Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- S
- STAK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stakk·halsed, adj. korthalsad. Sk. D.
stakhalset.
Stakk-håred, adj, korthårig. Sk. D.
stak-håret (Meth).
Stakk-klä, n. kortkläder; så kallas tröja och
byxor tillsammans. "Han ä klädd i stakkläa". Kl.
Stakk-lived, adj. kortlifvad. Sk. D. staklivet.
Stakk-ulled, adj. kortullig. Sk. D.
stak-uldet, id. Jfr ull.
Stakk-vagn, m. stången, som förenar fram-
och bak-kärran på en kortvagn. Bl. Jfr.
långvagn.
Stakk-vetater, adj. klen till förståndet.
Vg.(Kåkinds h.). Jfr wita 1.
Stakk-ånnad el. stakk-ånneđ, adj.
andtruten. Sk. D. stakånded. Jfr ånne.
Stäkka, v. a. 1 1) eg. (såsom i rikkspr.)
göra stackig, kort; afkorta. Stäkk el. steekk
(ipf. o. sup.-ä), id. Vb.; 2) mjölka ut det sista
ur jufret (på kor). "Stäkka kon". Bhl.
Stökka, id. "Stökka å kona"; deraf stökk, m.
sqvätt, litet grand af en våtvara.
Vg.(Kåkinds h.). Jfr snóppa 1. Fsv. stækkia, v. a.
förkorta, stympa. VML. S.S. 1, 159; stækia, id.
S. Birg. Avtogr,; stækt, p. p. Cod. A. 49, f.
258 v.; "somlikin ordh æru stækt"; d. d.
stækkes, blifva kortare.
STAKK·KUSA, f. hafsvarg: Anarrhicas Lupus.
Havs-katt, havs-kuse, m. id. Bhl. Ordet är
förmodligen sammansatt af stakk, adj. kort, kusa,
f. vulva. Jfr ål-kusa.
STALER, pl. Sätta ut staler, skicka bud
omkring för att göra efterspaning, t. ex. för att
efterhöra om en sak eller kreatur, som
bortkommit, eller för att köpa något. "Deróm ska ja
sätta ut staler. Per har satt ut staler ätter gäss".
"Ja har mina staler", jag har mina utskickade
(för att efterhöra, efterspana något). Sk.,hl.
STALL, stalla, stall·ill, stall-ränne, s. stilla.
STALP, s. stjelpa.
STAM, m. ett slags fisk: Leuciscus Grislagine.
Sveal. Stämm el. stämn, id. Norrl.; skall-id
el. skallje, m. Götal.; strävling, m. Vg.; stärling,
m. Vb.; veling, m. Gefle; bjelke, m. id. Sm.
(vid Nissa-ån).
STAMBLOT, stamma, s. stima.
STAMMRA, stamp, stampa, stampå, s. stimpa.
STĀN el, stann (ipf. o. sup.-ä), v. a. blifva
drägtig, vara med kalf; om kor. Kon är eller
blir då ej mera för den gången tidd eller
brunstig, men om hon åter "tir säg", så har hon ej
stannä, d. ä. ej blifvit befruktad, ehuru hon varit
förd till tjuren. Vb. Är troligen samma ord
som standa.
STANDA (pr. stand, pl. standum, ipf. stođ,
pl. stođum, sup. ständiđ el. städiđ), v. n. 1) stå,
stånda. Dl. Sta (pr. star, pl. staë, ipf. stod el.
sto, pl. stodu el. stou, sup. stat, p. p. standen),
G.; sta (sto, stäi). Fl.(Öb.); stånda, (ipf. sto),
Sm.,sdm.; sta (sto, statt). Vb.(Löfånger); stå
(ipf. sto, sup. stått el. stöja). Vb.(Skellefte); stå
(ipf. sto, konj. stoe, sup, stått). Ög.; stå (ipf. sto,
sup. stajit el. staji). Sth.,sdm.; stau (ipf. sto),
id. N.Sk. I några munarter heter ipf. stog, t.
ex. Kl.,hs.; 2) talesätt: a) sta vör lag, bibehålla
sig, icke förändras. Fl.(Öb.); b) stå av¨, α)
rinna, lacka af. "Svetten sto av honom"; β)
sätta af, skynda bort. Allm.; c) stå bi, vara stark.
Sveal.; d) stå bunnt, α) hafva intagit en
sådan förtäring att man länge kan berga sig; β)
vara uthållig. Sdm.; e) stå dall, stå upprätt
under ansträngningar och motgångar.
Sk.(N. Åsbo); f) stå der vakker, vara hjelplös, villrådig.
Allm.; g) stå i bakstoln, blifva eftersatt, icke
hedrad. Sdm.; h) stå i heane, vara lat. Hs.
(Jfr hia); i) stå i skom, stå i skorna, lefva. "Dän
ti’n far män sto i skom, sä gikk ä annars dill".
Vb.; j) stå i stampa, s. stampa, k) stå kär
(hårdt k), vara karl. Sm.; 1) stå lull, nätt och
jemnt kunna stå; om barn och drnckna
personer. Sdm.; m) stå nåen, vara lika med någon.
Götal.: n) stå på ly, stå och lyssna. Kl.; o) stå
sitt kast, gå upp emot en, vara ej vuxen. Allm.;
p) stå slänt, stå osäkert. Sm; q) stå stess, vara
i förlägenhet. "Firehnndra riksdaler är jó skillug
er, å dam står jó int stess te lägg ut". Hs.(Db.);
r) stå te fonten, stå fadder i kyrkan.
Sk.(Bjäre h.); s) stå väl, α) vara väl känd; ß) anstå,
passa, kläda. Sm.; t) stå å dra, ej vilja säga
sanningen; u) stå å hänga, ingenting göra, vara
sysslolös. Allm.; v) stås efter, eftersträfva. Ul.;
x) stås te, vara rimligt. Hs.(Db.). Fsv. standa,
el. sta (ipf. stoþ); fn. standa (stód, stađit); ftris.
standa el. stân; fht. stan; nht. stehen; fsax., fe.
standa; e. stand; moes. standan; lt. stare; lit.
stov·ja; skr. sthâ, id.; jfr gr. ἵστημι (fut.
στήσω), id.
Bi-ståndig, adj. 1) uthållig, som räcker till;
2) hjelpsam. Vg.
Paus
Dag-stånd, n. afliden menniskas ande, som
ar dömd att stå på ett visst ställe. Man kan
se dag-ståndet, om man först spottar och sedan
ser genom ett hufvudlag eller mellan armen
och sidan. Vg.
Fot-stÖ(d), s. fot.
Gärdsgårds-sto, f. stället på marken, der
gärdesgård fordom stått. Vg., nk. Jfr
gärdsel-sto.
Gólv-standar, s. gólv.
Hässje-sta(d), s. häsja.
Ill-stassig, adj. gensträfvig; om oxe, som
ej lyder oket eller tömmarne. Bl. (Gemsh.).
Samma ord som ill-städse, sid. 292 b.
Mikk-stånd, s. mikka.
Mo(d)-standi(g), s. sid. 442.
Mål-staen, s. mäla 2.
O-stödu, adj. 1) ostadig. "O. väderläik";
2)svag. "O. trå"; 3) lättsinnig. "O. yngling". Vb.
På-ståen, adj. envis, som håller fast vid sitt
påstående. S. Sk. D. påståelig.
Sta 1 (ipf. stadde), v. a. leja. "Sta sej en
dräng". Vl. Sta si, taga städja: om
tjenstefolk. S. Sk. Stä, v. a. städja. Götal.
Sta 2, m. tvärstöd till en gärdesgård; smal
stör till en gärdesgård för att stödja honom.
Åm. Jfr fn. stađa, f. ställe hvarpå, ställning
hvarå något är eller skall vara.
Sta 3, adj. istadig. "Hästen jär sta". Vb.
Istađun, Dl.; stavig, id. Sk.; deraf sta-trett.
adj. trött så att han ej aktar piskan; om häst.
Hs. (Db.). Stå i sta, vara istadig; om hästar,
som ej vilja gå från stället. Sk. (Villands.
Onsjö),bl. Fn. stađr, istadig; d, stædig; n.
stad el. sta, id.
Stabar, adj. stadig. G. Staber, stadig,
bastant; förmögen. Vg. (Elfsb).
Sta-brak el. star-brak, n. solstånd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0697.html
