- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
433

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - MAS ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


fa. vinda, svänga; mar är måhända förkortn. af
fn. margr.

MARU, s. li-maru, under lid 3.

MAS 1, adj. sträng; som ej låter göra narr
af sig. Brukas i nekaude satser. ”Han va inte
mas”, han var oj lätt att tagas med. Vl.,vg.,
nk.,vm.

Mas 2, n. ansträngning; något som är svårt
att uträtta. ”Dä ä mas att göra”. ”Dä ä inte
mas", är ei något latmansarbeto. "Dä ä mas
att slå under sommarhettan”. Vm.,nk.,sm. N.
mas, n. id.

Masi(g), adj. 1) vresig, knarrig. Vl.
(Tjust); 2) besvärlig, svår. ”Masit arbete.
Dä va masit”. Sm. Masligt, adj. n. svårt. Öl.

MAS 3, s. masa.

MASA v. a. o. n. 1 1) värma: a) uppvärma,
(genom eld eller ånga). ”Masa verke”,
uppvärma virke (t. ex. bräder, plankor) för att kunna
böja det; b) värma (genom förtäring af bränvin).
”Dä der masar invärtes”; c) värma (om solen).
”Solen masar”; 2)med behaglig känsla njuta
värmen ifrån eld eller sol. ”Masa sej för spisen, vid
brasan”. ”Masa sej i sängen”, ligga och njuta
af sängvärmen. Allm.; 3) äta och göra sig goda
dagar. ”Nu masa hästarne i sej höet”. Sm.;
4) vara lat, trög, ej taga hårdt för sig i arbete,
arbeta långsamt och lättjefullt; gå å släpa benen
efter sig, gå helt makligt. ”Han går å masar å
drar benen ätter sej. Hva går du der å masar?
Han kom masannes. Ja ska fälle masa mej i
väg”. Masa på, skynda, gå raskt framåt. Masa
sej åstad
, skynda sig långsamt och svagt. ”Masa
dej å sta! Ja masade på allt hvad ja kunde”.
Allm. Maska sej åsta, id. Sk.; 4) krypande
draga sig fram, draga sig fram på magen, med
tillhjelp af hand och fot; om små barn. Vb.; 5)
slå, piska någon så att han blir varm. ”Masa
barn. Ja ska masa dej”! Allm. Masa i sönder,
slita itu. ”Masa i sönder sina kläder”. Bhl.

Mas 4, adj. lat, trög. Ög. Masi(g), id.
Sm.,kl.

Mas 5, m. 1) trög, lat menniska; 2) trög,
långsam gång. ”Oksmasen ä långsam. Mä
oksmasen hinner ja ej långt på da’n”. Kl.,
sm. Deraf poli-mas, m. daglönarbete )(
betingsarbete; poli-masera, v. n. 1 gå i
dagsverke. Vl.,nk.

Mas 6, m. stryk, pisk. Sk. Mas, n.
id. Ög.

Mas-hund, m. snåling, gnidarc; eg. en
som för sådant beteende förtjenar stryk? Vm.
(Herv. Id).

Masa-drag, n. I ett masa drag,
oupphörligt, utan uppehåll. ”Han gikk fe sta’n i ett
masadrag”. Sm.

Masi(g), adj. 1) varm, qväfvande het. ”En
masi da”; 2) rödbrusig. ”Han ä så masi i
synen”; 3) drucken. Sm.

Mas-kista (pl.-tor), f. inrättning, i hvilken
plankor och annat virke inläggas och genom
ånga uppmjukas för att kunna vid
skeppsbyggnad användas. Bl. m. fl.

Mas-stug, f. badstuga, kölna. Vl. (Elfd).

Masugr, adj. böjd för, benägen till.
Brukas såsom suffix till andra adjektiver för att
antyda en benägenhet för det som adjektivet
uttrycker. Lat-masugr, böjd för lättja.
Regn-masugr, benägen att regna. Nk.

MASE (pl.-sar), m. 1) stor, dugtig kar! (till
kropp och själ). ”Dä ä en mase te å vara stor,
stark”. Götal.; 2) hin onde. ”Dä va bara
masen”. Sm.,kl. Jfr fn. mađr, m. man; kelt. macs,
man, mästare, herre; pol. mez, man.

Grå-mas, m. varg. Sdm.

Mas-ed, m. kötted. Sm.

Masing, m. mycket stor menniska. ”En
stor masing”. Bl. Masingen, m. def. hin onde. Sm.

Över-mase, m. dugtig karl. ”Dä va en
övermase to prest att präke”. Sk. (V. Göinge).

MASÉR-BóKK, m. stursk, högfärdig menniska.
S.Sk.

MASK (pl.-mask), m. hvarjehanda yrfä (t. ex.
flugor och brömsar) äfven efter förvandlingen från
larv. Sdm. (Ö. Rek).

MASK, maska, maskebalja, maskekar,
masketönna, s. mäske.

MASK-HUS, s. mark 1.

MAS-RUNNEN, adj. som har strimmiga
fläckar; om björk. ”Masrunnen björk”, masurbjörk.
Vm. Masare-berk, f. masur-björk i Betula
verrucosa. Ög. Nht. maserig, adj.; fn. mosurr,
m. masur.

MASM, f. ett af tyg eller skinn gjordt etui,
hvari förvaras nål, tråd, syring, fingerborg m. m.,
derjemte stundom äfven elddon, hvilket man
plägar bära ständigt på fickan eller i kjortelsäcken
för att vid behof alltid vara tillhands. Vb. Jfr
fn. mass, n.

MASS, adj. mån, begärlig efter. Sm. (Vestbo).

MASSE 1, m. katt. Gestr.—bl. Missa, Dl.

MASSE 2, nom. pr. Magnus. Allm.

MASSEL, m. utslag, klåda (scabies, impetigo);
flussartadt utslag hos små barn. Barn-, mjölk-,
massel. Masslur, f. pl. messling. Ö. Dl. Ns.
masel, maasel, id.; nht. masern, pl. id.

Masslig, adj. skabbig. Sm. Gl. sv.
maslog. Sv. Kyrkoh. Lev. 1.

Skinn-massel, n. Denna barnasjukdom
anses härflyta deraf, att modren under hafvande
tillståndet gått under ett färskt skinn. Tros
botas om barnet insvepes uti ett dylikt. Ög.,sm.

Svin-massel, m. Orsaken till denna
barnasjukdom tros vara att modren såsom hafvande
gått öfver en svin-busa; anses försvinna när
barnet naket rullas i en sådan. Ög.

MASTIG, adj. frodig; om växande säd. ”Säen
står så mastig”. Sk.,kl.

MASURSKA, f. ett slags dans (först på
klacken och sedan på tå). Vb.

MAT 1 (pl.-ar), m, 1) eg. (såsom i rikspr.)
mat. ”Vara i on mat”, om personer i samma
hushåll. Fl. (Nl.); 2) smörgås ”Ja fekk två
stora matar”. Sk.,hl.,bl.; deraf fitta-mat, nu
flottmat; smörmat (smörmad), m. smörgås. Sk.; 3)
kött, kötträtt, fläsk. Vm.,ul.,nk.,ög. ”Bara
maten syns”, blotta köttet eller kroppen synes;
säges om den, hvilken ej döljer det, som bör
vara betäckt. Vm. (Herv., Id.); deraf hakkemat,
mafat, mafitt, maisterpölse, masö, matbitar, mated,
matfat, småmat; s. härnedan. Fsv. mater, matir,
matr, m. mat. L. L.; mata, f. id. VGL. SML.;
fn. matr, m. mata, f.; fht. maz:, n.; fe. mäte,
mete, mett, m. id.; e. meat, föda; köttmat; ns.,
höll. met, n. hackadt kött, i synnerhet svinkött;
ffris. mete, mêt, meit, m. mat; d. mad; moes.
mats, m. mat, spis. Grimm (gr. 3, 10) anser att
moes. mats är af samma rot med anomala starka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free