- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
474

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - NYR ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nyonde, åv nyonde, adv. helt och millet
nytt. ”Ja ha gjort’e åv nyondo”. Sdm.

Nyra, v. a. o. n. 1 omtala något i
förtroende eller hemlighet. ”Nyra óm”, hemligen
varna, underrätta om hemliga stämplingar. Hl.

Nyr-boe, m. nyligen ankommen eller
antagen gårdsbrukare. Vg. (Vadsbo). Fn. búi,
landtbrukare.

Nys-fikjen, (nys-fitjen), adj. nyfiken, ange
lägen. Fl.(Nl.).

Ny-stuga, f. gästrum; det bättre rummet
på nedra bottnen i en bondgård, hvarest
främmande mottagas. Nk. Ny-stua, f. Kl.;
nöj-stäuä, f. id. )( hvardes-stäuä, daglig-stäuä. G.

Ny-sätare, m. en som nyligen satt sitt
eget bo såsom gårdsbrukare. Vg. Ny-sättare,
m. id. Ög.(Ydre),sm. (Östbo; sällan brukl.).

Nytligt, adv. sällsynt, rart. Sm.,hl.

Nytt, adv. nyligen. Dl.

Ny-välle, s. vall 1,

Nyäst, adv. nyss. Vb.

Pers-messe·ny, n. det ny, som infaller
närmast före eller efter Persmessan, den 29 juni.
Det kallas äfven hvit·örts-ny, n. emedan åkren
körd vid denna tiden tros blifva full af
hvitört, f. eller hvit-nakkar, m. pl. Matricaria
Chamomilla, Anthemis cotula. Sm.

Sómmar-ny, s. summar.

Span-nöj, adj. splitterny, ny som en spån. G.

Tränge-ny, n. ny som infaller (liksom
tränger sig emellan) nyårsdagen och
trettondedagen. Sm.

NYRA l. n. njure. Götal. Nyr, -n (pl. nyrer),
m. Sk.,sm. (Värend); nyre, n. Dls.,bhl.; nure,
m. Sm. (Värend), vg.; niauri, m. G.; niora,
nyora, n. id. DL (Elfd.); niorä, m. Dl. (Mora),
i andra trakter af Dalarne såsom öfverhufvud i
de nordliga landskaperna maskulinum. Fsv.
nyra, niura, n. niuri, m. S. F. S. 7, 337. Cod.
A. 27, f. 22; fn. nýra, n.; n. nyra (pl. id.), n.;
nyra (pl. nyrur), f.; d. nyre, m.; fht. niero, m.;
nht. niere, f.; gr. νεφρός, m, id.

Nyre-fett, n. fett som omgifver njnrarne.
S. Sk. Nior-fett, n. Dl. D. nyre·fedt; n.
nyre-mor, m.; fn. nýr-mörr, id.

Nyre-pantóffler, m. pl. mandelpotäter;
så kallade för likheten med en njure. Sk. (Ox.).

Nyre-talg, m. njurtalg, S. Sk. Nior·tåg,
m. Dl. D. nyre-talg.

NYRA 2, nyrboe, nysfikjen, s. nyr.

NYRNA, s. norna.

NYRPA, s. nörpa.

NYS, nysa, nysande, s. niosa.

NYSLA el. nösla, v. n. 1 vara sysselsatt med
småsaker, hafva brådtom med många obetydliga
göromål och ärender, men dervid uträtta allt
senfärdigt. S. Sk. D. nysle, id. Måhända samma
ord som nösla, gnaga, rota smått.

Nysla, f. ett våpigt fruntimmer, som till
föga duger och för hvilket arbetet ej vill gå
ur händerna. Nössel-kar, n. id. Nössel, n.
våpig och senfärdig menniska. S. Sk.

NYSSLA, v. a. 1 befria (nötter) från
skalhylsor (tasar). Sk. (Ing.). Fnasa, v. a. 1. Sk.
(Lugg.); tasa, id. Sk. (Ox.).

NYSSLA el. nussla v. n. 1 stappla, vara nära
att falla. ”Han nysslade med foten”. Sk. (Ing,,

Ljunits h.). Fn. hniósa (pr. hnýs, ipf. hnaus)
v. n. falla, snubbla; d. d. nysle, vackla, snubbla.

Nysslig, nusslig, nussleder, adj.
trummelfotad. Sk. (Ing.). På andra ställen i Sk. säges
trómmled, trōbbed.

Nyssle fot el. nussle·fot m. trummelfotad
menniska. ”Du ä en riktig nusslefot”. Sk.
(Torna,Ing.).

NYSTA 1, v. a. o. n. 1 1) eg. (såsom i riksspr.)
nysta: glomerare. Nööst (ipf. o. sup. nöstä), id.
Vb.; 2) nysta över tå, gå med invända fotblad
och föra det ena öfvor det andra. Ög.(Ydre).

Niästa (pl. niästa), n. nystan. Dl.
Niausta (pl. niaustun), n. G.; nöst, n. Vb.; nysta
el. nösta, u. id. Götal. Fsv. nysta, n. Jfr
Rdq. 2. 231; 3, 139.

Nyst·ben el. nöst-bain, n. nystfot. Vb.
Nystel, m. Dl.; nyst·krona, f. id. Sdm. (ö.
Rek.); nist-fot, m. Hs. (Db.); nyst vinda, f.
Sm.; nyst-skida (nyss skida), f. id. Ul.

Nyste-plogg, m. nystpinne. Bhl.

NYSTA 2. v. a. 1 slå, prygla. ”Nysta te en”,
Vm. (Herv.,Id.). Fn. nysta, v. a. prostrare.
</poem>
NY·STUVA, ny-sätare, s. nyr.

NYT, f. en nöt: nux. G. Nödd (pl.-er), f.
S.Sk.; not (pl. nötter), f. id. Nk. (mot gränsen
af Södermanl.). Fsv. nut el. not (pl. nytær,
nytter), f. id. SML. UL. VML. ÖGL. Alex. v.

8114. Gl. Ordspr. 861; deraf not·skal (noth·skal),
n. nötskal. S. F. S. I. 3 h.; fn. nyt, hnot, f.;
n. not, f, en nöt; fd. nut; fht. nuz; nht. nuss;
fe. hnut; lt. nux.

Jula-nötter, f. pl. nötter, dels naturliga,
dels bakade, tillhörande julfesten. Götal.

Nöda·tas, m. samling af 5—6 nötter i en
klunga. Sk.(Ing.). S. tase.

Nöt·skrika, f. 1) ög. (i riksspr.) Garrulus
glandarius; 2) mager menniska. Sm.

NYTA, nylelig, nyter, nytlaus, nytli, nytsam,
nytt, nytten, nyttun, nytögd, s. niota.

NYTA (pr. nyter, ipf. nytade, sup. nyte), v.
n. våga, töras. Brukas med negation. ”Ja
nytade ej å säja te dej”. Kl.,sm.,öl. Nytas, v.
d. 1, id. ”Ja nyts ej”, jag vågar, törs icke. Öl.

NYTLIGT, nytt, nyvälle, nyäst, s. nyr.

NYTTAN, s. nittan.

NYTTJA, s. nókk.

NYTTUN, s. niota.

NYVLA, s. nagel 1.

NÅ 1, n. märke, liten fördjupning. ”Göra ett
nå med fingren i hakan. Skära ett nå i
käppen.” Sm.

NÅ 2, v. n. 2 må, få, tillåtas. ”Du nå’le
fresta”, du må väl försöka. Nk.

NÅ, nådas, nås, s. na 1.

NÅD 1, f. (i fornsvenskan) lugn, ro, hvila.
Ordet brukas nu ej i denna betydelsen, men
lefver qvar i nedan anförda ättlingar. Fsv. naþ
(nadh, nad), f. a) lugn, ro, hvila. Fr. af N. 304,
1311, 1380. Flores 1519. Iwan 3592. S. F. S.
4, 887. Sv. Järt. Post. s. 150. Kg. St. s. 100.
Alex. 77; b) nåd: gratia, misericordia. UL.
SML.; c) nådegåfva. VGL.; fn. nál, f. a)
omvårdnad; b) plur. nálir, beskydd, beskärm; c)
ro, frid; flit. ganáda, f. nåd; nht. gnade, f. id.;
mht. gnâde, f. lugn, ro. (Iwein); mholl.
ghenâde, f. id.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free