- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
341

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - KNÅ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

KNÅPE, m. skabb, klåda, smått utslag, Fl.
(Tenala). Jfr knapul, knypa.

KNÅPPÄR, s. knappär.

KNÅRA, v. n. 1 vara sysselsatt med något
småarbete. ”Han sitter å knårar mä hä”. Nb.
(Pite).

KNÅTASAM, adj. fallen för missnöje;
smågrälsam. Vb.

KNÅTTER, knåttra, s. kny.

KNÄAS, knäfattiger, knäla, knälla, knäsveg,
knäsvigte,
s. kni 1.

KNÄBBJAS, s. knabbas.

KNÄJA (-a -a), v. n. gnägga. Hs. (Db.). Jfr
kny.

KNÄKKA (pr. knäkk, pl. knäkkum, ipf. knakk,
pl. knukkum, sup. knukkjiđ), 1) v. n. knäckas,
brista itu. Dl. Knäkka (pr. knäkkur, pl. knäkke,
ipf. knakk, pl. knukku, sup. knukki), id. G.
Knäkka (ipf. knakk el. knäkkte, sup. knäkkt), id. Ög.;
2) slå sönder, bryta itu. Knäkka (ipf. knajte,
sup. knajt). ”Ja knajte rudan”. Sk. (Ox.). Fn.
kneykja, v. a. reprimere, refringere, ad nihilum
redigere; d. knække (ipf. knak el. knækkede), v.
n. brytas itu; nht. knacken; holl. knakken; e.
to cnack.

Knikkje (ipf. knikkjede, sup. knikkjed), v. a.
knäcka eller krossa (senap) på en s. k.
senapsknikkje. Sk. (Ox.).

Knikkje el. senapsknikkje, m. litet redskap
af trä, till utseendet liknande en träsko, hvari
senap krossas eller males. Den lilla trästöten,
som har utseende af en mortel, kallas lållare
eller senaps-lållare. Sk. (Ox.).

Knäkk, m. 1) bane hvaraf man ljuter döden.
Hel-knäkk, m. id. Ög. (Gullbergs h.); 2)
brödnagg, sågtandadt verktyg af järn att krusa bröd
med. Vg.,ög.—sk.,fl. (Nl.). Bröd-knäkk, m.
id. Fl. (Nl.), vg. Krus, -en, m. id. Sk.; deraf
krus-bröd, n. Fl. (Nl.).

Knäkke-gräs, n. Equisetum. Sk.

KNÄLL, n. afbräck, skada. Förekommer i
följande talesätt: a) få knäll, lida afbräck, skada.
Sk. (Tygelsjö s:n): b) taga knäll, id. ”Han ha
tagji knäll”, α) han har blifvit svårt skadad (t.
ex. genom förfrysning); β) afsigkommen; γ)
förtorkad; om växter. Sdm. D. d. kneil, adj. knäckt,
remnad, bruten. Jfr knal 1, knällt.

KNÄLLT, adv. knappt, näppeligen. A. ”Får
du 20 tunnor på ditt hemman i år?” B. ”Dä ska
bli knällt”. S. Hl. Jfr knal 1.

KNÄPANE, n. handtag. Döraknäpane, n.
dörrhandtag. Gräpane, n. id. Ämbarknäpane, n.
handtag på ett ämbare. Fl. (Öb.). Jfr knape 1,
knäppe.

KNÄPP (ipf. knäfft), v. a. 1) fatta i, fatta tag i.
”Han knäff’n i luvän”, han grep honom i håret;
2) sprätta med fingren. ”Han knäff’n på näsan”,
han knäppte honom på näsan. Vb.

KNÄPPA, v. a. 2 1) (i riksspr.) sammanfästa
(klädesplagg) med knappar. Knäppa (ipf.
knäffte), id. Hs. (Db.); 2) knäppa foten, sammanhugga
fot- eller underhvarfvet på ett trähus. Ög.; 3)
knäppa en knut, Bl.,vg.(Elfsb.); knäpp’ i’op
knauta,
knäppa ihop knuten, hopfoga de understa
stockarne eller syllur på ett trähus, när man skall
bygga det. Dl. (Elfd., Våmh.). N. kneppa, id.;
fn. kneppa, v. a. böja, knipa tillsamman.

Knäppa (pl. -por), f. kjortel. Sk. (Gärds h.),
bl. (Hellaryds, Åryds s:r). Underknäppa, f.
underkjortel. N. Sk. Kyrke-knäppa, f. kjortel,
som brukas i kyrkan. Bl.

Knäppa, kalv knäppa (pl -or), t. mindre
träklafve för kalfvar. Sdm.

Knäppe, n. 1) ett läse medelst träfjäder på
äskor o. d. Ög.; 2) hörn på en gärdesgård;
ställe der 2:ne gärdesgårdar stöta tillsamman;
skarf på en gärdesgård. Sm.,ög. Knäpp,
gär(d)sknäpp,
m. id. Vg.

Knäpping 1, m. selpinne. Selknäpping, m.
Sm.

Knäpping 2, m. så mycket man kan hålla
mellan eller rymma i ena handen. Hs. (Db.,
Bj.). Knäpp-näve, m. id. Sdm.

KNÄRR, s. knarr 2 & 4.

KNÄSTA (pr. knäste, ipf. knast, conj. knuste,
sup. knusti), v. n. knysta, knittra. Hs. (enl. C.
Säve, st. verb., s. 25). Knässta (pr. knässter,
ipf. knasst, conj. knasst el. knässte, sup. knässt),
id. ”Dä knasst i mi tann”. Ög. (Ydre). Fn.
gnesta (ipf. gnast), v. n. crepare, cum crepitu
collidi vel frangi. Jfr kny, knätta.

Knässt, n. svag knakning. Ög. (Ydre).

KNÄTT, s. knótt.

KNÄTT, knätta, s. kny.

KNÄUPÄ, s. knip 1.

KNÄVEL-HÄNDER, s. kneva 1.

KNÄVLING, m. ett slags motbok af trä, en
aln lång och ett tum tjock, försedd med det
hemmans bomärke (karamårkë), som den tillhörde,
och hvarå medelst särskilda inskärningar
utmärktes uraktlåtenhet vid stängsels underhållande eller
vårdslöshet vid kreaturs lössläppande i annan
mans åker, för hvilka förbrytelser böter, hvilka
vid mårtenstiden redovistes, skulle erläggas. S. Sk.
(Föråldr. ord). Jfr Nicolovius, 27. S. knavel.

KNÄVRA, s. kneva 1.

KNÄVAL-GJERA (ipf. -rä), v. n. göra
skälmstycken och nidingsverk. Vb. Af sv. knäfvel, m.
djefvul.

KNÖGEL, n. dåligt skick och tillstånd. ”Dä ä
bara knögel mä hans arbete. Han dras allti mä
knögel”. Hl. Jfr fn. hnauk. n. ledsamt, mödosamt
arbete.

Knögla, v. n. 1 dragas med knögel. Hl.

Knöglare, m. en som drages med knögel. Hl.

KNÖJSK, adj. högfärdig. G.

Knöskjer, m. högfärdig menniska. Sk.
(Onsjö).

KNÖL 1 (pl. -ar), m. dräng. Sthm.

KNÖL 2, en sup brännvin. Ihre, D.L. på
Vesterås bibl.

KnöL, adj. rusig (af bränvin). Vb.,bhl.
Knölig, id. Bl.

Knöla, v. n. 1 som oftast taga sig en sup,
för- och eftermiddag. Ihre, D.L. (v. Jacobssons
anteckn.).

KNÖL 3, s. knall.

KNÖLA, v. a. 1 slå, prygla (med knölpåk el.
käpp). ”Knöla óm”, Fl. (Ingo), ”knöla på”. Sdm.
m. fl.

KNÖLLSTER-BÄR, n. Cornus suecica. Fl.
(K., P.).

KNÖP, n. litet rundt trådnystan. Sdm.,vm.,
gstr. Garn-knöp, n. garnnystan. Sdm.

KNÖPPEL, s. knaper.

KNÖPPLE, n. fröhus, fröhylsor pä lin. Sm.,kl.
Knöpple, kneple, kneble, Bl.; knipple, kneble,
knevel,
Hl.; knipple, knehle, knevle, knirle (pl. -ar),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free