- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
404

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - LIK ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


vise", Fl. (Ingo). "Hä var int na likt hä’n
begjol", det var ej billigt hvad han begärde. Vb.
Fsv. liker, adj. a) lik. Kg. St. 86; b) billig, rätt.
UL. ÖGL. Didr. af B. 186; c) rättfärdig, helig.
Cod. A. 27, f. 55: "at iak skulde mz minom værk
ok swidha lækia syndogha manna dödheliko saar
ok fult göra for usla syndara ok alla them som
ater vilia koma lika ok satta gøra vidher min
fadher"; d) likaster, superl. bäst. SML.; fn. likr;
fsax., fe., ffris. lik; e. like; d. lig; moes. leiks,
ga-leiks.
Jfr lika 1.

Lika sej, v. n. 1 likna sig till, se ut som.
"Dä likar sej te bli regn i kväll". Sdm. "Dä
likar sej te bröllop", det ser ut som om giftermål
skulle blifva slutet deraf. Nk.

Lika-kymra’r, adj. lika nöjd, likgiltig, mindre
benägen. Nk.

Likare, m. ett slags våg. Sm.

Likliger, adj. 1) eg. sannolik, rimlig. Allm.;
2) passande. Nk., vm. Fn. líkligr, sannolik.

Lik-mykke, adv. det är likgiltigt. Vb.

Likóm el. likkóm, adv. det må vara; det vet
man nog; känd sak. "Likóm hä", det må då
vara; det gör mig detsamma. "Ji gör mej
likóm hä", bryr mig ej derom. "Likóm han", nog
är han känd; om honom är ej fråga. "Likom
den saka", jag menar, afser, talar ej om den
saken, bryr mig ej derom. Vb.

Liksen (f. liksa, n. likset), adj. duglig, braf,
förträfflig. "Dä ä ej för likset nöt att slagta".
Kl. "Ho ä inte för liksa. Dä ä inte för likset
för’n". Ög. (Ydre). "Ja ä inte liksen", ej frisk.
Sm.

Liknelse, m. bild, skymt. "Ja såg inte en
liknelse te’t en gång". Sdm., nk.

Likt (likene, likast), adv. rätt, billigt, bra.
"Jär ä na likt hä"? är sådant rätt?" Vb. Allm.
ord.

Lik-hókken el. likt-hókken,, adj. lika mycket
hvilken. "Lik-hókkä hä jär!" likgiltigt hvilketdera
det är! Vb.

Lik-tókken, adj. likadan, dylik. "Lik-tókkä
jär ä", likadant är det. Vb.

Lik-vis, adj. okunnig; eg. lika vis (klok),
nämligen som den frågande. Vb. Jtl.

Lik-slug,
adj. id. Vb.

O-liik (ipf. -ä), v. a. anse otroligt,
osannolikt, icke tjenligt; i nekande satser. "Ji olik
ä int", jag anser det ej otroligt, otjenligt. Vb.
Ulika, v. a. 1 id. "Dä ulikar ja inte". Bl.
Ulika, uliga, id. Hl., sk.

O-liker (n. -kt), adj. 1) oduglig. Hs., sdm.;
2) mycket sjuk. Sdm.–kl. Ulik, id. Vm.; 3)
orättvis, obillig. "Ejn ojiker menskja". Fl.
(Ingo).

O-liking, m. dålig menniska. Ög.

O-likt, adv. 1) opassande. Vb.; 2) förvändt,
dåraktigt. Sdm.

LIK-FÄRA-GILLE, likhall, s. lik 1.

LIKJILL, s. luk.

LIKKA, conj. 1) likväl. Nk., sdm., fl. Lekka,
id. Ul. Likkul, id. Vb.; 2) eller (efter ett
föregående fälle). Nk.

LIKKNA NER, v. n. 1 digna ner. N. G.

LIKLIGER, likmykke, liknelse, likóm, s. liker.

LIKNA, s. lik 2.

LIKSEN, likt, likhókken, lik-tókken, likvis, s.
liker.

LIK-SPÅN, lik-sto, lik-öl, s. lik 1.

LILLA, lilla-jul, lilla-mor, lille-far, lille kovalje,
lille middag, lille-niss, lill-gröt, lill-hyddjele,
lill-mammå, lill-mund, lill not, lill-ost,
s. liten.

LIM (limm), m. (oslagen) kalk, kalksten. Jtl.–sk.
Ordet brukas ej i Dalarne. Fsv. limsten, m.
kalksten. Cod. A. 27, f. 201 v.: "epte dødhen
skäl hans munder vpfyllas mz hetom limsten"; n.,
d. d. lim; fe. lim; e. lime.

Hvit-limma, v. a. 1 hvitmena, kalkstryka.
Allm.

Limma, v. a. 1 1) kalkstryka, hvitmena.
Dls., vg., hl., sm., sk.; 2) limma hvete, tillbereda
hvete med kalk innan såningen för att förekomma
brand. Sk.

Limm-sten, m. obränd kalksten. Jtl.–sk.
Ordet förekommer ej i Dalarne. D. d. limsten;
n. limstein; e. lime-stone.

Limm-ugn, m. kalkugn, ugn för att bränna
kalk. Vg. Limm-on, m. id. Sk. (Ox.). E.
limkiln.

LIME el. limme (pl. -mar), m. 1) sopqvast af
björkris; sammanbundna risqvistar. Jtl.–sk. Lajme
(pl. lajmer), m. Dl., g.; 2) bundt af små knippor
lin. "En limme hör". I Vesterg., Bohusl.,
Småland och norra Halland utgör limmen 32, i
Kalmarlän och södra Halland 24, i Östergötland
30 små knippor (bruer). En brue innefattar 2
brät eller lockar. Lajme, m. bundt af 20 lindockor.
Ö. Dl. Lima (pl. -r),) m. bundt af 20 fitjor
linstjelkar. Gstr. Fsv. lime, m. a) spö, vidja.
Alex. M. v. 1383; b) straff. Cod. A. 27, f. 81 v.;
n. lime, sopqvast; d. d. lime, a) sopqvast; b) bundt
af små knippor lin; fn. limi, m. spö, vidja.

Bar-lime, m. barrqvist; qvist af gran eller
tall (med kottarne på) att rensa bakugnen. Jtl.

Limma, v. a. 1 sopa. Sk.

LIMER, s. lyma.

LIMJAS, s. lemja, lyma.

LIMJUG, s. lyma.

LIMMA, v. n. 1 töa smått. Sk. hl. Lemä. G.

LIMMBURR-STUKK, m. libbsticka: Ligusticum
Levisticum. N. G. Libber-stukk, m. id. S. G.

LIMMEN, s. liv.

LIMMI(G), adj. 1) mjuk, blöt. Sk., hl.; 2) seg,
som fastnar vid. Vb.

LIMNÄ, f. buller, sorl, oväsen. G.

LIM-TÅL, s. tål.

LIN, n. 1) eg. lin: Linum usitatissimum. Linn,
n. Sk.; lajn, n. id. Dl.; 2) linneväf. Lajn, n. Dl.;
3) fint linne eller spets under bindmössan. Vl.–sk.;
deraf panne-lin, n. Vl.; mösse-lin, n. Sm.
(Östra h.); 3) (lin)-foder i kläder. Ög. (Gullbergs
h.), kl., sk. Fsv. lin, n. a) lin; b) linne. UL.
SML.; fn., n. lin; lt. linum; gr. λίνον

Lajn-segar, m. klister hvarmed garn under
väfningen öfverstrykes. Dl. Lajn-watt’n, n.
Mora.

Lina, v. a. i fodra (kläder) med lärft. Kl.
(Madesjö). "Ä dina böjser linta?" Hl. "Ä dina
böjser linade? Han linade böjserna". Sk.

Lin-binda, f. Cuscuta europæa. Sm. (Vestbo).

Lin-bän(d)a, f. Spergula arvensis. Hl.

Lindel, f. linda; en lång bindel, hvarmed
svepbarn lindas. Sdm. Fsv. lindi, m. gördel.
VGL.; fn. lindi, m.

Lin-dodde el. lin-dudde, m. häcklad lintott.
Hs. (Jerfsö, Ljusdal).

Lin-döra. f. Myagrum paniculatum. Bl.

Lin-hässja, s. hässja.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free