- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
406

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - LIS ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lisa (ipf. o. sup. lisa), v. a. göra veck (på
kläder). Fl. (NK., K., P.). Läsa (ipf. o. sup.
läsa). id. Fl. (GK.).

LISS-MELE, s. lid 3.

LISSUGS OST, s. lätt 1.

LIST, f. 1) konstfärdighet, konstskicklighet.
"Me hva list du kanns räfsa!" med hvilken
konstfärdighet du kunnat göra räfsan! Kl. "Dä ä gjordt
mä list"; om snickarearbete, skodon m. m. Sm.;
2) beräkning, noggrann omtanka. "Lässa sten me
kunst å me list". Hl. (Värö); 3) begrepp.
"Kómma under list me(d)", komma under fund med,
upptäcka hemligheter, komma på spåren, begripa.
Kl., sm. Fsv. list. f. a) konst, vetenskap. S.F.S.
6, 99. Fr. af N. 385, 576; b) konst, färdighet.
Didr. af B. 337. S.F.S. 4, 513; c) list, svek;
deraf listeliker, adj. listig; listelika, adv. listigt.
St. Rimkr.; fn. list, f. konst; fht., fsax., fe. list,
id.; mht. list, m. o. f. a) eg. det man vet eller
lärt; b) vishet; c) vetenskap; moes. lists, f.
μεϑοδεῑα

List-frejsto, m. förförare. Fl. (Ingo).

LISTA SEJ, lesta på, s. lesta sej.

LISTA-VÄV, m. bandstol. Sk. (Örkelljunga).
Fn. listi, m. tænia, lamina; fht. lista; mht. liste;
nht. leiste, f.

LISTER, namn på ett härad med en i hafvet
utskjutande udde (Listers-huvud) i Blekinge. Fn.
listi, m. eg. kant, rand; udde.

LIST-MAT, list-mätta, s. lusta sig.

LIT 1 (ipf. litä el. littä, sup. litt el. litti), v.
a. lita på, lyda, följa någons råd. "Lit meg; ji
val int ångcrköft", lyd mig (följ mitt råd), ni
ångrar ej köpet. Vb. Fsv. lita (sup. litt), v. a.
se, betrakta. Run-urk. 871: "Kristr liti anna",
Kristus, se till anden! se själen till godo! Alex.
M. ÖGL. UL.; deraf lit, utseende; anlite, n.
anlete; fn. lita (leit, litit), se, betrakta, gifva akt
på: n. lita a) se på; b) visa, anvisa; c) lita på;
fe. vlitan, se. Jfr lit 3.

Litsam, adj. hörsam, lydig, tillitsfull.
"Litsamt bån", lydigt barn. Vb. N. litsam.

O-litsam, adj. 1) olydig, gensträfvig; 2) ej
att lita på. Vb.

LIT 2 el. liit (ipf. litä), v. n. vara påkostande,
tungt; pröfva på. "Hä lit på tulumodä. Hä liit
på kraften. Hä liit óppå en lathunn att arbait".
Vb.

LIT 3, m. 1) färg; färg att dermed färga ylle
och linne. G. Le,t m. id. Vb., åm., hs., nk., ög., vg.,
ul., fl. (Öb.). "Hurudan let ä dä på kläet?" Vl.;
2) hy. Dl. (Mora), vb. Lete, id. Vb. Leter,
pl. hy. "Skifta leter", växla färg. "Hon skiftar
leter", hon rodnar eller bleknar. Vl. Lett, m. 1)
färg. Sm., jtl.; 2) ansigtsfärg, hy. Jtl. Fsv. liter
(let, leet, leth), m. färg. S.S. 1, 39; 2, 91, 142.
Sv. Pr. K. f. 61 v. Didr. af B. 164, 386. Alex.
M.; fn. litr; n. lit, let, læt; fd. lydh (Michaels
Riimv. Äldste Bib. Ov.); d. d. lød. Jfr nyss
anförda fsv. lita, v. a. se, betrakta. Rdq. 1,
219.
<poem>
Berg-let, m. Gyrophora pustulata. Ög.

Blek-lett, adj. bleklagd. Sm. Fn. -leitr,
att se, anse, -aktig. Deraf i riksspr. ljus-lett,
röd-lett.

Blå-lett, m. indigo. Vl.

Brun-lett, adj. 1) eg. brunaktig, brun till
färgen; 2) solbränd. Sm.

Bötte-let, m. färg af lafven Gyrophora
pustulata, som beredes i en bytta. Sm. Bytte-let,
bytt-let.
m. Lichen tartarcus. Nk., ög., vg.

En-lett, adj. enfärgad. Vb., åm., vl., ög., kl.
Enlettar, id. Nk. Fsv. enlitir, adj. enfärgad
Sv. Med. Bib. arb. 1, 362, 488.

Glad-lett, adj. gladlynt, Rdq 1, 219.

Hor-leta,, f. smink-rot: Lithospermum
arvense. Med örtens rot sminkas enligt uppgift
kinderna. Götal.

Hvit-leta, v. a. 2 hvitmåla, hvitmena. Åm.
(Stigsjö).

Hvi-lett, adj. hvitaktig. Vb.–sm.

Lede-töj, n. färggods, garn, verke som är
lemnadt till färgning. Sk. (Ox.). N. lita-ty.

Let-blomster, n. Anthemis tinctoria. Ul.,
sdm.

Let-móssa, f. Lichen saxatilis. Wahlenb. fl.
suec.

Lett, p. p. färgad, målad. "Såg du hurleds
lett schäsen va?" Vl.

Lett-bytta, f. ett kärl, hvari man med urin
och viktriol sätter färg på tyg. Hs. D. d.
lødgryde, id.

Lett-gräs, lätt-gräs, n. Galium boreale. Jtl.
(Wahlenb., fl. suec.). Lit-måra, f. id. Ö. Dl.

Lita, v. a. 2 färga; om garn. Dl. (Elfd.),
g. Leta, v. a. Åm., ög., vg., sm. (Östbo);
letta, Hs. (Db., Bj.), ul.; leet (ipf. letä), Vb.;
lätta, Ul. (Rosl.); leda, id. Bl. (Lister). Let
(ipf. leta), v. a. färga; om nät. Fl. (Öb.).
Lettas i syna, rodna i ansigtet. Hs. Fsv. lita
(litta, litha),
v. a. a) färga. S.F.S. 6, 231.
Didr. af B. 38; b) smycka, pryda. S.S. 3, 174;
deraf litare, m. färgare. S.F.S. 1, 3 h.; fn., n.
lita; d. d. lode; e. dial. litt, färga (Hunter,
Hallamshire glossary, 116).

Lit-lavi, m. färglaf; på gamla furuträn. Dl.
(Elfd.).

Lit-tågår, pl. Lycopodium annotinum. Dl.

Lång-lätt, adj. långlagd i ansigtet.
"Lång-lätt i ogum". Dl. (Våmh.). Fn. lángleitr.

Miss-lettad, adj. illa färgad. Hs. (Bj.).
Fsv. misliter, adj. brokig. Sv. Bib. K. f. 67 v.;
fn. mislitr, id.

Mörk-lett, adj. mörklagd; som har mörk
färg. Vb. m. fl. .

Rö-leta, v. a. 2 rödfärga, rödmåla. Åm.
(Stigsjö).

Röulett, adj. rödlett. Vb. Fn. raudleitr.

Sten-let, m. Parmelia saxatilis. Ög.

Tre-lettar, tre-lätt, adj. trefärgad; om
djur, t. ex. kattor med tre färger. Nk.

LITA 1 (pl. -tor), f. ett af de båda
klockstycken, som på väfstolen uppbära de vid oken
fästade skaften. Nk. Skafft-trilla, f. id. Sdm.

LITEN, adj. liten. Riksspr. Lit’n. Dl. I
munarterna säges stundom liden, adj. 1) id. Sk., hl.;
2) plur. lidna el. litna, få. "Vi ha fått litna
pärer". Hl. Lisl, liss, adj. liten. "Liss góssen
min!" Vb., jtl.; liss, id. "Lissgóssen", lilla
gossen. Hs.–ul. Fsv. litil, litin, adj. liten: "litla
stund", på en kort stund. VGL.; fn. litill (litil,
litit);
fe. lytel, litel; fht. luzil, luzzil, liuzil; swz.
lützel; fsax. luttil; n. liten; d. liden; moes.
leitils, id.

Lidt, adv. litet, föga. Sk. Lisla, id. "Ge
lisla å dä du har". Sm. . ^

Lill-krikk,, f. Anas crecca. Vb. (Skellefte).

Lilla, f. vessla: Mustela herminea. Sm.
(Vestbo).
</poem>

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 11 21:21:06 2018 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free