Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”7
riktigt trolöst vis. Märta hjälpte henne inte heller,
nej tvärtom, hon höll med sin svartögde, operasköne
främling. Stina började misströsta om att få i väg
honom i tid för att rädda denna lördagskväll. Och
det var dess bittrare därför att hon glatt sig så
oerhört att på allvar få resonera om sina problem
med Märta.
Men Märta uppträdde mindre som hennes råd-
givare än Hallinds. Kunde hon verkligen ha menat
allvar, då hon på natten efter meccanosammanträdet
uppmanat Stina att sälja sitt ställe och ge sig med
hull och hår åt politiken? Förstod hon inte att det
skulle inte bli mycket med Stina Ek sedan hon mist
sitt fäste, sitt arbete och sitt levebröd?
Stina kunde dessutom omöjligt fatta att inte
Märta misstänkte främlingen för att vara en ful
fisk, som han säkert var. Varför ville han annars
veta om järnvägs- och flygförbindelser, om avstån-
det till närmaste industricentrum och militära för-
läggning? Varför var han så belåten med detta
glömda härad av Sverige, där några gamla släkter
försvarat jorden mot den nya tidens företag, så när
som på greve Molls sågverk?
När de kommo upp på gården igen, gick Hallind
bort till det andra huset som de inte ännu besökt.
— Är detta det äldsta huset av de två?
Han strök med handen över de mäktiga stockarna.
— Kan de hålla ett par hundra år till?
— Tvåhundra är väl inte mycket. Men invändigt
ar stugan ingenting att se.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
