- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
595

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SKOL ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nakk·skullt, m. Sdm.; 3) det inre af ett äpple.
Apple·skóllt, m. N. Hl. Fn. skoltr, m.
hufvudskål; n. skolt; e. scull. Jfr skalle, pipe skullt.

SKOLOS’N. s. sko.

SKOL-PESE, s. pese.

SKOLUR, s. skola 5.

SKóLVA, skólvo, s. skälva.

SKOMAKARE-SKÄGG, -svärta, skomare,
skómra, skoner, s. sko.

SKóMPA, skómpen·skód, skómpl’, s. skumpa.

SKONK, m. hufvud. ”Ha ondt i skonken”. Sm.
Troligen samma ord som skunk.

SKONKA 1, v. n. 1 mulna, skymma. Hl.
(Rolfstorp). Jfr fn. skyggja el. skyggva, skugga,
utbreda skugga.

SKONKA 2. s. skånka.

SKONKE, m. kammare, bod. Vg. Jfr skunk 1.

Mjölka-skonke, m. mjölkkammare. Vg.

Risa-skonke, m. bod, der ris förvaras. Vg.

SKONNGA, s. skunnga.

SKOPA 1 f. dum flicka. ”Du skopa! Du
lortskopa”! Sm. (Värend). Jfr fn. skaup, n. hån, spe.

SKOPA 2, v. a. 1 banna, läxa upp. Sm.
(Vestbo).

SKOPA el. skåpa (ipf. skopa), v. n. 1) hoppa.
leka; om djur. Vb.,jtl.,åm. Skåpa. Vg.; skåp,
id. Fl. (Öb.): 2j hoppa, dansa. Vl.,åm. Fn.
skopa, löpa, springa; fsv. skuppa, skoppa. id.
S.S. 3. 29. Horol., f. 30. Jfr mht. schûften,
galoppera.

SKOP-BLIOMÄ, m. kabbalök: Caltha palustris.
Dl.(Sollerön). S. trimjölks-gräs.

SKōPPA, f. sköte. ”Ta’et i skoppan”. Bhl.,
vl. Skuppa, f. id. ”Seta i skuppa”, sitta i knä
på någon. Deraf stikke-skuppa, f. skötet eller
förklädet, fullt med stickor; en börda af stickor.
Vl. Jfr skåkka.

SKO-REKA, s. räkå.

SKORNA, v. n. 1 blifva mager, magra, falla
af; hopkrympa. ”Ögjen har skornat så meet på
denua rejsa. Du har skornat så meet se’n ja
så dej sist”. Sk.(Gärds h.), hl. Skorna,
skjorna, skona. ”Hästarna ha skorna. Góssen
skornar”. Sm.; skona, Sdm.,nk.,vm.,kl.; skokkna,
Vm.,vg.,: skakkna. ”Hästen skakknar”. Vg.:
skullna å. Ög. (Ydre); skålä. Åm.; skuull el.
skuullän (ipf. skullä el. skullnä), skultn (ipf.),
id. Vb. Fsv. skolna, aftaga, minskas. S.F.S.
6, 170; skortna, fattas. UL. Skaft. 1837, 2775.
S.F.S. 6, 323; fn. skorta, id.; fe. scortjan,
decrescere (af scort, adj. kort): holl. schorten,
fattas; nfris. skorten, fattas, fela, vara för kort
(Outz. 322); e. shorten, kortna: fht. scurt, scurz,
kort (Graff 6, 543). Jfr skutna.

SKOR-NAKKE, s. skórv 1.

SKóRPA, skórp lupen, skórpna, s. skarp.

SKóRPA, s. skarka,

SKóRRE, m. jordkräfta: Aceta gryllo-talpa. Hl.

SKóRSA, s, skjärå,

SKóRTA, f. lättsinningt, liderligt fruntimmer.
Skarta, f. id. S. Sk. Lt. scortum.

SKóRV 1, n. 1) eg. skorf. Skurv, n. Vg.;
skórr, n. id. Sk.; 2) snarrefva: Cuscuta
europæa. Nk.,vg.; skórr, n. id. Sk. (enl. Linné):
3) Galium aparine. Sk.; 4) sedermera öfverfördt
till Spergula arvensis. Sveal. Fsv. skorver, m.
skorf; isl. skurfur, f. pl.; fe. scorf, scurf; ns.
schorf; d. skurv; frans, escarre; e, scurf; nht.
schorf.

Honna-skórv, n. skorf i hufvudet på barn.
Bl. (Mörrums s:n).

Knappa·skórr, n. snärje·gräs: Galium
aparine. Sk.

Onn-skórv, s. ond.

Pin·skórv, m. Spergula arvensis. Sm.
(Femsjö). Jor(d) skorv, pinn·arv, m. Sm.
(Vesfbo); nägde, id. Åm. Jfr pjäska.

Skae-skurv, n. ond skorf. Vg.

Skórva, f. ful, osnygg, sluskig flicka.
”Tórva gifter skórva”; eg. liten jordbesittning gifter
skorva, d. ä en ful flicka får lätt man, om hon
har penningar. Svea-, Götal.

Skorv-makk, m. Oniscus. G.

Skor-nakke (el. skör nakke), m. eg.
skorfvig nacke: skällsord. Skór-nakka, f. liderligt
fruntimmer, sköka. Sk.(Göinge).

Snäre skórr, n. Galium aparine. S. Sk.
I andra munarter snara, f.

SKóRV 2 (pl. ar), m. insekt, isynnerhet
skalbagge. Vesterbottens Lappmark, fl. (Öb.). Nht.
kärfe, insekter.

Skórv skytt (pl. ar), m. insektsamlare,
entomolog. Då entomologerne J. W. Zetterstedt
och G. Dahlbom i Vesterbotten och dess
Lappmarker gjorde sina entomologiska utvandringar,
blefvo de af folket derstädes kända, kallade
och betjenade under benämningen skórv-skyttar.

Sprätt-skórv (pl. -ar), m. knäppare (Elater):
insekt af skalbaggarne, som då han ligger på
ryggen hoppar högt i luften. Nb.,vb.
Sprättare, m. id. Vg.; 2) liflig gosse, som gör
krumsprång. Vb.


SKO-SLET, s slita.

SKOSS FÖR el. skås före (ipf. skåddes före),
v. d. frukta för, vara rädd för, skämmas, draga
sig för någon af missaktning. ”Ingen att skoss
för”. Vm. (Norbergs s:n). ”Han skås inte
mykke för’a. Han skåddes för henna likka”. Sdm.
(Björkvik, Ornö), nk. (Kihls s:n).

SKOSSLIÐ. adj. n. farligt, ej riktigt säkert.
Dl. (Mora). Jfr fn. skyssi, n. a)
olycksbådande tecken; olycka; b) vidunderlig menniska:
skyssiligr, förfärlig , afskyvärd; nht.
scheusslich, id.

SKOSSA, f. kofsa. Hs (Db.).

SKO-STEN, s. skurr.

SKO-STRÅG, trasa, -tröling, s. sko.

SKOT, skótt, -bälg, -kólv, -lur, skóttslin,
skottvar, s. skjuta.

SKOTTER, m. hln onde. ”Dä va skotter”.
Dls.,sk. (Östra Greivie i Oxie h.; sällan brukl.).
Befryndadt härmed är troligen ann-skutta, v. a.
(i lindrig svordom). ”Djäkeln annskutta”! Sdm.
Fn. andskoti el. annskoti, m. a) fiende,
motståndare; b) djefvulen (af and, emot, skjóta). Jfr
moes. skohsl, n. en ond ande; ryss. kud, kudesy,
den onde anden; fslav. koz’n, præstigia (enl.
Sohafarik); fe. sćocca, m. ond ande.

SKöTTS, m. hemväfd rutig duk att nyttja om
halsen; trekantig och så stor att han kan knytas
bak ryggen. Deraf skötts-töj, n. hemväft tyg,
som användes till skoning på kjortlar; köpes af
vestgötahandlare. Sk.,vg.

SKOV, s. skava, skjuva.

SKOVEL-SVENSK, f. dålig svenska om
språket. Fl. (P.,NK.).

SKRA, n. en kreaturssjukdom, som består af
vattenaktiga blåsor mellan huden. S. Hl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 11 21:21:06 2018 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0625.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free