- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
538

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - RO ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ro-bygge, n. 1) lekpycke, leksak. Kl.,
ög. Ro-pykke, n. Sm.; roge-bygge, n. Ög.;
roge-sak, f. id. S. Nk.; 2) ett allmänt
nöje, lekstuga el. samqväm, der ungdomen
sammankommer för att roa sig. Sm.

Rolig, adj. 1) (såsom i riksspr.) lugn, stilla;
2) saktmodig. Vb.

Rolin, adj. 1) trygg, säker; 2) lustig,
treflig. Dl. Fsv. roliker, adj. lugn. S.S. 2, 4;
fn. róligr; d. rolig, n. roleg; ns. rauelik, id.
(B. W. B. 3, 440).

Roligt, adv. fridfullt. Hj. Fsv. rolika,
adv. lugnt, stilla. S.S. 1, 27; fn. rólega.

Ro-maler, pl. sagor, historier, visor och
ordspråk, helst af skämtsam art. Ög. Jfr
mäla 1.

Rosamr, adj. rolig, angenäm, lustig, munter.
"Han ä så rosamr te tala ve". Nk. Rosam,
Dl.,sdm., sm.; rusam, id. Vg.

        "I värla finns inte rusammare te
        Än fria å få ja;
        Ty när både hajlen å tösa hu vill,
        Da går dä så bra.
        Då slipper man å ljuge
        Å pine å truge,
        Dä ä la som dä ä,
        Enta fólk elie fä
        Dä struke la mä".

D. d. rosom, rolig, lustig, behaglig; isl.
rósamr, lugn, stilla.

RO 3 (def. roen el. ron), m. yra, hörn. "Nol
i ron", norr i vrån. Vb.,åm. (pl.-er), f.
Jtl.,dl.,hs.,fl. (Öb.). "Rammla i rå", falla i
barnsäng. Jtl. N. ro, , f.; fn. ; f. Jfr
2, vrå 1.

Munns-rå, s. munn.

Måsa-ro, m. sopvrå, vrå vid spisen der
sopor samlas. Vb.

Ro-skåp, n. hörnskåp. Vb. N. ro-skåp.

Stäkk-ro, s. stake.

Vea-ro, m. vedvrå. Vb. Jfr rad 1.

RO 4, f. el. m. rå-egg, tunna flagor; det som
efter slipning stannar på eggjärn (lie eller knif)
och afbrynes med brynsten. Norrl., Sveal. N.
ro, f. id.; fn. , f. lamelia. Jfr ra.

RO 5 (pl. ror), f. höft. Rikkspr. I Vb. är
ordet maskulint. Ordet brukas ej allmänt i
Götaland.

Roa(d)r, adj. vrickad i höften, ömmande i
höften; om djur. "Hästen ha vurti roar". Nk.

Ro·hallt-gräs, n. Linnæa borealis. Vb.
(Ume). Jungfru Marie barnmössa, f. id. Vb.
(Nordmaling). Jfr hvita klókker.

Ro-knokä (pl-kur), f. korskota; de
knotor som bilda höften på memniskor och djur.
Kórs-ro (pl. def.·na), f. id. Sdm.; ro-kota, f.
Nk.; ro-nakka, f. id. Ul.

RO 6 (pl. ror), f. eg. stake, smalt trä; de
långa trän, som stödja en klockstapel. Sm. N.
ro, f. stång, stake, smalt trä. Jfr rođ.

RO 7, s. raud.

RO-BANK, m. lång och grof hyfvel med
dubbla blad; nyttjas för att borttaga den grofva
skrofliga kanten af bräder. Sk.,hl.,vg. Toge, struke,
m. id. Vg. Jfr fobank.

ROÐ, n. klufvet virke till gärdsle. Dl. (Elfd.,
Mora). Ro (def. roä), n. Vb., jtl., v. dl.
(Äppelbo); ro (pl. röer), f. id. Hs. (Norrbo). Röđa
(pl. röđur), f. ett stycke af det klufna virket till
gärdsle. Dl. (Mora). Rote, n. coll. underlaget
af bakar, bräder eller annat tjenligt virke såsom
klufvet gärdsle och runda trätelningar, hvarpå
näfver och takved läggas till vattentak å hus
Vb. Röte, n. coll. Åm.; rot·skjid (uttal
rot-stjid), n. id. Fl. (Nerpcs). Fht. ruota, spö,
staf; fsax. ruoda; fe. rôd; holl. roede, id.; nht.
ruthe, spö; ns. rood, rode, spö, gren; lång och
smal stång, (B. W. B. 3, 511); e. rod, spö, ris:

n. ro, stång, stake, smalt trä; fn. , stång
(alla f.); fin. ruode, stake, språte; lapp. ruode,
spö, språte; ung. rud, stång; lt. rudis, f. staf;
medelt, gr. ῥάβδος, m. staf; skr. rud, växa!
zend. rud, id. (Bopp, vgl. gr. 1, 237). S. roda.

Ro·garÐ (pl.-är), m. gärdesgård. Dl.
Ru-gård, rùggål, m. id. Hs. (Db.,Bj., Njuråker).

Rogard·sstykkje, n. stycke af en
gärdesgård. Dl.

Ro-hage, m. gärdesgård af randa gärdslen. Jtl.

Ro-kalle, m. gärdesgårdsstör. Dl.
(Rättvik). S. kalle.

Roning, m. sämre gärdesgård; deraf
två-roning, m. gärdesgård, bestående af två
jämnlöpande störar eller smala trän. Hs. (Bj.):
två-rönning, m. id. Hs. (Ljusdal); tre-roning,
m. gärdesgård af tre jämnlöpande störar. Hs.
(Bj.); tre-rönning, m. id. Hs. (Ljusdal).

Ro·stump, m. stumpe af en gärdesstör. Hs.
(Norrbo).

RODA, f. spö, ris. Nb. (Piteå). Rodda, f.
id. Vb.,åm. Jfr rođ.

RODD, rog, s. raud.

ROEN, s. ro 1.

ROFFE, m. gammalt hus. N. G. Isl. hróf,
n. en svag eller vårdslöst uppförd byggnad.

RóGA el. roga, f. råka: Corvus frugilegus. Sk.
Rok, m. S. G. Fsv. roka, f. S.F.S. 4, 359;
fn. hrókr, m.; d. råge; ns. rôk, röke; nfris.
rokk; holl. dial. roek; e. rook, id. Jfr moes.
hrukjan, φωνεῖν; skr. kruç, clamare.

ROGA el. råga, f. liten hög, ruka. Deraf
ko·ruga, f. liten hög af träck efter en ko.
Mök-råga, f. Sk.,hl.; ko-råka, f. Sm.; råka, f. Sm.,
N. G.; rukå, f. id. S. G. Ruga, f. liten hög;
deraf hórsa·ruga, hästruga, f. liten spillningshög
efter en häst, hästruka; öga·ruga, f. id.;
syrka·ruga, f. mullvadshög. Sk. kärring-ruka, f.
Ajuga pyramidalis. Götal. Råke, m. liten hög. Sm.,
vg.; ruke, m. id. Ög. Ruka, f. 1) (såsom i riksspr.)
liten hög; 2) liten menniska. Ög.,sm. Fn.
hrúga, el. hrúka, f. en hög; hraukr, m.; n. rauk,
m.; d. d. råge, roge, roke; e. dial. ruck, id.;
gael. rucm höstack. Jfr moes. rikan (rak, rekun,
rikans), v. a. samla, hopa.

ROGA, s. rova.

ROGE·BYGGE, roge-sak, s. ro 2.

RóJTA, s. riota.

ROK, s. räkå.

RÓKK, m. (såsom i riksspr.) rock, spinnrock.
Fsv. rokker. S.S. 1, 13; fn. rokkr; nht. rocken;
holl. rok; e. rock; ung. rokka; fin. rukki.
<poem>
Frigge-rókken el. Fröje-rókken, m. def.
bältet i stjernbilden Orion. Frigge-tenen, m.
def. id. Sm.

Rókka-drejare, m svarfvare. Sk.,bl. D.
rokkedreier.

Rokka·hoed, n. det trä på spianrocken,
kring hvilket lintågorna lindas då de skola
spinnas; rockhufvud. Sk. D. rokkehoved; n.
rokkhovu.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:35:25 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free