- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
691

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - STUV ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Framm-stu, f. gästrum, främmanrum.
Fl.(Pargas). Framm-stöuvå, f. id. Fl.(Ingo).
Framm-stug, f. 1) förstuga; 2) brygghus. Öl.

För-stöva, f. förstuga. Vb.

Gubba-stuga, f. Då ungdomen hållit
lekstuga, samlas de gifta karlarne dagen efter
för att förplägas och äfven dansa, hvilket
kallas gubba-stuga. Sm.

Harr-stu, s. sid. 246.

In-stuga, s. sid. 246.

Jätta-stua. f. jätt-stuga, stuga .i berg,
der enligt sägen jättar bott. Sk.(Villands h.).

Låg·stuga, s. milk.

Natt-stuva, s. nat 1.

Ny-stua, ny-stuga, s. nyr.

Sitt-stua, f. daglig stuga. Hs.

Sómmar-stua, s. summar.

Stor-stua, s. stor.

Stove-gris, m. stuggris. Dls.

Stue-hus, m. boningshus. Sk.

Stugu-bån, n. sjukt eller vanfört barn, som
måste hållas inne. Vb.

Stuve-strussa, s. strussa.

Stuve-stånda, m. 1) menniska som hänger i
stugorna och ej vet gå. Stue-hängare, m. id.; 2)
en som långsamt uträttar något ärende. Kl.

Säng-stua, f. sängkammare. Hs.

Ytter·stuga, f. den vanliga stugan utanför
"kåven». Vl.(Elfd.)

STUVA, stuving, s. stuv 1.

STYDÄ SI FRAMM, v. n. 1) staka sig fram (i
en båt); 2) med möda gå, stödd på en käpp. G.
Fsv. stydhia (ipf. studde el. stodde), stödja. Gl.
Ordspr. 420. S.S. 1, 185. Patr. S., s. 5, 6.
Jfr standa.

STYFFEL, s. stoffel.

STYGGR, adj. (såsom i riksspr.) stygg. Stygj.
Sk. Fsv. stygger. a) stygg, ful. Stiuqger. id. Birg.
Upp. 1, 388. Leg. s. 69; b) ryslig. Tref. tidh.
f. 148; fn. styggr, a) missnöjd, illa stämd; b)
stygg, rädd; c) bister, vred; d. styg, n. stygg,
stygg; holl. stug, halsstarrig, trottsig, ovänlig;
wfris. (Japyx) stiuwg stel; motspänstig

An-stygg, q. v.

Stygga el. stigga, f. fulslag, bullnad, värk.
Hs.(Db.). Stygg (def.-a), f. Jtl. (nära
föråldr.); styggheta, f. def. id. Hs.

Stygga el. stögga, f. pudendum muliebre.
"Stögga på kvinnfólka". Vg.,kl.

Stygga te el. stygga åt. v. a. 1 snäsa. Ög.
Stygqja, v. a. slå, tukta. Sk. Fn. styggja el.
styggva, göra någon vred, framkalla hans ovilja.

Stygga tinget, n. def. 1) rosen:
Erysipelas; 2) maran. Bhl.

Stygqen, m. def. 1) fuling, ful, stygg
menniska. Stygging, m. id. Svea-,Götal.; 2) hin
onde. Götal. Styggj (def. en), m. id. (i båda
bemärkelserna). Vb. Deraf den stygges tistel,
m. kardborre. Bhl.(Foss)

Styggja, f. stygga, stygg varelse (qvinna
eller djur). Vb.

Styggjäs (ipf.-ä), v. d. afsky. Vb. Fsv.
styggjas, id. S.F.S. 4, 69; n. styggjast.

Stygg-piska, s. pisk 3.

Stygg-tyg, n. det som är ledsamt,
olägligt, styggt. Sdm.

Stygg-wärk, s. il-wärk.

STYGN, lång-kus-stygn, stykke, s. stinga.

STYL (def. style), n. 1) fogelstjert.
Vb.,åm.,mp.,jtl. Stöjl, id. Nb.(Cal.). Stjört (pl.-är;
uttal, skjört, pl. skjörtär), id. Dl.(Mora); 2)
stjerten på en väder-hvell. som gör att han
vänder sig mot vinden. Vb. N. styl, m. stjert; fn.
stjölr el. stjöll, m. stjert, gump: stjel, n.

STYLT (pl. or), f. stötta, stod mot det, som
man vill hindra att falla omkull. Fl.(Nl.).
Styltor (el. stylter), f. pl. stöttor, fastsittande i
lebanken på en vagn, uppehållande sidobräderna.
Nk.,sdm. Stilter, f. id. Vm.

Stylta upp, v. a. 1 med underlagda stöd
hindra (hus eller gärdesgårdar) att falla.
Fl.(Nl.)

STYLTA, v. n. 1 gå på styltor. Sm. D.
stylte, id. Ns. stelten, pl. styltor; nht. stelzen;
e. stilts, id.

STYLTUM, bi-styltum, adv. något i sänder,
småningom. G.

STYMMA, s. stumm.

STYNJA (ipf. stynjade el. stynte, sup. stynjat
el. stynt), v. n. stöna, pusta hårdt med ett
jämrande läte. Sm.,hl. Stönja. Ul.,sdm.,kl.,sk.,bl.;
stön (ipf. o. sup. stönä el. stönt). Vb.;
stänja. Ul.,sdm.; stäna, id. G. Fsv. stynja (ipf.
stunde). Ivan 4502; fn., n. stynja; d. stønne;
nht. stöhnen; ns. stehnen, id.: slav. stenati, att
skrika; lett. stennêt, id. Jfr gr. στέν-ειν, id.;
skr. stan, att gifva ljud.

Stånk (ipf.-a), v. n. andas tungt, pusta.
"Stånkand å pysand". Fl.(Nerpes). Stånka,
Dl.(Mora); stanka, id. Dl.(Elfd.)

StöNu kråk, f. spilkråka: Picus Martius.
Vb. Jfr spil·skir, regn-prypp, vot-prypp.


STYNTA, stynt upp, stynting, s. stinta

STYRA 1, v. a. 2 1) (såsom i. riksspr.)
medelst styre eller roder gifva riktning åt en
farkosts rörelse genom vattnet. Styr (ipf. stul, sup.
stult), Vb.; stöirä (ipf. stöirdä), id. G.; 2)
talesätt: styra ifrå sej, sluta sina göromål. Ög.
Fsv. styra. S.F.S. 4, 248. Legend., sid. 210.
S.S. 3,120; fn. stýra; d. styre; fe. steoran,
stioran, styran; fht. stiurjan, stiuran; nht.
steueren; e. steer; bret. stûria, id. Jfr Grimm, gr.
gr. 2, 48, n:o 521.

Ball·styruger, s. sid. 22.

För-styr, q. v.

óm-styra, v. a. 2 ombestyra. Kl.

Sturlig el. stullig (eg. styrlig), adj. 1)
stadig; 2) stark, bastant. "Dä va stulligt
gjordt". Vg.(Skarab.)

Stursel, f. stadighet. Vg.

Styr·kaka f. en mat-rätt. Ög.

Styr-ljoter adj. öfverdådig. Fl.(Pargas).
Jfr ljot.

Styr-pinn, m. 1) eg. styrpinne; 2)
styresman. Vb.

Styrs-mål, n. hejd, återhåll. "Når han
börjar syppe, ä der inte styrsmål mä’en".
Styre, n. id. "Förr va dä ändå måde mä’et,
men nu ä der inte styre; nu ä han så
höjfäri(g)". S.Sk.

Styr-val, s. val 1.


STYRA 2, s. stira

STYRJA, f. stör: Accipenser Sturio. Styrjå,
f. Fl.(Nl.); störja, f. Hs.,ul. hl.; hå-störja, f.
Sk.(Kullen). Fsv. styriæ. VGL. s. XIV; fd.
styria. Skåne Lag.; fn.,n. styrja; d. stør; fht.
sturo; nht. stör.

STYRKE, s. stark.

STYTTA 1, v. a. 1, stötta, stödjaa. Kl.
Stötsa, v. a. o. n. 1) id.; 2) duga, vara bra. "Dä

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0721.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free