- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
639

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SNAK ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Snakked, snakkelig, snakkesam, adj.
mycket pratsam. Sk. Snaksam. G. D. snaksom;
n. snakksam; lit. sznekús.

Snikk-snakka, v. n. 1 föra fåfängt prat
(snikk·snakk). Fl.(Ingo). Ns. snik·snak; nht.
schickschnack.

SNALD, s, snilla.

SNALINGE, m. något i sitt slag
cylinderformigt föremål, t. ex. korf. Vg.(Skarab.).

SNAPP, snappa, snappa sej, snapp-händt, -säkk,
-säkks-ur, s. snippa.

8NAPPSUG, s. snafs.

SNAR, s. snara, snår.

* SNARA (ipf. snor, sup. snarit), v. a. o. n.
slinga, slänga; sno, vrida; snöra, hopbinda; drifva
på, påskynda? Detta starka, nu förlorade, verb,
har i uräldsta tider troligen funnits i vart språk,
Jfr fn. snara, v. n. o. n. a) slinga, slänga, kasta;
b) svepa, veckla; c) vända, sno; d) påskynda,
pådrifva; n. snara, sno, vrida; fht. snarahjan,
snerahan, inlaquearc, innectere, ki-snirhan,
connecere; mht. snërhen,id. (Graff 6, 850); e. snare,
att snärja.

Fågel-snöru, f. fogelsnara. Vb.

Hara-snöru, f. harsnara. b.

Korv-snaring, m. korfbit. Sm.

Nåkka-snar, s. nåkke.

Pisk-snare, s. sid. 502 b.

Snar (komp. snaränä, sup. snarest), adj.
hastig, hurtig. Vb. Snar, 1) id.; 2)
snarsticken. G. Fsv. snar, hastig. S.S. 2, 70; fn.
snarr; d., ns. snar; fe. snear.

Framm-snar, adj. skyndsam, rask. Kl.

Snara, f. 1) (såsom i riksspr.) slinga. Snàre,
f. snara; deraf pisk·snàre, ris-snàre,
stång-snàre, q. v. Hs.(Db.); 2) snärje-gräs: Galium
Aparine. Snära, f. id. Sm. Jfr snärpe-gräs.
Fsv. snara, f. snara. S.S. 1, 87. Cod. A.
27, f. 30; snæra, f. id. VML.SML.: fn., n.
snara; d. snare; e. snare; holl. snaar; fht.
snarahha, id.

Snar-bórr (snare-bórre el. snarre-bórre),
m. kardborre: Lappa. Götal. Bórrar, m. pl.
Sk. Gl. sv. (Bromel) stora borrar.

Snérä, n. rissnår. Börrk-snerä, n. S.G.
Snärje, n. snår. Sm. Jfr al-snarje.

Snarist, m. en liten stund; något som sker
snarast. "Ja kómmer igen óm en snarist. Kóm
å hjelp mej en snarist! Ja går bort på en
snarist". Ul.

Snarligt, 1) adj. n. eg. skyndsamt; säges
om en hastigt tillredd undfägnad. A. "Takk
för maten!" B. "Inte att takka för, dä var så
snarligt"; 2) brukas äfven som substantivum:
ost, smör och bröd. A. "Hva fikk du der?" B.
"Ja fikk bara snarligt". Hl. (Ljungby,
Hvalinge, Stamered).

Snar-snoen, adj. hastig i sina rörelser. Vb.
S. sno 4.

Snar-skinn, n. den hinna, som i hast
lägger sig ofvan på soppa, välling o. d. Hs.(Db.).

Snarst, adv. snart. Hs.(Db.).

Snar-säkk, s. snapp-säkk.

Snarä, f. kort ögonblick. "I ajn snarä", i
samma tiderymd. G.

Snar-äten, adj. som äter fort )( sen äten.
Hs.(Bj.). N. snareten.

Snär, regn-snär, m. liten regnskur, som
snart går öfver. Vm.

Snara sig, v. r. 2 skynda sig. Bhl.
Snöra, snöra på, v. n. 1 id. Vg. Fe. snerjan,
snyrjan, skyndsamt gå. Beóv. 799.

Snor, f. snöre. G.,sk.,hl. Snöirä (pl.
snöirar), n. id. G. Fsv. snar, f. HL; d. snor;
fht. snur, snuor, snôr, f.; fn. snæri, n.; ns.
snoor; nht. schnur, fe. snèr; moes. snorjo, f.
id. Jfr sno, f.(under sno 1).

Snäri (ipf. snärd el. snärja), v. a. 1) snärja,
fånga i snaror. Vb. Snarä, id. S.Nk.; 2)
hoptrassla; 3) bedraga. Fsv. snæria (ipf.
snardi el. snarde, p. p. snardher), snärja. Cod.
A. 27, f. 112 v. S.S. 1, 216.

Snarel, m. snöre på en besmanshank.
Nk.,dls.,vg. Snäril, snäle</i>. m. Nk.; snale, m. id.
Vg.(Vartofta h.).

Snärj-binda, f. åkervinda: Convolvulus
arvensis. Sm. Får-tarmar, m. pl. Ul.;
jomfru-särkar, m. pl. G.; dra-binda, f. Sk.

Snärje-gräs, n. 1) (i riksspr.) Galium
Aparine; 2) Galium infaustum & spurium. Sm.
Gl. sv. (Frankenius, Bromel) lille snärje-gräs,
Galium Aparine. Äldre botanister kallade
Galium Aparine Philanthropos eller mennisko-vän,
emedan den hänger sig fast vid kläderna.
Holl. kleef-kruid.

Snärling, m. refva, t. ex. på jordgubbar.
S.Sk.

Snärlå, f. knut som slår sig pä hårdt
tvinnadt garn. Fl.(Öb.).

Snör (ipf. snol, snohd el. snåd, sup. snort,
snohd el. snådt), v. a. 1) draga tillhopa medelst
snören eller remmar; 2) kasta; kasta vårdslöst
och i vredesmod. "Snör staina", kasta stenar.
"Han suol stain över körktakä. Han snol i
häl´n. Han vadht sä rassan, att’n snol skeda
utät gólven". Vb.,nb. Fht. snuorjan, snöra;
nht. schnären.

Snöra 1, v. a. 1 omlinda (hö) med rep.
"Snöra hö". Vg.(Vartofta).

Snöra 2, f. höbundt, omlindad med rep (af
15—18 famnascs längd), vägande 12 L. Vg.
(Ibm.).

SNARK, snarke, snarse, snarske, s. snerkja.

SNAR-N1MMEN, s. nimma.

SNARP, snarpa, snarpen, snarper, snarp-vinter,
snarsp, snarv, s. snärpa.

SNARR-BABBAS, v. d. 1 munnkhuggas. S.Sk.

SNARVA, v. n. 1 morra och vilja bitas, hugga
efter en; om hundar. Mp.,ul.

Snarvel, n. otidigt prat; buller. Fl.(Ingo).

Snarvla, v. n. 1 1) i q. snarva. "Han
snarvla meg óm bejnet, fast´n it bejt"; 2)
skräfla föra oljud, bullra. Fl.(Nl.).


SNASKA, v. n. 1 1) äta som svin; 2) äta
begärligt med ett viss obehagligt ljud. Götal.; 3)
snatta. Sm.; 4) vara osnygg. Snaask (ipf.-ä),
1) förtära smått och fort; äta smått; 2) snatta.
,Vb. Jfr fin. naski. svin, naskun, äta som svin;
swz. nätschen, "säuig schmatzend essen"; d. snaske.

Snask, n. småsaker att "snaska på". Allm.

Snasker, m. 1) en som snaskar, tycker om
namnam. All.: 2) liten gosse, som spiller på
sig då han äter; liten gosse; 3) osnygg
menniska. Götal.

Snaski(g), adj. svinaktig, snuskig, osnygg.
Allm. O·snaskli, u—snaskelin. Hs.; o-snaskeli,
Vb.; o-snaskug, id. Sdm.(Ornö).

Snaski(g)het. snaskakti(g)het, f.
osnygghet. Sm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0669.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free