- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
743

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - TO ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2, på samma sätt som isl. tæja, v. a. upplösa,
utveckla af to, n.

TO 3, m. i ordet nagel-to, m. det verktyg,
hvarmed smeder slå eller tillverka hufvuden på
spikar och nitnaglar. Vb. Fn. tól, n. redskap,
verktyg. Jfr nagel 1.

TO 4, s. tvär.

TO, 5, s. taka.

TO el. toa (ipf. toede, sup. tod, p. p. toed),
v. a. tvätta. "Toa klär". Sk.(Ox.,Ing.). To
(ipf. todde, sup. toed, tott), id. Sk.(Harj.). Tjå,
id. Hl. Toa se, v. r. tvätta sig. Tos, v. d. 1
"Ja skulle be prosten få gå hem å tos".
Sk.(Ox.). Fsv. thwa (ipf. thwo. Ivan 1330; pl.
þuaþo. Legend, s. 14), v. a. två. S. Birg. Upp.
6: 16. S.S. 1, 70; fn. þvá (ipf. þvó el. þó); d.
toe; fht. dwahan, thwahan; fsax. tvahan; fe.
þvahan, þvean; moes. þvahan, id. Jfr tvätta.

Toerska, f. tvätterska. Sk.(Ljunits).

Toe-stol, m. tvättsäte. Sk.(Ox.,Ing.).
Toe-bor(d), n. banke bor(d), n. id. Sk.

Toe-tórskel, m. klappträ vid klädernas
bankning under tvätt. S.Sk.

Tvaga, f. 1) af granqvistar hopbunden
viska, som brukas vid skurning. Norrl.,Sveal.,Finl.,
stundom i Götal. Tvógu, granris-tvaga,
Vb.; grå-twågu. Dl.(Elfd.); grå-twåga.
Dl.(Våmh.); gran-tvagu. D1.(Lima); gran-tvågö,
f. Hs.(Db.,Bj.); 2) skurviska af blåbärsris.
Nk.(Kumla). N. tvoga, f. tvätttrasa;
skurviska; fn. þvaga (accus. þvögu), f.

Tvagnä, v. n. inchoat. begynna att blifva
tvättad eller rensad genom blötning. G.

Tvåa, f. träskål, mjölkbunke. Bl.

TOA, f. 1) tynga, kostnad och besvär af
något; 2) olägenhet, besvär, svårighet. Tåja, tåa,
f. Sm.; töje, n. Sk.(Ing.,Göinge); töe, n. id.
Bl.(Lister). Jfr töja, under tjoga 1.

Toa-gäten. adj. missbelåten, knarrig,
kinkig. Toen, id. Sm.

Toakti(g), adj. besvärlig, kinkig. Tojakti,
tyäten, id. Sm. Töelig, tölig, adj. besvärlig,
mödosam. Bl.(Lister).

Mång-tåig, adj. efterhängsen. Sm.(Vestbo).

TOBAKA, v. n. l hvila från arbete och
dorunder röka tobak. Ög.

TO BETEL, to-bruet, to-brådd, to-bändel, toe,
to-fitte-gille, s. to 2.

TOBIS-KUNG, m. fullvuxen tobis. Springare,
m. id. Sk.

TóDDER·MÓLL, n. buller, oväsen. "Ja
hörde der va ett tóddermóll på gaden". S.Sk.
Jfr töddra.

TODIG, adj. liflig, yster; kåt. "En todig
kar(l)". Vl.

TOEN, s. toa.

TOES-MANN, m. en som påtager sig hafva
utöfvat ett brott, t. ex. stöld, hvarvid han haft
medhjelpare, som dock ej nämnas. Sk.(Ox.).
Jfr taka.

TOE-STOL, toe-tórskel, s. <i>to, toa.

TÓFFELSKED, f. aflång träsked. Bl.(Östra h.).

TóFFLA ÓPP, v. a. 1 banna upp, slå. Ul.,sdm.

TóFS el. rö-tófs, m. blomman af Phragmites.
Brukas till stoppning i sängkläder. Sjelfva
växten kallas röj el. röj-vassa, f. Fl.(Nl.). Jfr tufs.

TóFT, f. 1) tomt. Sm.,sk.,hl.; 2) åker nära
gården eller der gård förr varit belägen. Sk.,hl.
Fsv. topt, toft, tompt, f. tomt; fn. topt; d. toft,
d. d. toft, åker nära gården; nfris. toft,
inhägnad plats nära gården (Outz. 359); fe. toft.
Häraf flera ortnamn i Skåne t. ex. Fulltofta,
Qvistofta, Skartofta.



Tófta, v. n. 1 lägga grund eller stensätta
under fotträen. Sk.,hl. N. tyfta.

Tófta-port, m. port som vetter åt åkern
nära gården. Sk.

Tófta-tresla, f. pjåkigt, liknöjdt och
vårdslöst fruntimmer. Sk.(Skytts h.).

Tóftning, m. grund eller stensättning
under fotträen. Hl.

TóFTA, f. roddarbänk, säte, sittbräde i en
båt; toft. Bhl. Tuft (tofft), f. G. Fn. þopfa,
f. toft; n. tofta; fht. dofta; d. d. toft; fe. þofte.

TóGNA, s. tågna, under tjuga 1.

TvJS, interj. hut. "Vet tójs!" Svea-,Götal.

TóJTA, bondä-tójtä, f. stor och tafatt
bondflicka. G.

TOK, m. Potentilla fruticosa. Öl. I äldre
tider tohs. Beslägtadt med fe. tohs, adj. seg,
som förträffligt passar in på dess ovanligt
sega grenar.

TOKA, v. n. 1 prata tok, hafva tokiga
upptåg för sig. Sm. Af sv. tok, m. D. d. tokke,
v. n. "vise tåbelig adfærd" (Kok 1, 401). Jfr
fin. tohko, fånig; lap. tajok, adj. tokig.

TOKER, s. tåker.

TóKK, s. tókka.

TóKKA, v. a. 1 1) flytta till sides, röra från
stället. "Tókka stolen! Tókka dej åt sidan!"
Allm. Tókka sej, v. r. flytta sig något till
sidan eller undan. Götal. Tukka sej, Sk.,vg.;
tåka sej, id. Nk.; 2) hoptränga, sätta tätt i hop.
Tókka till, tvinga. Ul. Tókk (ipf. o. sup. ),
v. a. trycka ned, packa i hop, sammantrycka,
tillpacka t. ex. ull m. m. "Tókk int hop
hassduken männ! Tókk int ne sängkläa". Vb. Fn.
þoka; n. tokka, röra, flytta sig; gl. sv. tocka åt
sig
(Es. 49: 20); ns. tokken, "zucken, ziehen,
zupfen" (B.W.B. 5, 77).

Tókk, 1) m. liten jemkning, del,
obetydlighet, liten mån. "Tókk dej hit en tókk!" kom
en smula närmare! Ög. "Garnet ble en tókk
finare". Vg.,hl.; 2) n. skrufvande, liten
flyttning, litet slag, stöt, tag (för att skjuta undan).
"Ge sóffa ett tókk! Än ett tókk! Flött de ett
tókk!" Vg.


TóKKE (pl.-kar), m. tupp, hönstupp. Götal.

Tikka, f. höna; lockelserop. G. Gr. τιϗϗη,
f. höna; mag. tyúk; turk, tauk, id.; ns. tik!
tik!
eller tuk! tuk! Lockelseord på höns
(B.W.B. 5, 67).

Tikkling, m. kyckling. N.G. Tigling, m.
id. S.G.

Tókke-hoed, n. tupphufvud. S.Sk.


TóKKEN (f. tókka, n. tókket, pl. tókka el.
tókkna), pron. adj. dylik, sådan. Allm. Tolik.
Sm.(Vestbo); thólgin, thólin, Fl.(Nl.): thólin,
thólgan
(f. thólon el. thólgon, n. thóle),
Fl.(Nerpes); tóko, id. Fl.(GK.,K.,P.,NK.). Fsv.
þyliker, þiliker, þoliker, tholkin; fn. þvilikr; fe.
þylic (sammandr. þylc, þilc, þillic).

Tikkane, pron. adj. sådan. Sm.

Tókk-sóm, adv. likasom. Vb.


TOKKER-NÄT, s. tåker.

TóKK·FÄLTER, adj. blygsam. Ög.

TóKK-LEJN, s. tykka.

TOL, s. tåla 1.

TO·LAND, -lega, -lever, s. to 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:30:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0773.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free