- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
588

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SKIR ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skjàpa, id. Jtl. Skeppa, v. a. o. n. 1 lemna eller
mottaga kreatur (kor, får) till utfodring under
kortare eller längre tid. Deraf te skepans el. te
skeppans
, då kreatur på kortare eller längre tid
äro mottagna mot ”avrad” (d. ä. viss lega,
vanligen ett halft pund smör). Hs. (Bj.. Db.). Fsv.
skipa el. skepa (ipf. skop el. skipadje), ordna;
förordna, förvalta, inrätta, utarrendera (jord) etc;
fn. skipa.

SKIR, skir-tvätta, s. skär.

SKIRKA, v. n. 1 skärra; säges om det
gnällande oljud, som en osmord spinnrock gör. Bl.

SKIR-LJUDAD, adj. som har knarrande,
skärande ljud. Ul. Jfr skär.

SKIRSPA, s. skörspa.

SKIRTA. f. skjorta. G. Skurta, f. Bhl. Fn.
skita, skyrta; e. shirt.

SKITA (sket, skitiđ), v. n. göra sitt tarf. Dl.
Skäita (pr. skäitur, pl. skäite, ipf. skait, pl. skitu,
sup. skiti), id. G. Fn. skita; fe. scitan; e.
skite<sc></sc>; fht. scizan, scizzan; nht. scheissen; holl.
schijten; d. skide; frans, chier.

Be·skeden, adj. nedträckad. ”Den sóm ä
för-veden, han bler beskeden”. Ordspr. Sk.
Fht. bescizan, v. a.; nht. bescheissen.

Bo-skit el. bo-fis (pl. -ar), m. sista
kycklingen, som utkläckes; sista grisen, hvalpen,
kattungen, som födes. Fl. (Nl.).

Ränne-skita, s. rinna.

Rännsket-stilla, f. blodrot: Tormentilla
erecta, L. Götal. Gl. sv. (Bromel)
rännskietstilla, blodrot, blodstilla.

Sket, m. smuts, lort; lappri. Ög.,vg. Than
skiten
(uttal, stjiten), hin onde. Fl. (Värö).
Fn. skítr, m. träck; n. skit; d. skid; ns.
schite; nht. scheisse; holl. schijt.

Sket·hål, n. arshål. Vg.

Skettna, v. a. 1 orena. Vg. N. skitna,
blifva smutsig.

Sket-åkare, m. flackare, dålig menniska. Vg.

Skid·färi(g) adj. smutsig )( ren-färig.
S. Sk. D. skidenfærdig.

Skiss-sjuk, adj. plågad af utsot. Vb.
(Nysätra).

Skit·oL, n. stickord, speglosa. Ul.
Sket-ol, Vg.,ög.; skett·ol, n. id. Hs.

Skitter, skidig, adj. skitig, smutsig, oren.
S. Sk. Sketen, Vg.,ög.; skitå. Fl. (Öb.);
skjitun, id. Dl. Fn. skítinn, skítugr; n.
skiten; d. skiden; n. schitterig.

Ur-sketa, f. häftig utsot. Ög.

Ut-sketen, adj. af utsot blek och mager. Vg.

SKIVA 1, v. a. 1 skära, dela i skifvor,
”Skiva sönder brödet. Skiva ner en kaka”. Götal.
Skiv (ipf. ), id. Vb. Fn. skífa, sönderskära,
klyfva; d. skive, skära i skifvor; nht. (dial.)
scheiben.

Al-skiva, f. bordekifva af al. Sm. Fn.
skífa, f. skifva.

SKIVA 2, f. enda dottern och barnet hos en
bonde; så kallad helst medan hon är ogift och
har utsigt att ensam ärfva fadrens hemman. Nb.
(Råneå). Motsvarar i Vb. mågrom·doter.

SKIVA 3, v. a. 1 slänga. ”Då varst jò isk å
hóggen ti härna me ena hanna å i brakka me
de ándrå för te skivan evver rùggåln". Hs. (Db.)

SKIVTELIGA, s. skjuta.

SKJAFFSA (pl. -sor), gammal toffla eller
nedkippad sko. Bl,kl. D. d. skjævsa. v. n. gå
och skrapa och släpa (Adler, 55).

SKJAGGA, s. skugge.

SKJAIVA, skjaiv-händ, s. kaja.

SKJALG, adj. sned, krokig. Vb. Fn. skjálgr,
a) skef, vind; b) skelögd; ská, f. skefhet; fsv.
skiælgr, skiælghær, skælgher, a) sned, vind,
Bjærk. R. 14: 2: ”swa at mundær warþær
skiælghær". S.S. 2, 281; b) vindögd. UL. S.
Born. f. 114 v.; nht. schiel, sned, vind; holl.
scheel, id.; fht. scelah, m. skelögd menniska.
Jfr gr. σϰελλός, krumbent.

Skjalg el. skjälg, f. ärtskida; skidfrukt.
Ärta-skjalg, f. Vb.; ärt-skjälg, f. id,
Tomskälg, f. tom ärtskida. Åm.

Skjalgäs el. skjälgäs (ipf. ), v. d. 1)
vrida sig, blifva krokig; 2) förvrida ansigtet,
göra fula åtbörder med munnen, grina åt
någon. Vb.,åm. Skjägläs (uttal, stjägläs), id.
Nb. (Lule). Fn. skjálga, göra skef, skelgja, id.

Skjulas (ipf. skjulast, uttal, stjulas, stjulast),
v. dep. blifva sned; eg. om trä, bräder o. d.
som under torkning blifva vinda. Fl.
(Öarne i Qv.).

Skjäla, v. n. 1 gå på sned, vara snedt. Hl.

Skjälgt (uttal. stjälgt), adv. snedt. ”Skåd
skjälgt”, se snedt. Fl. (Öb.).

SKJALTA v. n. 1 irra omkring, springa hit
och dit. ”Hunden skjaltar ómkring”. Vb.
(Skarab.). Ordet är måhända en utvidgad form af
det obrukliga fn. skjá eller skjóa, ströfva, irra
omkring, hvaraf Egilsson härledt fn. skjáđr, m.
en flygtig och rädd menniska.

SKJANGLÄS el. skängläs (ipf. ), v. d. skilja
ifrån hvartannat, gå sönder, komma i olag, ej
vilja sitta ihop. Vb.

SKJARRA 1. v. a. 1 skrämma, jaga bort.
”Skjarra bórt hönsen. Skjarra bórt sparvarne
från stakken”. Sk.,hl.,bl. Skjäär (ipf. skjärrä),
id. Vb. Fn. skjarr, skygg; n. skjærre,
skrämma; e. dial. scare, id.

Fógla-skjarre, f. åkerspöke. Sk.,hl.

För-skjarra, v. a. 1 skrämma, göra yr,
vild. ”Han ä alldeles förskjarrad”. Skjarra
ópp
, v. a, 1. id. ”Skjarra inte ópp hästarne”!
Sk.,hl.,bl.

Hórsa-skärra, s. hórs.

Häst·skärr, m. i. q. hórsa-skärra. Vb.

Skärta på, v. a. 1 skynda, drifva på. Sm.


SKJARRA 2. s. skarra.

SKJAUT, s. skjut.

SKJELJ, skjälj, s. skila.

SKJERSPA, s. skörpa.

SKJEVA, s. kaja 1.

SKJOBBA, f. ett fiskredskap, liknande ett
mjölfat, på hvilket man lägger fiskredskap. Man
har det på knäna, då man drar upp krokarne
och lägger dem på fatet. Bl.

SKJOGG, adj. grof, sträf; om ull. Vg.

SKJOGGA, skjogge, s. skugge.

SKJOIA(D), s. skyrren.

SKJOR, s. skjärå.

SKJORT·KVAL, skjort-kward, s. kward.

SKJOVA, v. n. 1 gå sakta. Skjua, id. Vg.
Fn. skjóa, ströfva omkring.

SKJU·BRÄDE, s. skju-skeft.

SKJULA, f. 1) bytta, stäfva, mjölkbytta.
Sdm.,ög.,sm.,hl.,öl.,fl.(Nl.). Skyla, f. Sdm., skjul
(def. -on, uttal, stjulon), f. id. Fl. (Öb.); 2)
bytta med handtag, hvarmed vatten upphemtas ur
brunnen. Sdm. (Qvarsebo), fl.(Nl.). Käld-stäva,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free