, flitig; iđja, f. flit; iđia, v. a. arbeta;
iđka, v. a. öfva, vinnlägga sig om; idkan, f.

öfning; iđni, f. flit; idjusamr, flitig; iđn, f. i. q. iđ;
n. idig, flitig; d. d. idig, igen; skot. ydant, ithand,
ythen,
id. Jfr skr. jal, att arbeta, vara flitig;
jatna, m. flit, ifver, ansträngning, uthållighet; pers.
îder, städse.

Idogsnas, v. d. 1 uthärda med. Sm. (Vestbo).

Idäs el. is (ipf. iddäs el. isä, sup. ist), v. n.
orka, hafva hog för att verkställa något. Vb.
Idäs, iäs, is (ipf. iddes). ”Han ä så lat så han
inte is klå sej”. Sdm. Ias el. iss, id., i andra
landskaper.

IDER, m. ånger. Sm. (Sällan brukl.). Gl. sv.
ider, id. Kyrkobib. och i gamla bönerna uti
evangeliiboken; fsv. iþrughi, idhrugi, m. id. S.S.
1, 141. Sv. Pr. K. f. 19, 46. Sv. Pr. L. XX. S.
Bern. f. 17. Cod. A. 29, f. 120; idraköp, n.
ångerköp, köp som man ångrar. ÖGL.; iþras. idhras,
v. d. cum gen. ångra. ÖGL. S. Bern. f. 18;
idhrilse, f. ånger. S. Bern. f. 17 v.: ”hoxens
(hogsens) idhrilse”; l. c. f. 18: ”taranna idhrilse
ær syndanna forlatilse”. Cod. A. 37, f. 12 v.;
idhrughas, v. d. känna ånger, ångra. S. Bern. f.
17: ”hwar en syndare forstar sik tha sokias af
warom hærra nar han idhrughas til tara”;
idhrugher, adj. ångerfull. Cod. A, 49, f. 15; ”mz
idhrugho hiærta”; fn. idran, idrun, f. ånger; idras,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 11:54:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free