- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
676

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stek, n. hönsbo; rum, der hönsen instängas.
Hönsa-stek, n. Vg.(Vadsbo). Isl. stekkr, m.
den stiga eller hytta, hvari lammen inspärras
(om natten) på den tid de gå med mödrarne;
n. stekkje, id.; d. d. stek, n. stång, stake (i
ett gallerverk); fn. stik, n. staf, påle.

Stekke-trä, n. trä, hvaraf stickor spingas.
Vg.(Skarab.).

Stekke-tång, f. en lång trätång, som
begagnas af sadelmakare, då de sticka remmar
o. d. Götal.

Stekk-gräs el. stekkel-gräs, n. Gentiana
amarella el. campestris. Hålls-gräs,
styng-gräs, n. Sveal.; stikkel-blomma, f. Bhl.

Stekk·russa, s. ronsa.

Stikel 1, m. don, som man har snöret på
då man tóskar (drar torsk). S.G.
Tórska-stikull, m. id. N.G. Fsv. stikel, m. den
spetsiga ändan af ett horn; fn. stikill; n. stikjel, id.

Stikel 2, m. glest eller vårdslöst uppsatt
gärdesgård. Stikul-täun el. stikkel-täun, m. id.
Deraf stikla upp, v. a. 1 hastigt, förloradt
uppgillra, t. ex. en gärdesgård. N.G. Striklä
upp
, id. S.G.

Nikke-stikka, s. nikka.

Not·stikku, s. not 1.

Rit-stikka, s. rita 1.

Rive-stikka, s. riv.

Stikkande fyrsprång, n. häftigt fyrsprång;
så fort hästen kan springa. Sdm.

Sttkke-bakke (el. stekke-bakke), m. 1) det
ställe på gatan vid en gård, der veden hugges;
2) stickor, barr m. m. som samlat sig på
"bakken" och som skottas ihop och köres i
gödselstaden eller på åkern. Vg.

Stikke·bädd, m. stickadt sängtäcke. Bhl.

Stikke·dalla, f. en två alnar hög
trästake; (dalia) på fot, hvari stickorna insättas.
Ljusa·dalla, f. en sådan för ljus.
Sk.(N.Åsbo). S. dalla 1.

Stikkel-täun, s. tun.

Stikken-birr, m. stikken-birra, f.
snarsticken menniska. Sm.,bl.

Stikke-skuppa, s. skoppa.

Stikke-ved el. stekke~red, m. stycken af
furuträn, som klyfvas i tunna spån och
begagnas i st. f. ljus och lampor. Vg.

Stikkla el. stikla, v. n. 1 1) bilda
ispiggar; om vattendroppame vid takskägget; 2) (om
jäsjord) som om våren under frost höjer sig;
deraf stikel-jord, f. sådan jäsjord. Fl.(Ingo).
Jfr is-stikkel.

Stikk-ryss, m. stikk-fat, n. korg att bära
kol eller stickor uti. Sm.(Tveta).

Stikksare, m. ett slags fisk: Gasterosteus
aculeatus. Sm.

Stikk-saum, m. sticksöm, stickstrumpa. G.

Stikksel, m. tillfällig gärdesgård. Ul. Jfr
stikel 2.

Stikk-sinnt, adj. snarsticken. V.

Stikk·tann (el. stekk-tann), f. mindre
brädlapp med flera inskärningar (tänder), hvari
varme·stickorna fästas. Vl.(Elfd.).

Stingel, m. gadd på ormar och insekter.
Hs.(Db.).

Sting-fluga, f. stingfluga: Stamoxis
calcitrans. Dl. Stinge (pl.-gar), m. broms, stygn.
Sk.(Ox.).

Sting-kórn el. styng-korn, n. Onopordon
Acanthium. G.

Stingling, m. en stickande grå fluga;
måhända regnbrömsen (Tabanus pluvialis, L.). G.

Stjekå, f. näta-stjekå el. garn-stjekå, f.
qvistiga ståndstänger att hänga upp fiskgarn på.
N.G. Fn. stika el. stikka, f. a) stock, stång;
b) stake.

Stókk (pl.-ar), m. 1) (såsom i riksspr.)
stock; 2) käpp, staf. Sk.,hl.; 3) yttre sidan
af sängen )( vägg, f. "Han lå ve stókken, ho
ve vägga". Ög. "Ligga på stókka", vara
länge sängliggande sjuk, ligga på sotsängen.
N.Hl.(Rolfstorp).

Stukk (def.-jen), m. 1) stock; 2) vält,
åkervält. Stukkel, m. id. Dl. Fsv. stokkr, m.
stock. S.S. 3, 83; stukkr, id. GL.;
sænga·stukkr, m. sängstock, sängbräde. VML.; fn.
stokkr, stock; fe. stocc, id.; skot. stock,
bed-stock, "the forepart of a bad" (Jamieson); fht.
stoc, stock, stock; nht. stock; gael. stoc, stochd,
m. id.; lit. stokas, m. påle. Ursprungliga
betydelsen af stokker el. stukker har troligen
varit: en i ändan tillspetsad stock.

Flótt-stókk, m. fet menniska. Fl.(Nl.).

Fäll-stókk, m. ett slags giller för
rofdjur. Sm.

Hammar-stókk, m. 1) hjulstock i en
hammarsmedja; 2) stock utanför båsarne i ett
fähus. Sm.

Lod·stókk, m. timmeraln, som brukas vid
timring. Sm.

Mull-stokk, m. den delen af en ärjekrok,
som går i jorden. Sm.

Spor-stókk, m. järnskodd dragstock för
paroxar att begagna för kälkar. Vm.(Fellingsbro).

Stókka-myra, f. stor myra: Formica. Vg.

Stókk-bänk (pl.-ar), m. tvenne med grofva
pinnar sammansatta träklofvar att lägga på en
vagn, då sten m. m. derpå köres. Sm.

Stökk-jomfrur, f. pl. vägglöss. Ög.(Ydre).

Stokk-kälke (pl.-kar), m. kälke, hvarpå
timmerstockar köras. Sm.

Stókk-lat, adj. i högsta grad lat. Allm.

Stókk-lås, m. lås af trä och järn. Sm.

Stókk-stómp, m. murhållare (i en spis).
N.Vb.

Stuka 1, v. a. 1 1) slå (eg. med grof käpp,
stock); qväsa, besegra. Stuka upp v. a. 1
arbeta, göra. Vg.(Skarab.); 2) sammanpacka
med våld, t. ex. en järnpinne, hvilken man vill
bafva kortare. Sdm.(Björkvik); 3) lägga
smutsiga kläder i blöt, klappa, skölja oeh vrida
orenligheten af dem; byka med kallt vatten,
urtvätta och i hög upplägga kläder innan de
bykas. "Stuka kläder". Ög.,sm.,kl.,bl.
Styka, id. Bl.; 4) föra upp mullen kring
stjelkarne (stókkarne) af kål- och rot-växter.
"Stuka kål, potater". Sdm.

Stuke (pl. stukar), m. skyl, en sammansatt
hop af sädesband eller neker. "Sätta säden å
stuke", sätta säden så att axen böjas ned.
Sm.,vg.,dls. Stuka (pl. stukor), f. 1)
sädesskyl. Sm.,vg.; 2) liten vedstack. Sm.; 3)
liten stack torf; motsatsen härtill är röke, m.
flera stukor sammanlagda. Vg.(Laske h.).
Styke, m. sädessky] (af 20 neker).
Vg.(Vartofta). D. d, (Slesvik) stuke, m. liten stacK
(torf el. bokved); ns. stuke, f. hop, liten stacK:
"ene stuke torf", en liten stack torf
(B.W.B. 4, 1075).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:52:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0706.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free