- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
728

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - TEM ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TE-MINSTINGEN, adv. åtminstone. Nk.

TEMPER-DAG (pl. -ar), m. De fyra
temper-dagarne äro: 1) ask-onsdag (första onsdagen i
fastan); 2) onsdagen åtta dagar efter pingst; 3)
onsdagen efter korsmessa (14 sept.); 4)
onsdagen efter Lusse- (Luciæ) dagen. Väderleken
under dessa dagar anses bestämma det följande
fjerdedels årets väderlek. Hl. Fsv.
tamper-dagar, m. pl.; af lat. quatuor tempora (jejunium
quatuor temporum), de fyra
qvartals-fastedagarne om året; n. temperdag; d. tamperdag.

TEN (n. tet), pron. dem., den, det.
Fl.(Pargas). Fsv. þæn.

Tennan, adv. der. Fl.(Nl.). Fn. þenna.

Tessen el. tesson (n. tetta), pron, denne,
denna, detta. Fl.(Nl.). Fsv. þæssi, þessi</i> (n.
þetta); fn. þessi (n. þetta).

Tessen-hjenn el. tessi-hjär (n. tet-hjenn el.
teta-hjen), pron., den här, det här.
Tessen-hjennan (n. tet-hjennan), pron., id. Fl.(Nl.).

TEN, tena, tening, s. tina 1.

TEN, ten-orm, s. tin 1.

TENA, s. tia 1.

TENN-BÄNNE, n. snärjegräs: Galium aparine.
Vb.(Undersåker).

TENNEKA, s. tand 1.

TEN-VÄK, a. tiväder.

TEP, 1) m. tok, tafatt menniska. Allm. Tajp,
m. id. Sm.(Vestbo); 2) n. a) tillgjord
menniska; b) en (menniska) som äter mycket långsamt;
c) kräsmage; egentl, som ej har matlust t. ex.
af illamående. Vb.,nb.; d) våpighet,
enfaldighet. Sm.

Tepa 1, v. n. 1 1) bära sig illa och dumt
åt; tala dumt. Götal.; 2) sakta vidröra.
Täpa, id. "Täpa ve". Vg.(Elfsb.).

Tepa 2, f. våpigt fruntimmer. Sm. Fn.
tepra, f. tillgjord menniska.

Tepug, adj. 1) våpig. Sdm. I andra
munarter tepog, tepig, tepi, teput; 2) kruserlig vid
ätning; som äter långsamt, ej har matlust. Hs.
Teput, tepu el. tepi. Vb.; 3) mager. "Tepug
sóm en skatunge"; 4) liten till växten. Hs.

TERA 1, v. a. 1 1) tyga, handtera. Hs. (enl.
Ihre, DL.; föråldr.). Töjra sej, skicka sig.
Bl.(Gemahög); 2) oreha sig med träck. Tera sig,
orena sig. Sm.,vg.,ög. Tajra, id.
Sm.(Vestbo); tera te sig, id. Hs. Gl. sv. tera sig,
skicka sig, uppföra sig (Dial. de Missa, p. 13); gl.
d. there seg, id. (Taussens Post. 1539, Vinterd.
s. 127); ns. <i>teeren, tiren, tören, "sich gehaben,
ungebärdig anstellen" (B.W.B. 5, 154, 173,
185); nht. sich dieren, "sich um etwas bemühen,
sich heranmachen, artig benehmen, anstellen,
gebärden" (Grimm, gr. 2, 1134); holl. tieren, v. n.
väsna, larma. Jfr tajra sig. Befryndadt är
måhända moes. ga-tahrjan, illa utmärka:
δειγματί-ζειν, σημειο̃̃υσϑαι .

O-tera, v. a. 1 orena, nedsöla med träck,
nedsmutsa. Otera sej, v. r. 1) id. "Barnet
har oterat sej". Svea-,Götal. Utajra se, id.
id. Vg.(Kind); 2) hålla sig osnygg.
Sm.,ög. O intens.

O-terig, adj. 1) nedsölad, smutsig; osnygg,
vämjelig, otäck. Svea-,Götal. Oterug.
Vm.,g.; utöjri. Bl.(Listers h.); utejrig.
Hl.(Slättåkra); otärlig, id. Ul.; 2) ostyrig. Vl. Fsv.
oteriger, smutsig. Stiermann, acta publ. 1,97;
isl. ótitrlegr, osnygg; gl. d. uterig, oskicklig,
opassande (Mlb., D. Gloss. s. 249); d. d.
utereg, oskicklig (Kok 1, 409).

PAUS

O-terighet, f. orenhet. Ög.(Östkind,Hammarkind).

O·tering, m. 1) fuling; en mansperson, som
genom oanständiga åthäfvor eller låga
handlingar gjort sig föraktad. Sdm.,vm.(Norbergs s:n);
2) brukas äfven i skämtsam mening. Sdm.

O-terugt el. oterigt, adv. 1) otäckt; 2)
ofantligt. "Oterigt stor fisk". Ög.

Van-terug, adj. stygg, elak, tresk.
Sdm.(Björkvik).

Terug, adj. oren, smutsig. Sdm. Terun,
id. Dl. Ns. tirig, id. (Danneil, 223).

Van-terugt, adv. högligen. "V. ful,
vakker". Sdm. Jfr van.

TERA 2, f. 1) afdelning, hvarf. "En tera
bräder", ett hvarf bräder i stapeln; 2) tid, vefva;
gång (vicis). "Vid Mikkelstera", vid
Michaelitiden. "Påsk-tera, marknäs-tera". "Middagstera",
middagsstund. "Kvälls-tera", qvälls-tid. "I den
den der tera", vid den tiden. "Hon kommer i
samma tera (el. tära)". Sdm.(Daga h. m. fl.),vg.,kl.
Jfr fe. tiér, m.? rad, ordning; gl. frans.
tière, id. (Diez, etym. wb. 734).

TERA 3, v. n. 1 gå med brinnande ljus i
drag, så att det fort täras. "Gå å tera mä
ljuset". Vg.(Skarab.). Jfr tira 2, som måhända
är samma ord.

TERAGELSE, m. lakrits. Sk.(Ing.,Gärds,Frosta,Onsjö).
Töragelse, tórragelse, Sk.(Ox.,Skytts h.);
triakel. Dl.(Elfd.,Orsa); triak, n.
Dl.(Våmh.); träjakel. Dl.(Ohre); treaker,
Dl.(Malung); treakel. Hs.(Jerfsö); träaker, träakel,
Hs.(Db.,Bj.); träakelse. Dls.(Tössbo h.),sm.,bl.;
trähakkelse. Vg.,sm.,nk.; trehakkelse. Ög.;

triakkelse, m. id.; trähakkelse-kakor. f. pl.
lakrits-kakor. Sm. Mht. driakel, driakl, m.
(Ben. 1, 391); ns. triakel, m. (B. W. B. 5,
108. Richey, 41); e. treacle, id.; af theriak (af
gr. ϑηρίον, n. djur).

TERAS (pl. teras), n. svin. Dl.(Elfd.,Åsens by).
Är ordet befryndadt med fin. teuras,
slagtnöt, boskap; estn. töhras, töras, id.?

TERE el. terre, m. 1) det öfversta, högsta (af
ett ting); topp. "I terren av träet", i toppen af
trädet. Kl,sm.; 2) skulle, stänger ofvan
ladulogen, hvarpå säd lägges. "Lägg säden på
teren!" Hs.(Db.). Troligen samma ord som
tarre 2. Jfr skinn 2.

TERKA, s, tira 2.

TERPA, v. a. 1 utmatta. "Han ä så
utterpad". S.Sk.

TERSER, f. pl. frukten af Prunus instititia,
L. Sk.

TERTA, s. tärta.

TERTELIG, adj. snygg, städad, ordentlig.
Sk.(Vemm.,Skytts h.). Tartelig, höflig. Vg.(Kind.)
Jfr gl. d. tertelig (Mlb., Dansk Gloss. s. 187).

TERTIL, adv. tills, dertills. Fl.(Öb.).

-TERUP, -erup, -rup, -arp, ändelser i
åtakilliga skånska ortnamn, t. ex. Hofterup (Hottarp),
Bollerup (Bollarp), Krapperup (Krapparp),
Torup, Åkarp;
sammandragning el. förändring af
fn. þorp. I danska ortnamn förekomma ofta
ändelserna trup, rup. Jfr -erup.

TERÅDIG, b. tirådig.

TES, s. test.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 14:46:34 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0758.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free