- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
540

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - ROS ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

456. Fsv. ropa, clamare. S.S. 1, 116. Birg.
Upp. 3, 42; ns. ropen; nht. rufen, id.

ROR-KULLTING, s. ro 1.

ROS, f. såsom i riksapr. 1) törnros; 2)
blomster. Fsv. ros, f. Legend, s. 441. Cod. A. 27,
f. 49 v.; fn. rós; lt. rosa. Deraf i munarterna:

Blå-rosig, adj. med blå rosor. Sm.

Däsme-ros, f. däsme-kattost: Malva
moschata, L. Ög. (enl. Linné).

Gubba-ros, f. hästfibla: Apargia
autumnalis. Vg. (Elfsb.). Jfr staduflur.

Gök-roser, f. pl. Orobus tuberosus. N.
Kl. (Gärdserums s:n).

Maj·ros, f. Primula farinosa. Vg.

Rosen-torn, m. vild törnrosbuske. Sk.
(Ox.). D. rosentorn.

Rose-säng, f. blomsterqvarter. Bhl.
Rose-kvarter, n. id. Vg.

Rosu el. rosut, adj. 1) rosig; 2) brokig. Vb.

Snäkke·ros, f. näckros: Nymphæa. Vg.
(Råda s:n). Egentl, näkke-ros, med s till
föreslag.

Åker-ros el. korn-ros, f. Ordet användes
om allahanda blommor bland säden, särskilt
blåklätt (Centaurea cyanus). Sveal.

ROSA, v. a. 1 & 2 (såsom i riksspr.)
berömma. Deraf ut-rosa, v. a. 2 mycket berömma.
"Han utroste gålen”. Ög. Fsv. rosa, berömma.
Kg. St. II, 38; fn. hrósa; n. rosa; d. rose; e.
dial. rose; skot. ruse, id.

O·rost, adj. n. orosadt, oberömdt, utan
skryt. Sm.,ög.,vg.

ROS·BAND, n. ett slags huskur för sjukdomen
rosen (erysipelas). Vb.

ROS-BIGIAR, m. pl. folket i byn Roslep vid
Estniska kusten. Bland Estsvenskarne i vissa
trakter går en sägen att de härstamma från
Root·spikana, Ruods-piggana, Ros-piggarne. Jfr
Russwurm, Eibofolke 1, 38; 2, 303, 347. Rdq.
2, 628.

ROSEN-RASNE, adv. öfvermåttan illa. Ög.
(Ydre).

ROSK 1, m. rost (på järn och koppar). Vb.,vg.

Roski, adj. rostig. Vb.

Roskäs (ipf.-ä), v. d. angripas af rost. Vb.

ROSK 2, m.? mosippa: Pulsatilia vernalis (i
frö). Dl. Jfr rask, tiäla-tuppa.

RóSS GUKKU, róss-lyng, s. russ.

RóSSLE-VESLA, s. rös 1.

RóSSLING, s. ling.

RóSTE, m. 1) rost (vid brygd), maltmäskning
till brygd. Ög.,sm.; 2) det underlag af halm eller
halmdockor, trädda på den s. k. rókktappen,
hvarmed róst-karets eller aftappningskarets botten
beklädes för att derigenom afsila vörten och
förhindra maltet att medfölja. "Lägga rósten".
"Drikkat har slaet sej på rósten", har surnat.
Allm. Róste, röste, m. id. Sk. Fsv. rosti, m.
rost (vid brygd). Stads L. B. B. 22; fn. hrósti;
n., d. d. roste.

Róst-bunke, m. kärlet, hvari brygges. Vb.

Róste-kräkka (rósste-kräkka), f. ställning
att ställa bryggkaret på. Vg. S. kränka 1.

Róst-halm, m. sådan halm som lägges på
róst-klabben. Sdm.,ul. D. d. rostehalm.

Róst·klabb (pl.-ar), m. klufna träpinnar,
lagda hvarftals i kors öfver hvarandra på bottnen
af bryggtinan. Ofvanpå lägges halm (róst-halm)
och derpå maltet. Hela laget af róst-klabbar
kallas röste, m. Sdm.

RÓST-MARK, n. rostfläck, röda och gula
fläckar, liknande rost, på linne. Sdm. S. mark 2.

ROT, f. 1) såsom i riksspr. Rot (pl. röter),
i. id. Dl. (Orsa); 2) kålrot: Brassica
napobrassica. Vb.: 3) förände på ett slags båtar i sjön
Sommen (s. k. "Sommaskep"), som fordom
gjordes till bottnen och början af borden af tvenne i
trubbiga vinklat urhålkade tallar, med roten
uppstående från den ena; 4) det yttersta, sista. "Stuga
brann ópp i ringane rot", d. ä i grund. Ög.
Fsv. rot (pl. røter), f. rot; fn. rót; d. rod: e.
root; lt. radix; gr. ῥίζα.

Benvälls-rót, s. ben-välla, under välla.

Bön-rot, f. roten af gråbönan (Artemisia
vulgaris). Sm.

Drit-rot, f. blodrot: Potentilla Tormentilla.
Ö. Dl. S. drit.

Fet-rot, s. slige-rot.

Hålls-rot, f. 1) (i riksspr.) Aristolochia
Clematites; 2) alant: Inula Helenium. Sm
(Vestbo), hl.

Ill-rot, f. qvickrot: Triticum repens. Nk.
Hvit-rot, f. id. Sm. (Vestbo).

Karise-rot, f. stensöta: Polypodium
vulgare. Dl. Troligen en förvrängning af
lakritsrot, Hela örten kallas i några munarter
sötbräken.

Melkena·rot, f. roten af en art konvalje:
Convallaria multiflora, L. Sk. I några
munarter kallas örten kungs-konvalje.

Näkka-rot, f. spräng-ört: Cicuta virosa.
Vg. Buna-rot, f. id. Mp. Jfr Fries, bot.
utfl. 3, 214.

Rota-bagge (pl.·gar), m. kålrot, rotkål.
Vg. Detta vestgöta-namn har vunnit nästan en
europeisk namnkunnighet och är allmänt hos
engelska, tyska m. fl. ekonomiska skriftställare.

Rota-blöta el. rot-blöta, f. starkt regn
som tränger ända ned till rötterna af
växterna. Allm.

Rota-dryg, adj. tjock om gumpen; om
qvinna. Sm.

Rota·streta, f. rotsoppa. Nk.

Rot-hvalv, n. omkullfallet träd, som af
blåsten blifvit med roten uppryckt och genom
den medföljande samt vid roten fastsittande
torfvan bildar likasom ett hvalf. Sdm.,nk.,ög.,
hl. Rot·hvälvor, f. pl. rötterna som afhuggas
på ett sådant kullblåst träd. Kl. Rotä-hvälv,
f. det rum som uppkommer då ett träd blåst
omkull med roten. Nk.

Rot-låga, f. trädstubbe uti dymark. Nk.
(Kihls s:n).

Rot·mos, rot-stamp, m. en rätt af
sammanstötta rötter och potäter. Sm.

Rot-råg, m. ett slags höstråg. Sm.

Rot-vällta, f. ett med roten nerblåst träd.
Sm. (S. Vedbo, Östra h.). N. rotvelta.

Rotä-slä, m. snöplogformig släde med hög
bakstam till forslande af malm o. d. Nk.

Ryda (ipf. ryddä), v. a. rödja. N. G.
Ryddä, S. G.; rödi (ipf. röddä el. rödd, sup. rödt),
Vb.; röđji (ipf. röđjađ, sup. röđjađ), id. Dl.
I andra munarter säges rödde, röja, röa el.
. Fsv. ryþia; fn. ryđja, hrjóđa; n. rydje,
rya, ro el. røa; d. rydde. id.; fht. riutjan,
evertere, succidere; ar-riutjan, exstirpare (Graff
2, 489).

Rudde, m. upprödjad mark, nyodling. Ul.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 11:54:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free