- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
775

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - TÄRR ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Mora; 2) mager. Allm.; 3) talesätt: tórra
leden,
det håll, hvarifrån ändtarmens uttömningar
komma )( våta leden. Sm. Fsv. þorr.
Legend, s. 6; fn. þurr; d. tør; fht. thurri,
durri;
nht. dürr; fe. þyrre; lt. torridus; moes.
þaursus.

Kave-tórr, adj. halftorr. "Höet ä
kave-torrt", tjenligt att stackas. Sm.

On-tórr, s. on 1.

Skravel-tórr, skra-tó r, s. skravla 3.

Tórk, tórke, m. torka. Götal. Tórk, m.
Ö. Nk.; tórsk, f. Hs. Fn. þurkr.

Tórk-dróppar, m. pl. stänkdroppar; några
regndroppar under stark torka. Sm.

Tórke-kläde, n. handduk. Bhl.

Tórk-lummes, n. torrmat, smörbröd o. d. (som
bäres i lomman [fickan]). Sk. (Ox.).

Tórknins-geri, S. gir.

Torn, adj. torr och dålig lill utseendet;
affallen, mager. "Hästen ser torn ut". Sk., hl.
D. d. tårn, id.; fn. þorna, blifva torr, torkas.

Tórra 1, v. n. blifva torr. Sk., hl. Törra,
id. Bhl.

Tórra 2, f. torka, torr väderlek. Sk., hl.
Torro, f. Fl. (Nl.). Fht. durri; mht. dürre.

Tórr-amma, f. barnsköterska, som ej ger di.
Vg. (Skarab.).

Tórr-bórr, m. kloråcka: Raja radiata. Sk.
(Kullen).

Tórren-gótt, m. torrolig menniska. S. Sk.

Tórre-berra, s. birra.

Tórre-vär, n. torrväder. Götal.

Tórr-fängd, adj. torr (om mat) och derföre
svår att förtära; mager. "Brö’t ä så tórrfängdt
å äta lell", att äta utan smör eller sofvel. "På
dä kalaset va dä tórrfängdt". Vg., sm.

Tórr-raka, f. furuträd, som torkat på
stubben. Hs.

Tórr-raska, s. rask 2.

Tórrster, adj. törstig. Götal. Tost, töst.
Sk. Fsv. þyrster, thörster. Birg. Upp. 1, 116;
fn. þyrstr; fe. đursteg.

Tórr-ve(d)a-haggst, m. ställe der man
afbarkat skog, för att torka till vedbrand. Vb.

Tórr-vigge, m. tvärvigge, surmulen
menniska. Sm.

Tórr-värks-gräs, n. 1) Linnés ört:
Linnæa borealis. Ul. Jfr rinnn-gräs, roholt-gräs;
2) ängsruta: Thalictrum flavum. Jtl.

Turre, m. kådaktig furuved, som finnes i
jorden. Bhl. (Oroust).

Tärra v. n. 1 1) torka (af frost), frysa
(torr); 2) smått, långsamt torka. G. D. tøre;
fn. þerra; fht. tharran, darrjan, derrjan,
dorrên, thorrên;
fsax. thorron; nht. dorren; fe.
þerran, torka; moes. ga-þairsan, förtorka; gr.
τέϱεσϑαι, τέϱσεσϑαι, att torkas; frans,
tarir; att torka; lt. tergere, att aftorka.

Törre-kläde, n. näsduk. Bhl. Tórr-klä,
tórr-kle, törr-kle,
n. näsduk, hufvudkläde.
Götal.; deraf flabba-törkle, n. duk som bindes om
om munnen när det är kallt. S. Sk. D.
tør-klæde; n. turkle.

Törs-stuggu, f. torkstuga. Dl. (Malung).
Töss-stuggu, töss-stugo, Dl. (Floda, Nås).

Törr-tall, m. törr-furu, f. på stubben
sjelftorkad tall. Vb.


TÄRRA, v. a. o. n. 1 tända, tända på.
"Tärra på", Vl. (Näs h.). Jfr * tärra.

TÄRSME-GRÄS, n. renfana: Tanacetum
vulgare. Ög. (Fifvelstads s:n). Troligen ett
förvridet uttal af däsme-gräs, emedan desman (Malva
moschata) har samma lukt.

TÄRSKA, s. tryska.

TÄRTA, v. n. 1 1) kasta med småstenar på
någon. Terta, id. Sk.; 2) ständigt smågräla,
gnata ideligen. G.

TÄRVEL, s. törvel.

TÄSA, s. tös.

TÄSKJEN, adj. kräsmagad, matgrann. Åm.
Tässlug, adj. 1) id.; säges om den som är mätt
och sedan äter litet och med urval; 2) äfven om
kor. Hs. (Db., Bj.). Måhända af tesa 1, v. a.
plocka sönder och fint.

TÄSSJA, tässju, täsur, täsar, s. tad.

TÄ-STYMMELSE, s. te-stymmelse.

TÄTA, täte, tätt, tätmjölksgräs, tättning, s. tjett.

TÄTTEL-TINK, m. sädesärla; vitord. Sm.
(Värend).

TÄUK, s. töja.

TÄUM-LÄUP, s. taum.

TÄUN, täunä, s. tun.

TÄUSK, s. tugga.

TÄUTÄ, s. tiota.

TÄV 1, m. elak lukt (af orenlighet eller
hundar); stank. Jtl., mp. Tev, teve el. täve, m. id.
Nb., vb. "Lukta täven", hafva hundlukt. Ul.
(Rosl.). Fsv. thæver (thæffver, tæfver), m. a)
lukt. Deraf mattæver, matlukt. Kg. St. II, 34;
b) smak. S.F.S. 6, 223, 321. Alex. 7716; fn.
þefr, lukt; n. tev, tæv, m. lukt; stank; fd. thæft,
lukt (Harpestr.; Lucid., 22); d. d. tøv, lukt; smak;
hindost. och pers. tef, ånga.

TÄV 2, m.? manér, sätt. "Hva(d) är dä för
täven hos honom"? huru bär han sig åt? Rosl.
(enl. Ihre, DL. 177). Jfr fe. þeáv, m. skick, sed;
skot. thew, id.; (deraf enl. Lye thew’d, läraktig.
N. Engl.; thewit, "disciplined, regulated"); fht.
dau, sed, vane (Graff, 5, 87); fsax. thau; fin.
tapa (gen. tawan); moes. teva, f. ordning, rad:
τάγμα; ga-tevjan, förordna, beställa; unga-teviþs
visan,
vara oordentlig: ἀταϰτεῑν. 2 Thess. 3:8.

Täven-lös, adj. oskicklig, ostyrig ; som ej
har något godt sätt. Dl. (Floda). Jfr fe.
unþeavfäst, immorrigerus; þeávlic, morigerus. Hit
hörer troligen gl. d. teftelig, adj. höfvisk. "Der
aff öfuede han seg saa teftelig wdi dygder oc
fromhed at Gud fick io större oc större
yndeste oc god vilie till hannom" (Taussen,
Sommer-Post. f. 100 b).


TÄVA, f. 1) hynda. Nästan allm. Töva, i.
a) id.; b) honkatt. Sk.; 2) otuktig och ovettig
qvinna; skällsord. Svea-, Götal.; ostadig flicka,
Sk. (Onsjö). "Dä ä en täva te tös, en tösa-täva".
Hl. (Ö. Karup); 3) flicka mellan 8 och 16 år;
ej i ond bemärkelse. Täjva, f. Hl. (Skällinge).
N. tæva, hynda; d. tæve. id.; fn, tæfa, räfhona;
ns. tewe, täw, tiffe, tieve, a) hynda; b) liderlig
qvinna (Danneil, 221. B. W. B. 5,57); holl. teef,
id. Anm. Ihre (gl. 2, 863) har sammanställt
täva, hynda, med täv 1, lukt, förmodande att täva
egentl, betyder spårhund.

Brö(d)-täva, s. braud.

Get-täva, f. 1) löphynda; 2) liderlig
qvinna. Hs. (Db.).

Gne-tävä el. gne-tevä, s. gne 2.

Kväll-täfsa, s. kvälld.

Räva-täva, f. räfhona. Vl., sk, (Albo, Gärds h.)





<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:48:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0805.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free